I sommar är det 400 år sedan några hundra skottar, som lockats ta värvning i Gustav II Adolfs här, nedgjordes av ett bondeuppbåd vid Kringen i Gudbrandsdalen. Ett av de där minnesvärda ögonblicken i Norges hävder, främst tack vare den lika vackra som lögnaktiga ballad som Edvard Storm diktade år 1781.
viewtopic.php?f=23&t=14080
Att massakern på de tillfångatagna skottarna innebar den värsta krigsförbytelsen på norsk jord har man hittills hållit tyst om. Nå, här är lite länkar att fördjupa sig i.
http://www.kringen1612.no/
http://no.wikipedia.org/wiki/Slaget_ved_Kringen
http://milforum.net/threads/58241-Skottetoget-i-1612
http://www.electricscotland.com/history ... ay1612.htm
1612-massakren er en skamplett
http://www.gd.no/kultur/article5981876.ece
400 år sedan slaget / massakern vid Kringen
Re: 400 år sedan slaget / massakern vid Kringen
Man bör kanske vara en smula försiktig med att beteckna något som hände för 400 år sedan som "krigsförbrytelse". För det första har vi idag ett regelverk som inte alls fanns då och för det andra lär det vara väldigt svårt att i detalj rekonstruera hur de inblandade uppfattade situationen och varför de agerade som de gjorde.
Re: 400 år sedan slaget / massakern vid Kringen
Att mörda tillfångatagna en masse förekom även på svensk sida vid ungefär den tidsepoken..
Ett fall var vid Gustav X Adolf invasion av de danska öarna, där halva besättningen i en skans mördades. Jag har för mig att de tyska legoknektarna släpptes, medan de danska dräptes. Eller möjligen tvärtom....
Jag läste Englunds stora bok, så det måste vara beskrivet där.
Ett annat, minns tyvärr inte exakta året / kampanjen, var när en svensk här tog en fästning i Göteborg efter dagtingan.
De reguljära soldaterna släpptes, men de 300 mobiliserade bönderna som också ingick i garnisonen, slaktades ner på plats.
Jag kan tänka mig att skotska händelsen ifråga var tänkt som en rättvis reprimand, fastän den drabbade fel trupp.
Emerentia Pauli, hustrun till Gullbergs fästnings befälhavare Mårten Krakow, ledde tappert försvaret av fästet mot dansken, efter att Mårten sårats och överlämnat befälet till henne. Där hon även mobiliserade soldathustrurna. Detta är ganska välkänt.
Mindre känd är att Emerentia lät slå ihjäl ett antal krigsfångar, som utan kamp gav sig tillfånga.
De tog skydd inne k köket där även barnen och icke stridande kvinnor höll till - men lät sig lätt övertalas att avstå från våld och äta mat istället. Det kan naturligtvis hända att Emerentia var övertygad om att de höll på att mörda barnen, att det varit deras uppdrag...Och som en reaktion... Eller nåt sånt.
Men iaf.
Jag gissar att det finns fler exempel, både inhemska och utrikiska.
Men det är svensk historia jag kan bäst.
Ett fall var vid Gustav X Adolf invasion av de danska öarna, där halva besättningen i en skans mördades. Jag har för mig att de tyska legoknektarna släpptes, medan de danska dräptes. Eller möjligen tvärtom....
Jag läste Englunds stora bok, så det måste vara beskrivet där.
Ett annat, minns tyvärr inte exakta året / kampanjen, var när en svensk här tog en fästning i Göteborg efter dagtingan.
De reguljära soldaterna släpptes, men de 300 mobiliserade bönderna som också ingick i garnisonen, slaktades ner på plats.
Jag kan tänka mig att skotska händelsen ifråga var tänkt som en rättvis reprimand, fastän den drabbade fel trupp.
Emerentia Pauli, hustrun till Gullbergs fästnings befälhavare Mårten Krakow, ledde tappert försvaret av fästet mot dansken, efter att Mårten sårats och överlämnat befälet till henne. Där hon även mobiliserade soldathustrurna. Detta är ganska välkänt.
Mindre känd är att Emerentia lät slå ihjäl ett antal krigsfångar, som utan kamp gav sig tillfånga.
De tog skydd inne k köket där även barnen och icke stridande kvinnor höll till - men lät sig lätt övertalas att avstå från våld och äta mat istället. Det kan naturligtvis hända att Emerentia var övertygad om att de höll på att mörda barnen, att det varit deras uppdrag...Och som en reaktion... Eller nåt sånt.
Men iaf.
Jag gissar att det finns fler exempel, både inhemska och utrikiska.
Men det är svensk historia jag kan bäst.
Re: 400 år sedan slaget / massakern vid Kringen
(Wiki nevner at de overlevende kunne straffes som røvere etter datidens oppfatning, men dette vet jeg fint lite om)
Jeg mener at om man skal bruke ordet krigsforbrytelse så må man i alle fall klargjøre at man betrakter hendelsen i lys av en moderne folkerettslig standard for konflikter. At man summarisk henrettet mennesker uten noen form for standrett var dessverre nokså vanlig og det hører vel til historien - slik den ble fortalt - om skottetoget at nettopp skottene også gjorde dette på sin veg nedover til Gudbrandsdalen. Beskrivelser av krigshendelsene fra denne tiden tyder på en viss avstand til det vi ville kalle etisk gode folkerettslige prinsipper.
Meldingene og ryktene fra diverse hendelser i denne krigen var av mange slag og ikke oppløftende for alle som hadde slekt som var utskrevet til den dansk-norske hær, så det er flere tenkelige motiver fra bøndenes side (Monnichovens marsj I Trøndelag eller massakren et halvt år tidligere på de 300 norske utskrevne bøndene ved gjenerobringen av Ny-Lødøse som Stefan nevner, blant flere), men dette er dårlig nedtegnet og forblir enn så lenge spekulasjoner. Noen forsøk på historienedtegnelse i bokform over slaget ved Kringen ble i følge kildene ikke gjort før flere generasjoner senere, så nøyaktig hendelsesforløp under slaget og forut for massakren av krigsfangene er derfor vanskelig å fastslå.
Litt i det kuriøse hjørnet: Sinklars vise - om slaget i sagnform - er veldig populær som folkevise her og på Færøyene . Jeg har hørt den i flere versjoner (og jeg hører ikke mye på folkemusikk så det sier sitt). 400 års jubileum tyder vel også på at den nok blir sunget noen ekstra ganger på årets feiring på Otta.
Min favoritt
:
Jeg mener at om man skal bruke ordet krigsforbrytelse så må man i alle fall klargjøre at man betrakter hendelsen i lys av en moderne folkerettslig standard for konflikter. At man summarisk henrettet mennesker uten noen form for standrett var dessverre nokså vanlig og det hører vel til historien - slik den ble fortalt - om skottetoget at nettopp skottene også gjorde dette på sin veg nedover til Gudbrandsdalen. Beskrivelser av krigshendelsene fra denne tiden tyder på en viss avstand til det vi ville kalle etisk gode folkerettslige prinsipper.
Meldingene og ryktene fra diverse hendelser i denne krigen var av mange slag og ikke oppløftende for alle som hadde slekt som var utskrevet til den dansk-norske hær, så det er flere tenkelige motiver fra bøndenes side (Monnichovens marsj I Trøndelag eller massakren et halvt år tidligere på de 300 norske utskrevne bøndene ved gjenerobringen av Ny-Lødøse som Stefan nevner, blant flere), men dette er dårlig nedtegnet og forblir enn så lenge spekulasjoner. Noen forsøk på historienedtegnelse i bokform over slaget ved Kringen ble i følge kildene ikke gjort før flere generasjoner senere, så nøyaktig hendelsesforløp under slaget og forut for massakren av krigsfangene er derfor vanskelig å fastslå.
Litt i det kuriøse hjørnet: Sinklars vise - om slaget i sagnform - er veldig populær som folkevise her og på Færøyene . Jeg har hørt den i flere versjoner (og jeg hører ikke mye på folkemusikk så det sier sitt). 400 års jubileum tyder vel også på at den nok blir sunget noen ekstra ganger på årets feiring på Otta.
Min favoritt
: