Surkål

[pandersson2]

Surkål är ju en traditionell rätt då den varit lätt att förvara. Även i Sverige så var det ju en gammal förvaringsmetod. Jag läste att i samband med kylskåpens införande på 1950-talet så försvann surkålen ur den svenska menyn. Detta tycker jag låter märkligt, främst med tanke på att surkålen har en sådan stark ställning i våra grannkulturer, tänker främst på den tyska och den baltiska. Är det någon som har några idéer om varför surkålen försvunnit ur det svenska köket och handeln medan den behållit sin starka ställning i våra grannländer?

Tankar som dyker upp är att den förknippats med Tyskland, vilket varit negativt efter 2VK. Alternativt att den fått en fattigdomsstämpel som inte passat in i Folkhemstanken. Bara lösa funderingar utan något som kan stödja dem.

[Hans]

Inget svar men jag fick lära mig något nytt:
Captain James Cook always took a store of sauerkraut on his sea voyages, since experience had taught him that it prevented scurvy. German sailors continued this practice even after the British Royal Navy had switched to limes, earning the British sailor the nickname "Limey" while his German counterpart became known as a "Kraut".
http://en.wikipedia.org/wiki/Sauerkraut
Kan någon i båtmaffian bekräfta?

MVH

Hans - som gärna tar en choucroute ibland

[Dûrion Annûndil]

Etymonline verkar bekräfta det lite sådär:

limey
1888, Australian, New Zealand, and South African slang for "English immigrant;" U.S. use is attested from 1918, originally "British sailor, British warship," short for lime-juicer (1857), in derisive reference to the British Navy's policy (begun 1795) of issuing lime juice on ships to prevent scurvy among sailors. In Amer.Eng., extended to "any Englishman" by 1925.
http://www.etymonline.com/index.php?sea ... hmode=none

Kraut
"a German" (esp. a German soldier), 1841, but popularized during World War I, from Ger. kraut "cabbage," considered a characteristic national dish.

sauerkraut
[...]
In U.S. slang, fig. use for "a German" dates from 1858 (cf. kraut). "The effort to substitute liberty-cabbage for sauerkraut, made by professional patriots in 1918, was a complete failure." [Mencken]
http://www.etymonline.com/index.php?sea ... hmode=none

Så åtminstone bland amerikanerna så kallades britterna limey pga lime juicen i flottan, men tyskarnas kraut pga deras flotta verkar osäkert.

[Hans]

Tack.

Liberty-cabbage fick mig att tänka på Freedom Fries och på så sätt få reda på att det fanns fler omdöpta maträtter:

http://en.wikipedia.org/wiki/Freedom_fr ... _parallels

MVH

Hans

[Dûrion Annûndil]

Liberty-cabbage fick mig att tänka på Freedom Fries och på så sätt få reda på att det fanns fler omdöpta maträtter:

http://en.wikipedia.org/wiki/Freedom_fr ... _parallels

Min absurda humor får mig att tycka sånt där är otroligt roligt.

In May 2005, Representative Jones, having arrived at the belief that the United States went to war "with no justification", said of the "freedom fries" episode: "I wish it had never happened."[11] By July 2006, the House had quietly changed the name of the two foods in all of its restaurants back to "French fries" and "French toast".

Men ännu mer absurt, USA under Första Världskriget:

...and the German measles were instead called liberty measles.

Alltså Röda hund!

[Hans]

Leder ännu mer OT och får mig att tänka på capote anglaise, French letter samt spanska sjukan och liknande geografiska stämplar på olika saker.

MVH

Hans

[nool]

Leder ännu mer OT och får mig att tänka på capote anglaise, French letter samt spanska sjukan och liknande geografiska stämplar på olika saker.

MVH

Hans

Ett tyskt idiom för att skaka galler/sitta i finkan är "hinter schwedischen Gardinen sitzen". Huruvida det nu beror på det högkvalitativa, svenska stålet eller svenskarnas benägnhet att kasta folk i fängelse under det trettioåriga kriget, därom tvistar de lärde. Med tanke på att det även finns ett tyskt idiom i stil med "var nu ett snällt barn, annars kommer svensken och tar dig", lutar jag mot den senare förklaringen.

Mer lustigt: Wienerbröd/danish.Och att en "full English breakfast" heter just detta även i England,tycker åtminstonde jag är lite uppseendeveckande.

Tillbaka on topic:
Surkål/Sauerkraut/zuurkool är förövrigt väldigt mumsigt. Väldigt poppis här i Nederländerna också, men oftast ihopmosat med potatis till en stamppot.

[Hans]

stamppot.

Där ser man, låter gott om man är hungrig.

http://en.wikipedia.org/wiki/Stamppot

Lappskojs på holländska

MVH

Hans

[nool]

Jag tror aldrig jag ätit en äkta lappskojs. Den som serverades i bamba under min skoltid följde nog inget recept, utan bestod av veckans rester körda i en matberedare... Stamppot däremot ... MMMMM!

[Giancarlo]

Ang. surkålen i svenskt kök så vet jag inte hur vanlig den var här. Jag vet iaf att min mormor och morfar som definitvt har rötter innan 1950 fortfarande mjölksyrar kål och även andra grönsaker ibland. Men de är både självodlande vegetarianer och hälsofreaks sen trettiotalet och har inte haft kylskåp tills mycket sent (däremot frys och kall källare). Vet inte om deras mjölksyrande riktigt är representabla för den hela svenska befolkningen, men det finns säkert en sådan tradition med mjölksyrning som är lik den gamla att t.ex. sylta bär och frukt. Återkommer efter jag skummat litteraturen. (I Norge brukar man äta en slags "surkål" till julmiddagen med revbensstek som består av vinägerkokt kål, ungefär som vår brunkål fast ej brynt och syrlig av vinäger med kummin).

Men moderniseringen av Sveriges jordbruk och livsmedelsteknik har definitivt förändrat de svenska (och utländska) matvanorna. Mjölken är ett bra exempel. I det gamla bondesamhället så dracks det bara någon form av syrad mjölk (ja den åts också om den var tjockare). När den moderna mejerirevolutionen kom försvann mycket av denna typ av syrade mjölk och istället blev färskmjölk en ny och het vara. Sedemera mjölkpropaganda om mjölkens näringsmässiga förträfflighet gjorde att det blev en väldigt vanlig dryck främst för barn men även andra som vuxit upp med drycken. I det gamla bondesamhället hade man tyckt att dagens konsumtion av färskmjölk var slösaktig. Den syrade mjölken har levt kvar i fil och till viss mån yogurt, fast det fanns fler olika typer av syrad mjölk under bondesamhället där olika bygder hade olika jäsbakterier.

[Giancarlo]

Enligt Mathistorisk Uppslagsbok (av Jan-Öjvind Swahn) var surkål mycket populär i Sverige under 1700-1800-talet, där det förekom i många anrättningar. Men då var det främst under tyskt inflytande. Så mycket mer står det inte. De flesta bevarade recept från denna period är oftast finare mat dessutom.

Tysk mat ska ha varit väldigt populär under 1600-talet i Sverige (och framåt), de första svenska kokböckerna är egentligen tyska recept skrivna på svenska. Influenserna märks än idag: den skånska svartsoppan och gåsamiddagen är bra exempel. Jag misstänker nog att surkål nog förekommit en del i vårt land, men setts som en tysk rätt.

Att surkålen sen skulle ha försvunnit med kylskåpet är lite misstänkt, tyskarna äter ju fortfarande varan i massvis och så vitt jag vet har de surkål. Säkert iallafall så mjölksurar inte de flesta grönsaker eller mjölk numera, efter självhushållningen försvann. Så lite sanning ligger det kanske?

[Stefan Lundgren]

Apropå surkål så tvingade James Cook sin besättning att äta surkål för att undvika sjörbugg. Han beordrade sina befälhavare att äta surkål inför manskapet och låtsas att det skulle se gott ut, samt bjuda de besättningsmän som ville smaka eller tvinga dem som inte ville från början.

Stefan

[frejs väpnare]

Har varit på släktkalas med bondesidan på mors sida. Ingen av mina nu pensionerade släktingar har något minne av att ha ätit surkål eller syrade grönsaker som barn.
På farssidan har jag bruksmiljö. Mina äldre syskon har heller inget minne av surkål, mer än som skällsord. Efter kriget kom det en ganska stor grupp tyska industriarbetare till bruket, och de kallades surkålsätare, äppelFritzar etc. De bodde f.ö. i barackområdet "München". till skillnad mot italienare som bodde i "Lilla Roma", och finnarna i "Knivsta".

[Göstring]

I Kajsas kokbok, kokbok för lanthushåll, tryckt 1936, hittar jag inga spår av surkål.

DSCN3540.JPG (35.19 KiB) Visad 3889 gånger

DSCN3542.JPG (39.6 KiB) Visad 3889 gånger