Finska landskapslagar?
Finska landskapslagar?
Hur fungerade lagarna i Finland under medeltiden? Var kungens lag (Magnus Erikssons, Kristoffers) dominerande? Höll man fast vid gamla sedvänjor, i sverige fungerade ju landskapslagarna paralellt med kungens lag? Vad dömde man efter på tingen? Finns det nedskrivna finska landskapslagar?
Hje Vidugavia
Tja, Finland kom ju under sveaväldet ungefär vid samma tid som landskapslagarna skrevs ned i Sverige. På rak arm kan jag bara svara att det lär ha funnits en karelsk lanskapslag och jag har använt en liten detalj i mina skriverier.
.
Sederna kunne var olika i landskapen. Exempelvis när man skulle inmuta jord på Dal tog bonden en näve jord och la i sin sko och sa: Nu har jag lagt jord i min sko. Nu står jag på egen jord.
.
Bättre känt är skötning där kungen/ myndigheten la jord i bondens sköte eller kanske husmoderns sköte vem vet eftersom det krävs en kjortel att ta emot jorden. Det kallades "skötning" och det innebär en tid när kungen ägde all jord utanför de inmutade böndernas områden.
.
Enligt karelska lagen skulle bonden skära upp en strimla torv/ gräs och liksom krypa igenom och ingå äktenskap med jorden. Seden låter mycket ålderdomlig och användes även för att befästa fosterbroderlag och liknande.
.
Jag brukar ju bara lägga det på minnet jag behöver och detta är ur Kulturhistorisk Lexikon eller något sånt i 28 band. Jag ska se om jag kommer ihåg gå till biblioteket och se om jag hittar mer. Din fråga är ju intressant
ha det catshaman
Tja, Finland kom ju under sveaväldet ungefär vid samma tid som landskapslagarna skrevs ned i Sverige. På rak arm kan jag bara svara att det lär ha funnits en karelsk lanskapslag och jag har använt en liten detalj i mina skriverier.
.
Sederna kunne var olika i landskapen. Exempelvis när man skulle inmuta jord på Dal tog bonden en näve jord och la i sin sko och sa: Nu har jag lagt jord i min sko. Nu står jag på egen jord.
.
Bättre känt är skötning där kungen/ myndigheten la jord i bondens sköte eller kanske husmoderns sköte vem vet eftersom det krävs en kjortel att ta emot jorden. Det kallades "skötning" och det innebär en tid när kungen ägde all jord utanför de inmutade böndernas områden.
.
Enligt karelska lagen skulle bonden skära upp en strimla torv/ gräs och liksom krypa igenom och ingå äktenskap med jorden. Seden låter mycket ålderdomlig och användes även för att befästa fosterbroderlag och liknande.
.
Jag brukar ju bara lägga det på minnet jag behöver och detta är ur Kulturhistorisk Lexikon eller något sånt i 28 band. Jag ska se om jag kommer ihåg gå till biblioteket och se om jag hittar mer. Din fråga är ju intressant
ha det catshaman
ska också kolla upp detta imorgon när jag ska till biblioteket, det har i vilket fall som helst funnits landskapslagar i Finland, NE:
"landskapslag, medeltida lag gällande för visst landskap. Landskapslagar har funnits i alla de nordiska länderna."
< http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp ... skapslagar >
och vidare:
"De olika landskapen bildade ursprungligen skilda rättsområden med egna ting och en svenskt påverkad sedvanerätt, som från mitten av 1300- talet ersattes av landslagen. Vid medeltidens slut var över 90 % av lägenheterna i F. skattejord. Detta innebar tillsammans med de viktiga förbindelserna över havet att de finländska slottslänen, särskilt Åbo och Viborg, kom att spela en roll i händerna på mäktiga stormän. Bo Jonsson (Grip) var lagman i Österlanden och började på 1370-talet förstärka borgarna i F. Karl Knutsson (Bonde) innehade bl.a. Viborg, Raseborg och Tavastehus, medan Erik Axelsson (Tott) befäste Axelssönernas dominerande roll i riket genom sitt innehav av Viborgs och Tavastehus slottslän. De viktigaste slotten förlänades vanligen åt stormän från Sverige, men också det inhemska lågfrälset tjänade kronan såväl inom förvaltningen som i krigsväsendet."
< http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp ... _history=1 >
"landskapslag, medeltida lag gällande för visst landskap. Landskapslagar har funnits i alla de nordiska länderna."
< http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp ... skapslagar >
och vidare:
"De olika landskapen bildade ursprungligen skilda rättsområden med egna ting och en svenskt påverkad sedvanerätt, som från mitten av 1300- talet ersattes av landslagen. Vid medeltidens slut var över 90 % av lägenheterna i F. skattejord. Detta innebar tillsammans med de viktiga förbindelserna över havet att de finländska slottslänen, särskilt Åbo och Viborg, kom att spela en roll i händerna på mäktiga stormän. Bo Jonsson (Grip) var lagman i Österlanden och började på 1370-talet förstärka borgarna i F. Karl Knutsson (Bonde) innehade bl.a. Viborg, Raseborg och Tavastehus, medan Erik Axelsson (Tott) befäste Axelssönernas dominerande roll i riket genom sitt innehav av Viborgs och Tavastehus slottslän. De viktigaste slotten förlänades vanligen åt stormän från Sverige, men också det inhemska lågfrälset tjänade kronan såväl inom förvaltningen som i krigsväsendet."
< http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp ... _history=1 >
Hej igen
Jag har surfat på finska och finner att samma gällde för Finland som för Sverige. dvs. landskapslagar om de fanns. 1347 tillkom Magnus Erikssons landslag som bara tog upp de för landet gemensamma sakerna. Ute i landskapen fortsatte landskapslagarna att gälla. De var i regel handskrivna exemplar som gick i arv från lagläsare till lagläsare.
.
Vill minnas att landskapslagarna trycktes 1608 och samtidigt tillkom Svea Hovrätt som tog sig an de fall den lokala häradsrätten inte klarade av. Denna ordning gällde fram till 1734 år rikslag.
.
Hittade en notis från 1300-talet där bönderna i Satakunta förbjöds att spärra farlederna allt en lig svenska lagen. Lanskapsnamnet Satakunta är bildat på svenska "hundare" och är en påminnelse om mycket organiserades av de svenska herrarna. Den mindre enheten "kihlakunta" är äldre och betyder "gisslansocken" och är från den tiden "vikingarna" tog gisslan för att säkert kunna driva in skatten.
.
Muntliga lagar och sedvänjor har förstås alltid funnits i bondesamhällena allt efter behovet. Vi på Dal har några drygt 4000 år gamla hällar som berättar om äktenskap genom "handtag" som praktiserades så sent som på 1600-talet. En tydlig paragraf gäller att odlarna ska ha stängsel runt odlingarna och samma paragraf finns i byalagsbalken. Sen fanns rituallagen som helt enkelt var en kalender för säsongen.
.
Bönderna klarade sig med enkla regler för samlivet. Det privata ägande började förmodligen i slutet på 700-talet och kungen eller rättsväsendet blev en garant för det repsekterade ägandet. Med kungar och överklass behövdes allt fler regler och det här med "gästning" dvs. herrarnas rätt att ta in hos bönderna --- ja det pågick långt in i medeltiden innan det ordandes med gästgiverier och skjutshåll. Men det var just en sån sak kungen borde ha ordning på.
ha det Catshaman
.
PS. jag ska fortfarander kolla var finns karelska lagen, jag tydligen glömt att anteckna källan. Det kan vara gott att veta.
Försvenskningen började på allvar när Torgills Knutsson 1293 tyckte att det vara dags att tukta karelerna och då anlades Viborg. Man kan väl säga att svensken blev tuktad ett halvsekel senare med landslagen?
Jag har surfat på finska och finner att samma gällde för Finland som för Sverige. dvs. landskapslagar om de fanns. 1347 tillkom Magnus Erikssons landslag som bara tog upp de för landet gemensamma sakerna. Ute i landskapen fortsatte landskapslagarna att gälla. De var i regel handskrivna exemplar som gick i arv från lagläsare till lagläsare.
.
Vill minnas att landskapslagarna trycktes 1608 och samtidigt tillkom Svea Hovrätt som tog sig an de fall den lokala häradsrätten inte klarade av. Denna ordning gällde fram till 1734 år rikslag.
.
Hittade en notis från 1300-talet där bönderna i Satakunta förbjöds att spärra farlederna allt en lig svenska lagen. Lanskapsnamnet Satakunta är bildat på svenska "hundare" och är en påminnelse om mycket organiserades av de svenska herrarna. Den mindre enheten "kihlakunta" är äldre och betyder "gisslansocken" och är från den tiden "vikingarna" tog gisslan för att säkert kunna driva in skatten.
.
Muntliga lagar och sedvänjor har förstås alltid funnits i bondesamhällena allt efter behovet. Vi på Dal har några drygt 4000 år gamla hällar som berättar om äktenskap genom "handtag" som praktiserades så sent som på 1600-talet. En tydlig paragraf gäller att odlarna ska ha stängsel runt odlingarna och samma paragraf finns i byalagsbalken. Sen fanns rituallagen som helt enkelt var en kalender för säsongen.
.
Bönderna klarade sig med enkla regler för samlivet. Det privata ägande började förmodligen i slutet på 700-talet och kungen eller rättsväsendet blev en garant för det repsekterade ägandet. Med kungar och överklass behövdes allt fler regler och det här med "gästning" dvs. herrarnas rätt att ta in hos bönderna --- ja det pågick långt in i medeltiden innan det ordandes med gästgiverier och skjutshåll. Men det var just en sån sak kungen borde ha ordning på.
ha det Catshaman
.
PS. jag ska fortfarander kolla var finns karelska lagen, jag tydligen glömt att anteckna källan. Det kan vara gott att veta.
Försvenskningen började på allvar när Torgills Knutsson 1293 tyckte att det vara dags att tukta karelerna och då anlades Viborg. Man kan väl säga att svensken blev tuktad ett halvsekel senare med landslagen?
Kulturhistoriskt Lexikon
Hej,
Jag var nära att drunkna i Kulturhistoriskt Lexikon till morron. Nationalencyklopedin räcker förstå inte till för speciella frågor och om medeltiden rekommenderar jag detta om du bor nära ett bibliotek som har det. Det har fördelen att det har skrivits av specialister från alla de nordiska länderna som drar sitt strå till stacken om de har något i en fråga.
.
Nu sökte jag på "laga fång", "skötning" och finska rättssedvänjor. Från början av 1300-talet blev Sverige verksamt och man talar om jus Hälsingland, Sverige, Finland och Karelen (på 1600talet stod Finland för 3 av 10 regementen i Sverige varav ett var från Karelen)
.
Det finns förstås få dokument och inga nedskrivna lagar men man hänvisar till gammal landskapslag och sedvänjor i Finland under 1300-talet. Alltså det är ungefär som I Sverige att förutom de ordkarga landskapslagarna fanns det underförstådda och sedvänjorna. De sista resterna har vi kvar i Svea Rikes Lag som domarreglerna.
Ha det catshaman
Jag var nära att drunkna i Kulturhistoriskt Lexikon till morron. Nationalencyklopedin räcker förstå inte till för speciella frågor och om medeltiden rekommenderar jag detta om du bor nära ett bibliotek som har det. Det har fördelen att det har skrivits av specialister från alla de nordiska länderna som drar sitt strå till stacken om de har något i en fråga.
.
Nu sökte jag på "laga fång", "skötning" och finska rättssedvänjor. Från början av 1300-talet blev Sverige verksamt och man talar om jus Hälsingland, Sverige, Finland och Karelen (på 1600talet stod Finland för 3 av 10 regementen i Sverige varav ett var från Karelen)
.
Det finns förstås få dokument och inga nedskrivna lagar men man hänvisar till gammal landskapslag och sedvänjor i Finland under 1300-talet. Alltså det är ungefär som I Sverige att förutom de ordkarga landskapslagarna fanns det underförstådda och sedvänjorna. De sista resterna har vi kvar i Svea Rikes Lag som domarreglerna.
Ha det catshaman