Hur stort var Sveriges försvar?

[Härföraren]

Som vi vet har det svenska försvaret bantats ner enormt, det fick mig att undra, hur stort var det svenska försvaret? Hur många soldater kunde vi uppbringa, hur många krigsfartyg, stridsplan etc. Vore intresant att få en inblick i hur stora vi var när vi var som störst (70tal?). Med tanke på att jag är en 80-talist så var jag aldrig med under försvarets glansdagar. Jag vet inte mycket men är allmänt intresserad, hur stod vi oss, internationellt sett (mot Sovjet)?
Tacksam för svar.
//Jonatan

[Stellan Bojerud]

Som störst sannolikt kring 1955. Ca 800.000 man. Världens 3:e flygvapen (efter USA och Sovjet), 5:e flotta (efter USA, Sovjet,Storbritannien och Frankrike). 37 armébrigader varav 6 pansarbrigader och en på Gotland.

Armén bestod av tre armékårer (I-III) med sammanlagt tio fördelningar (divisioner) numrerade 1-4, 11-16. 13:e (Skövde) var den s k pansarfördelningen. En fördelning = ca 20.000 man.

1.förd (Kristianstad) Skåne
2.förd (Östersund) ÖB-reserv Umeå
3.förd (Skövde) Överkalix
4.förd (Strängnäs) Roslagen
11.förd (Kristianstad) Skåne
12.förd (Östersund) Pajala och norr därom
13.förd (Skövde) ÖB-reserv, beredd ingripa Skåne eller Mellansverige
14.förd (Strängnäs) Bråviken-Vikbolandet
15.förd (Boden) Haparanda
16.förd (Karlstad) ÖB-reserv

Kvar 2011. NOLL(0) av ovanstående nationella insatsförsvar.

[Stellan Bojerud]

Flottan 1960-tal: 23 ubåtar. Flyget: 400 jakt, 200 attack, 100 spaning.

[MD650]

2.förd (Östersund) ÖB-reserv Umeå
3.förd (Skövde) Överkalix
12.förd (Östersund) Pajala och norr därom
15.förd (Boden) Haparanda

Kvar 2011. NOLL(0) av ovanstående nationella insatsförsvar.

Var det tre + en fördelning avdelad för ÖN?

[Stellan Bojerud]

ÖN norrifrån räknat. 12.förd Karesuando-Pajala (mob Östersund), 3.förd militärvägen (mob Skövde), 15.förd E 4 (mob Boden). 12.förd hade inga brigader utan endast jägarstridsgrupper. 12.fördstaben mob Östersund. Uppmarsch med inlandsbanan.

2.förd ÖB res (fördstaben mob Östersund) har jag nog plottat ut fel. Stod längre söderut med sydligaste del norr Sundsvall. Men likväl beredduppgift ÖN. IB 2 (ur 16.förd ÖB-res mob Karlstad). stod i trakten av Umeå.

[Sarvi]

Ett annat mått är antalet utbildade värnpliktiga per år. Den högsta siffran som jag hittat är för 1975: då utbildades 52295 personer.

[Stellan Bojerud]

Verkar rimligt. Åldersklasserna brukade väl vara 43.000 - 45.000 man?

[Olof Larsson]

Som störst sannolikt kring 1955. Ca 800.000 man. Världens 3:e flygvapen (efter USA och Sovjet), 5:e flotta (efter USA, Sovjet,Storbritannien och Frankrike). 37 armébrigader varav 6 pansarbrigader och en på Gotland.

Nja, Storbritanniens flygvapen var flera ggr större än det svenska,
(bombflyget hade t.ex. 400-500 tunga bombflygplan levererade efter kriget plus Mosquito,
som ersattes av nästan 1200 jetbombflygplan under 1950 och 1960-talet)
och Frankrike och fastlandskina var jämförbara vad stridsflyg anbelangade
och i fallet Frankrike rimligen större vad gällde transportflyg o.d.

Vad gäller flottan så torde hangarfartygsflottorna i Kanada,
Australien och Nederländerna ha haft likvärdiga eller större flottor.

[MD650]

Har för mig att Sverige hade det fjärde största flygvapnet.

[predator]

Om man ändrar frågeställningen lite då. Hur bra var vårat försvar då? Hur hade det gott om någon försökte invadera?

[Battler]

Vi lägger allt mindre pengar på försvaret ( % av BNP ).

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Om-Fors ... l-av-BNP-/

[ola]

Sedan finns det ju ett par intressanta frågor kan jag som lekman tycka i alla fall.

1. Hur ville staten/politikerna men framför allt lägga militären lägga sitt krut på i förmåga och i vilket vapenslag
utan att det blev ett sammelsurium av det utan att de bråka allt för mycket mellan varandra ?

2. När då krigsmakten då var som störst i personal 850.000 man var då reserven inräknad i dessa eller fanns det
någon annan form av reserv som hade någon form av gröntjänst ?.

3. När då krigsmakten var som störst mitten av 1900-talet vad hade Sverige då i människor i vapenför ålder som kunde
tas ut för gröntjänst ?.

4. Sedan liten intressant tanke, skulle krigsmakten i mitten av 1900-talet kunnat klara av ett totalt krig och hur länge skulle krigsmakten ansett att de skulle kunna klara av ett totalt krig ?


Hoppas jag inte har brutit mot allt för många regler och paragrafer

[lampros]

Sedan finns det ju ett par intressanta frågor kan jag som lekman tycka i alla fall.

1. Hur ville staten/politikerna men framför allt lägga militären lägga sitt krut på i förmåga och i vilket vapenslag
utan att det blev ett sammelsurium av det utan att de bråka allt för mycket mellan varandra ?

Under kalla krigets dagar delades försvarsbudgeten upp så här: armén och flygvapnet fick vardera 40%, flottan fick det som blev över. Källa Anders Sundelin, "Fallet Wennerström" (2002).

[Urban]

Vad gäller flottan så torde hangarfartygsflottorna i Kanada,
Australien och Nederländerna ha haft likvärdiga eller större flottor.

Man brukade räkna in Kanadas och Australiens flottor i den brittiska då de ingick i "Commonwealth" och var en del av det brittiska imperiet och detta skedde ända till i början av 60-talet enligt Marinkalendern (1962 senaste vad jag kan se)

Nederländernas flotta byggdes kraftigt upp under 50-talet men hade nog aldrig fler fartyg än den svenska förrän på 70-talet.
Det som skilde mest var att Sverige hade så många ubåtar och massa gamla fartyg.

Men som med allt som rör siffror så kan man få fram olika resultat beroende på hur man räknar, är allt från minsta motortorpedbåt med upp till kryssare eller hangarfartyg (för Nederländerna) så har ju Sverige fortfarande många i sin flotta men i kvalite/modernitet samt storlek så blir ju skillnaderna lite större mot slutet av 50-talet och senare

[ola]

Har för mig att Sverige hade det fjärde största flygvapnet.

Stämmer

som då 1949 års krigsorganisation hade flygvapnet 55 divisioner fördelat på 33 jakt, 12 attack och 10 spaningsdivisioner
och då en styrka på ca 1000 stridsflygplan.