Före det kristna maktövertagandet i Sverige höll våra förfäder som bekant riksblot i Uppsala vart nionde år (ska enligt vissa källor tolkas som vart åttonde, minns dock inte argumentationen för detta). Folk från när och fjärran reste dit för att hedra de gamla gudarna med en väldig blotfest.
Frågan är: hur långt bort sträckte sig "när och fjärran"? Närmare bestämt, finns det några historiska belägg för hur vanligt förekommande det var att exempelvis blekingar, västgötar eller gutar (eller till och med norrmän eller danskar) reste till riksbloten? Kunde de komma som "turister" någon enstaka gång, eller fanns det en tradition som sträckte sig utanför svealandskapen att resa dit?
Spontant skulle jag föreställa mig att från de närmaste tre, sex eller kanske till och med nio milen kom varenda kotte, utom möjligtvis trälar, till riksbloten. De ägde trots allt bara rum vart nionde år och hölls rimligtvis att vara osedvanligt heliga och viktiga. Längre bort ifrån kom endast lite finare folk och de som var unga och raska nog att traska längs vägarna i tre dagar eller mer för att komma dit (längre avstånd kan förstås tänkas beroende på färdmedel) och ännu längre bort ifrån bara stormän eller kungligheter... kanske. Frågan är ju om det ens fanns en tradition av att resa dit hos någon som bodde utanför svealandskapen. (Och hur långt sträckte sig dessa landskap, för övrigt? Jag föreställer mig att de inte nödvändigtvis var liktydiga med vad som idag räknas till Svealand.)
Vad jag undrar är alltså -- vad finns det för historiska belägg för hur långt Uppsalas religiösa inflytande sträckte sig? Är det bara Snorre och Adam av Bremen man har att förlita sig på?
Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Bumpar tråden i hopp om att någon ska sitta på någon form av källor.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Jag ska kanske be om ursäkt å allas vägnar, men orsaken till att ingen skriver är troligen för att det troligen inte finns några källor om detta.
Allt vi har bör vara Adam av Bremens berättelse. Jag har åtminstone aldrig sett någon annan text som beskriver deltagande vid riksblotet på något ingående vis, varken i källor eller i litteratur.
Allt vi har bör vara Adam av Bremens berättelse. Jag har åtminstone aldrig sett någon annan text som beskriver deltagande vid riksblotet på något ingående vis, varken i källor eller i litteratur.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Det skulle inte förvåna om "koroshiya" har rätt. Det är kanske så att vi inte vet. MEN - ämnet är onekligen intressant och det finns många här på "Skalman" som har imponerande kunskaper om den tiden. Så låt oss omformulera frågan och be dem som har kunskaper - utan att veta säkert och utan att ha konkreta källor - att "tänka högt" och skriva hur man TROR att det var.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Tydligen svårt med källor till detta. Snorre är ju en källa till att det hölls stora blot i Uppsala varje år, och det finns väl även omvittnat i andra källor inbillar jag mig. Men som "koroshiya" skrev är det väl egentligen endast Adam av Bremen som omtalar riksbloten vart nionde år.
Snorre skriver att folk kom från hela Sveariket (Mälardalen och ett område av okänt utbredning däromkring) till "alla svears ting" som hölls varje år, och det låter sannolikt (men finns mig veterligen ingen källa till) att dessa även kan ha gästats av stormän mer långväga ifrån. Men det hade ju varit intressant att ha mer information om nioårsbloten än Adams av Bremen (eventuellt propagandistiska) skildring.
Dumma förfäder som ristade runor på pinnar istället för något mer varaktigt material.
Snorre skriver att folk kom från hela Sveariket (Mälardalen och ett område av okänt utbredning däromkring) till "alla svears ting" som hölls varje år, och det låter sannolikt (men finns mig veterligen ingen källa till) att dessa även kan ha gästats av stormän mer långväga ifrån. Men det hade ju varit intressant att ha mer information om nioårsbloten än Adams av Bremen (eventuellt propagandistiska) skildring.
Dumma förfäder som ristade runor på pinnar istället för något mer varaktigt material.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
De ristade rätt mycket i sten också, en mycket stor den av världens runstenar finns i Sverige. Kan möjligen bloten nämnas på något runsten, alltså någonting liknande "...ristade denna sten efter...som blev död vid bloten i Uppsala..."?Palnatoke skrev:Dumma förfäder som ristade runor på pinnar istället för något mer varaktigt material.
-
duckpuddle
- Ny medlem
- Inlägg: 6
- Blev medlem: 12 juni 2009, 14:27
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Man kan ju föreställa sig att blotet lockade ganska, enligt den tidens mått, ansenliga mängder människor. De människor som samlades bör ha kommit från samhällets alla skikt, från trälar (medföljande herreskapet) till den yttersta makteliten. Det var nog så att inte bara själva blotet i sig var lockande/tvingande, utan det fanns säkert flera andra anledningar att ta sig dit.
Med så många människor samlade från olika håll bör det ha uppstått ett gyllene tillfälle till handel, dvs det fanns säkerligen en stor marknad knuten till blotet. Här ingick naturligtvis också det som krävs för att husera och föda alla dessa människor, förutom rena handelsvaror. Stora samlingar människor som får tillfälle att handla med varandra brukar dra till sig människor långväga ifrån, och det är nog möjligt att det även fanns internationella inslag i kommersen.
Eftersom samhällseliten var närvarande kan man tänka sig att det även var ett bra tillfälle för dessa att träffas över gränserna. Redan då vet vi ju att samhällseliten i viss mån var internationell, där regerande klaner ibland gifte in sig med varandra för att bilda allianser, och där de styrande i olika "länder" hade släktskapsband. Ett gyllene tillfälle mao för styrande från olika håll att träffas och diskutera, och kanske forma nya allianser. Här kan det vara intressant att fundera över i hur stor grad bloten var fredade, dvs om det förelåg något sorts förbud mot stridshandlingar mellan rivaliserande makter. Annars kan man ju tänka sig att det hade varit lämpliga tillfällen för krigiska aktioner. Man ska väl också ha i åtanke att på den tiden var Mälaren en havsvik, och det var segelbart från internationellt vatten nästan ända fram till Gamla Uppsala.
Även för folk som inte tillhörde eliten kan det ha varit ett bra tillfälle att hitta partners. De flesta på den tiden kanske gifte sig med någon från grannbyn, men det bör säkerligen ha funnits de som av någon anledning ville eller kände sig tvugna att hitta någon på längre håll. Därför kan det mycket väl varit så att bloten fungerade som äktenskapsmarknad i viss mån.
Inget av resonemangen ovan säger ju hur långt ifrån Gamla Uppsala folk tog sig dit. Troligt kan väl ändå vara att många (de flesta?) från Mälardalen var närvarande. För dessa var det ju inte ett alltför stort projekt att ta sig till Uppsala, och det kanske räckte med den religiösa moroten/piskan för att ta sig dit. Ju längre från Uppsala man kom, desto större måste anledningen ha varit för att man skulle bemöda sig att åka dit. Då, liksom nu, tror jag att pengar och makt utgjorde en större lockelse än religionen för de flesta. Ju längre bort från Uppsala vi tittar tror jag man finner handelsresande köpmän och maktmänniskor/eliten bland deltagarna. Självklart har det ju även varit en kostnad att företa resan, och därför bör det relativt sett varit fler välbärgade ju längre ifrån Uppsala man kom. Det är nog inte helt otroligt att det fanns deltagare från dagens Finland/Norge/Danmark/Tyskland etc. i Uppsala, om än de kanske inte kom i stort antal.
Jämför gärna med medeltidens Distingsmarknad i (nya) Uppsala som lockade människor långt uppifrån Norrland ner till länderna söder om Östersjön. Det var nog inte mycket besvärligare under järnåldern än under medeltiden att företa samma resa. Kanske t.o.m. att bloten var en föregångare till Distingsmarknaden?!
Med så många människor samlade från olika håll bör det ha uppstått ett gyllene tillfälle till handel, dvs det fanns säkerligen en stor marknad knuten till blotet. Här ingick naturligtvis också det som krävs för att husera och föda alla dessa människor, förutom rena handelsvaror. Stora samlingar människor som får tillfälle att handla med varandra brukar dra till sig människor långväga ifrån, och det är nog möjligt att det även fanns internationella inslag i kommersen.
Eftersom samhällseliten var närvarande kan man tänka sig att det även var ett bra tillfälle för dessa att träffas över gränserna. Redan då vet vi ju att samhällseliten i viss mån var internationell, där regerande klaner ibland gifte in sig med varandra för att bilda allianser, och där de styrande i olika "länder" hade släktskapsband. Ett gyllene tillfälle mao för styrande från olika håll att träffas och diskutera, och kanske forma nya allianser. Här kan det vara intressant att fundera över i hur stor grad bloten var fredade, dvs om det förelåg något sorts förbud mot stridshandlingar mellan rivaliserande makter. Annars kan man ju tänka sig att det hade varit lämpliga tillfällen för krigiska aktioner. Man ska väl också ha i åtanke att på den tiden var Mälaren en havsvik, och det var segelbart från internationellt vatten nästan ända fram till Gamla Uppsala.
Även för folk som inte tillhörde eliten kan det ha varit ett bra tillfälle att hitta partners. De flesta på den tiden kanske gifte sig med någon från grannbyn, men det bör säkerligen ha funnits de som av någon anledning ville eller kände sig tvugna att hitta någon på längre håll. Därför kan det mycket väl varit så att bloten fungerade som äktenskapsmarknad i viss mån.
Inget av resonemangen ovan säger ju hur långt ifrån Gamla Uppsala folk tog sig dit. Troligt kan väl ändå vara att många (de flesta?) från Mälardalen var närvarande. För dessa var det ju inte ett alltför stort projekt att ta sig till Uppsala, och det kanske räckte med den religiösa moroten/piskan för att ta sig dit. Ju längre från Uppsala man kom, desto större måste anledningen ha varit för att man skulle bemöda sig att åka dit. Då, liksom nu, tror jag att pengar och makt utgjorde en större lockelse än religionen för de flesta. Ju längre bort från Uppsala vi tittar tror jag man finner handelsresande köpmän och maktmänniskor/eliten bland deltagarna. Självklart har det ju även varit en kostnad att företa resan, och därför bör det relativt sett varit fler välbärgade ju längre ifrån Uppsala man kom. Det är nog inte helt otroligt att det fanns deltagare från dagens Finland/Norge/Danmark/Tyskland etc. i Uppsala, om än de kanske inte kom i stort antal.
Jämför gärna med medeltidens Distingsmarknad i (nya) Uppsala som lockade människor långt uppifrån Norrland ner till länderna söder om Östersjön. Det var nog inte mycket besvärligare under järnåldern än under medeltiden att företa samma resa. Kanske t.o.m. att bloten var en föregångare till Distingsmarknaden?!
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Til orientering havde Adam af Bremen mange af sine oplysninger fra den danske konge Sven Estridsen.
Der var tilsyneladende også blot i Danmark.
En anden af vikingetidens historikere, Thietmar, der var biskop af Merseburg, beskrev omkring 1015, hvorledes der hvert niende år ved den ældgamle kongeby Lejre ved Roskilde blev ofret ikke blot 99 heste, hunde og haner, men også 99 mennesker. De pågældende blev klynget op i træerne. Skønt biskoppen aldrig med egne øjne har set denne hellige lund med de dinglende kroppe, så svarer hans beskrivelse nøje til den, Adam af Bremen har givet af ofringerne ved den tilsvarende svenske centralhelligdom i Uppsala. “Og en kristen har fortalt mig, at han har set 72 af den slags hængt op mellem hverandre”.
Det skal siges, at hverken Thietmar eller Adam udtrykkeligt nævner, at ofrene var til Odin. Det er på den anden side plausibelt; at netop Odin var ‘Hangagud’, de hængtes gud, hvilket fremgår af Gautrekssagaen.
(Kilde: Henrik Stevnsborg, docent, dr.phil.)
Der var tilsyneladende også blot i Danmark.
En anden af vikingetidens historikere, Thietmar, der var biskop af Merseburg, beskrev omkring 1015, hvorledes der hvert niende år ved den ældgamle kongeby Lejre ved Roskilde blev ofret ikke blot 99 heste, hunde og haner, men også 99 mennesker. De pågældende blev klynget op i træerne. Skønt biskoppen aldrig med egne øjne har set denne hellige lund med de dinglende kroppe, så svarer hans beskrivelse nøje til den, Adam af Bremen har givet af ofringerne ved den tilsvarende svenske centralhelligdom i Uppsala. “Og en kristen har fortalt mig, at han har set 72 af den slags hængt op mellem hverandre”.
Det skal siges, at hverken Thietmar eller Adam udtrykkeligt nævner, at ofrene var til Odin. Det er på den anden side plausibelt; at netop Odin var ‘Hangagud’, de hængtes gud, hvilket fremgår af Gautrekssagaen.
(Kilde: Henrik Stevnsborg, docent, dr.phil.)
-
järnbäraren
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 5 juni 2012, 02:55
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Adam är åtminstone klar över vilka det är som inte kommer:"...de som redan antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande i dessa ceremonier, något som är grymmare än varje annat straff." (Adams fjärde bok kapitel 27)
Adams Gesta Hammaburgensis var i stort sett färdigt 1076. Då har Sverige haft kristna kungar sedan omkring 995 med Olof Skötkonung. Kristna runstenar från århundradet finns i Uppland i mängd. Den kändaste av de kristna runristarna Åsmund Kåresson var verksam från 1020-talet. I mitten av århundradet lät den kristne hövdingen Jarlabanke resa sina mycket kända runstenar vid Täby tä. Det hednatempel som Adam omtalar torde ha bränts omkring 1087 på initiativ av den kristne kungen Inge d.ä. Enligt en uppgift (från 1200-talet) skall en av påven godkänd kristen kyrka ha uppförts i anslutning till hednatemplet sedan detta renats med eld av en Yggemundus (Inge d.ä?)
Överhuvudtaget så tycker jag att Adams uppgifter om Sverige är virriga och svårbedömda.
Adams Gesta Hammaburgensis var i stort sett färdigt 1076. Då har Sverige haft kristna kungar sedan omkring 995 med Olof Skötkonung. Kristna runstenar från århundradet finns i Uppland i mängd. Den kändaste av de kristna runristarna Åsmund Kåresson var verksam från 1020-talet. I mitten av århundradet lät den kristne hövdingen Jarlabanke resa sina mycket kända runstenar vid Täby tä. Det hednatempel som Adam omtalar torde ha bränts omkring 1087 på initiativ av den kristne kungen Inge d.ä. Enligt en uppgift (från 1200-talet) skall en av påven godkänd kristen kyrka ha uppförts i anslutning till hednatemplet sedan detta renats med eld av en Yggemundus (Inge d.ä?)
Överhuvudtaget så tycker jag att Adams uppgifter om Sverige är virriga och svårbedömda.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Yggemundus förekommer i en källa som brukar kallas "biskop Karls annotationer". Vanligen säger man att det är en förfalskning från 1600-talet.
En uppfattning om Adams text - framförd av Henrik Janson - är att man ska läsa den som en allegori. Om jag minns rätt menar han, att det som beskrivs är en kyrka, vars företrädare är i konflikt med Hamburg-Bremen. Det ligger väl då kanske nära till hands att man inte heller kan lita på orden om att där har förekommit offer. Man måste förstås inte hålla med Janson om detta, och jag är väl själv rätt skeptisk till sådana tankar, men vem vet. Det bör förresten finnas äldre trådar där detta diskuteras.
Hur som helst, här är en bit av texten.
"Solet quoque post novem annos communis omnium Sueoniae provintiarum sollempnitas in Ubsola celebrari."
De som ska delta sägs vara från alla Sueonias provinser, om jag får latinet rätt. Detta ord Sueonia och Suedia används av Adam på ett sätt som nog lättast låter sig översättas till att betyda Sverige. Sålunda kan man finna fullt av exempel på hur till exempel Västergötland ingår i begreppen.
Jag tror inte gärna att man kan tolka texten på något annat sätt rent språkmässigt, och därför så skulle väl då västgötar skicka folk till denna högtid, liksom förstås alla andra folk som Adam beskriver som boende i Sueonia.
Fast i likhet med vad andra i tråden tycker känns det ju spontant inte som att folk från hela Sverige reste dit.
Några enkla svar finns förstås inte, och allra helst inte om man ska blanda in möjligheten av att dessa blot kanske bara existerade i fantasin.
Men kanske kan det vara fruktbart att fundera över vilken tidsperiod man pratar om? Anta - som vissa gör - att dessa blot förekom från runt år 500 till framåt år 1100. Det är 600 års historia, och man bör inte förvänta sig att förhållandena var likadana under hela denna tid.
En annan simpel tanke är att enheter kan hänga ihop i geografiska begrepp på olika sätt. Nu går det väl inte att finna exempel på det i Adams text, men rent teoretiskt måste det kunna finnas periferier, eller vad man ska kalla det, som inte har så mycket med centrum att göra. Kanske de bara betalade en viss tribut ibland, för att annars sköta sig själva.
En uppfattning om Adams text - framförd av Henrik Janson - är att man ska läsa den som en allegori. Om jag minns rätt menar han, att det som beskrivs är en kyrka, vars företrädare är i konflikt med Hamburg-Bremen. Det ligger väl då kanske nära till hands att man inte heller kan lita på orden om att där har förekommit offer. Man måste förstås inte hålla med Janson om detta, och jag är väl själv rätt skeptisk till sådana tankar, men vem vet. Det bör förresten finnas äldre trådar där detta diskuteras.
Hur som helst, här är en bit av texten.
"Solet quoque post novem annos communis omnium Sueoniae provintiarum sollempnitas in Ubsola celebrari."
De som ska delta sägs vara från alla Sueonias provinser, om jag får latinet rätt. Detta ord Sueonia och Suedia används av Adam på ett sätt som nog lättast låter sig översättas till att betyda Sverige. Sålunda kan man finna fullt av exempel på hur till exempel Västergötland ingår i begreppen.
Jag tror inte gärna att man kan tolka texten på något annat sätt rent språkmässigt, och därför så skulle väl då västgötar skicka folk till denna högtid, liksom förstås alla andra folk som Adam beskriver som boende i Sueonia.
Fast i likhet med vad andra i tråden tycker känns det ju spontant inte som att folk från hela Sverige reste dit.
Några enkla svar finns förstås inte, och allra helst inte om man ska blanda in möjligheten av att dessa blot kanske bara existerade i fantasin.
Men kanske kan det vara fruktbart att fundera över vilken tidsperiod man pratar om? Anta - som vissa gör - att dessa blot förekom från runt år 500 till framåt år 1100. Det är 600 års historia, och man bör inte förvänta sig att förhållandena var likadana under hela denna tid.
En annan simpel tanke är att enheter kan hänga ihop i geografiska begrepp på olika sätt. Nu går det väl inte att finna exempel på det i Adams text, men rent teoretiskt måste det kunna finnas periferier, eller vad man ska kalla det, som inte har så mycket med centrum att göra. Kanske de bara betalade en viss tribut ibland, för att annars sköta sig själva.
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Parallellen med tingen är ju intressant, i det att det visar hur långt man var beredd att resa till en sammankomst av stor betydelse. Tar man Island som exempel var det ju godar från hela Island som reste till Tingvellir. Enligt uppgift ska det ha tagit 17 dagars resa för den mest avlägsne deltagaren på östra Island att nå Tingvellir, som ju som bekant ligger i det inre av sydvästra Island. Nu är Island säkerligen något av ett specialfall med sin speciella geografi och isolering ute i Atlanten, men ett par veckors restid borde inte vara någon omöjlighet att tänka sig. Räkna sen med 1-2 mil per dagsmarsch om man går till fots, ungefär samma eller något mer om man har hästar, betydligt mer om man räknar med båtfärd (eller släde över snötäckta isar).
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Tycker att källkritiken gått väl långt när man bygger luftslott på detta sätt. Det är mycket mycket långsökt. Visst kan Adam av Bremen ha missuppfattat, vinklat och bättrat på saker (precis som en nutida journalistkoroshiya skrev:En uppfattning om Adams text - framförd av Henrik Janson - är att man ska läsa den som en allegori. Om jag minns rätt menar han, att det som beskrivs är en kyrka, vars företrädare är i konflikt med Hamburg-Bremen. Det ligger väl då kanske nära till hands att man inte heller kan lita på orden om att där har förekommit offer. Man måste förstås inte hålla med Janson om detta, och jag är väl själv rätt skeptisk till sådana tankar, men vem vet. Det bör förresten finnas äldre trådar där detta diskuteras.
), men jag har mycket svårt att tro att det skulle vara en allegori. Vad jag har läst/hört bygger Adam av Bremens Gamla Uppsala-text på en intervju med den danske kungen Sven Estridsson, som själv hade varit i Gamla Uppsala.Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
Jag kan bara hålla med. Det är enklare att tänka sig att där verkligen fanns en hednisk reaktion mot det nya.
Man kan jämföra Adams text med diverse påvebrev och med Snorres texter. Nu var det längesedan jag läste Jansons bok, men om jag minns rätt skall Adam litegrann ha varit i konflikt med påven. Med tanke på det verkar det ju konstigt att påven skriver brev till kung I och A över de kristna västgötarna. För att få det stämma måste man väl kanske tänka sig att Inge snabbt byter uppfattning och blir en påvevänlig kung? Men varför skall han sedan bränna något avgudatempel då?
Nu kanske jag minns fel, och kanske är det så att Janson menar att detta tempel tillhörde en tredje falang. Det är ändå intressant att notera att det i sammanhanget har förekommit funderingar kring Hervararsagan som ska gå ut på att Inge kanske inte alls brände ned något tempel.
Religionsstrider mellan hedniska makter och kristna... jag förstår inte vad som är så väldigt konstigt med det Och om man dekonstruerar allt, ja, vad har man löst för problem då egentligen? Någon gång i tiden måste ju Gamla Uppsala ändå ha varit en hednisk plats. Varför inte försöka förlägga förändringen till kristendom i något som vi ändå har lite text om 
Man kan jämföra Adams text med diverse påvebrev och med Snorres texter. Nu var det längesedan jag läste Jansons bok, men om jag minns rätt skall Adam litegrann ha varit i konflikt med påven. Med tanke på det verkar det ju konstigt att påven skriver brev till kung I och A över de kristna västgötarna. För att få det stämma måste man väl kanske tänka sig att Inge snabbt byter uppfattning och blir en påvevänlig kung? Men varför skall han sedan bränna något avgudatempel då?
Nu kanske jag minns fel, och kanske är det så att Janson menar att detta tempel tillhörde en tredje falang. Det är ändå intressant att notera att det i sammanhanget har förekommit funderingar kring Hervararsagan som ska gå ut på att Inge kanske inte alls brände ned något tempel.
Religionsstrider mellan hedniska makter och kristna... jag förstår inte vad som är så väldigt konstigt med det
Och om man dekonstruerar allt, ja, vad har man löst för problem då egentligen? Någon gång i tiden måste ju Gamla Uppsala ändå ha varit en hednisk plats. Varför inte försöka förlägga förändringen till kristendom i något som vi ändå har lite text om -
JacquesMerde
- Medlem
- Inlägg: 50
- Blev medlem: 7 februari 2008, 20:06
- Ort: Skåneland (ej Sverige, bara ockuperat)
Re: Vilka reste till riksbloten i Uppsala?
1164 anlades Uppsala stift i ett i det närmaste folktomt område som aldrig haft rike där och någon form av statsbildning existerar inte heller i området under den tiden.
Så något riksblot har ALDRIG ägt rum.
Är detta en sida där prosvenska sagor ska dryftas eller är det ett seriöst historiskt forum?
Även Nidaros (Trondheim) ewller dess områden i närheten var också i det närmaste folktomt, dock ej i lika grad, då det ligger och låg vid havet.
Adam av Bremen är lika trovärdig som bibeln eller bröderna Grimm.
Han var en kyrkans man som blandade koddar med morötter eller på svenska äpplen och päron.
Enligt sagorna av Adam av Bremen, så var alla i sveonernas land, dvs landet som beboddes av götarna då dessa var den största folkgruppen, närapå alla var götar. Ingen hade enl Adam rätt att utebli.
Dock existerade det en liten håla vid namn Birka, som i jämförelse med Uppåkra var ungefär som vad Särna är i jämförelse med Nordens/Skandinaviens huvudstad Köpenhamn, vars plats är okänd, men det var en handelsplats från folk från öst och väst, dit kom folk från Skåneland, västgötarnas rike, östgötarnas rike och nordmännens rike, på neutral plats. Omr kontrollerat av det egentliga Sveriges då mäktigaste rike, östgötarnas. Småland var inte någon del av riket och blev det först på 1500-talet, med undantag av kusten, där tom huvudstaden för "hans rike" anlades, Kalmar. Men det var långt senare.
Enl Britt-Mari Näsström, professor i religionshistoria vid Göteborgs universitet:
"En av årets stora fester firades i månaden ylir vilket är detsamma som jul, ett förkristet namn som lever kvar i de skaninaviska språken även i modern tid." Under hednatiden "började julfirandet på haknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter. --- Däremot förekom knappast något midvinterblot, utan julfirandet präglades av att vara huskult med gemensamhetsmåltider och framför allt ett rituellt drickande. Man drack rituella skålar främst för Tor, Oden, Frey och Njord och julfirandet fortsatte så länge ölet räckte.
-- Vid sidan av svinkött och oxkött förekom enligt uppgift också hästkött -- Julen var en högtid när släkt och vänner samlades och hit räknades också de avlidna anhöriga, som även de tänktes besöka sina gamla hem."
Den så kallade riksbloten ska enligt Adam ha skett kring julen, vilket enligt forskare alltså bekräftats vara sagor.
Därmed var saken klar.
Så något riksblot har ALDRIG ägt rum.
Är detta en sida där prosvenska sagor ska dryftas eller är det ett seriöst historiskt forum?
Även Nidaros (Trondheim) ewller dess områden i närheten var också i det närmaste folktomt, dock ej i lika grad, då det ligger och låg vid havet.
Adam av Bremen är lika trovärdig som bibeln eller bröderna Grimm.
Han var en kyrkans man som blandade koddar med morötter eller på svenska äpplen och päron.
Enligt sagorna av Adam av Bremen, så var alla i sveonernas land, dvs landet som beboddes av götarna då dessa var den största folkgruppen, närapå alla var götar. Ingen hade enl Adam rätt att utebli.
Dock existerade det en liten håla vid namn Birka, som i jämförelse med Uppåkra var ungefär som vad Särna är i jämförelse med Nordens/Skandinaviens huvudstad Köpenhamn, vars plats är okänd, men det var en handelsplats från folk från öst och väst, dit kom folk från Skåneland, västgötarnas rike, östgötarnas rike och nordmännens rike, på neutral plats. Omr kontrollerat av det egentliga Sveriges då mäktigaste rike, östgötarnas. Småland var inte någon del av riket och blev det först på 1500-talet, med undantag av kusten, där tom huvudstaden för "hans rike" anlades, Kalmar. Men det var långt senare.
Enl Britt-Mari Näsström, professor i religionshistoria vid Göteborgs universitet:
"En av årets stora fester firades i månaden ylir vilket är detsamma som jul, ett förkristet namn som lever kvar i de skaninaviska språken även i modern tid." Under hednatiden "började julfirandet på haknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter. --- Däremot förekom knappast något midvinterblot, utan julfirandet präglades av att vara huskult med gemensamhetsmåltider och framför allt ett rituellt drickande. Man drack rituella skålar främst för Tor, Oden, Frey och Njord och julfirandet fortsatte så länge ölet räckte.
-- Vid sidan av svinkött och oxkött förekom enligt uppgift också hästkött -- Julen var en högtid när släkt och vänner samlades och hit räknades också de avlidna anhöriga, som även de tänktes besöka sina gamla hem."
Den så kallade riksbloten ska enligt Adam ha skett kring julen, vilket enligt forskare alltså bekräftats vara sagor.
Därmed var saken klar.