Götavirke -av vem och mot vem?

[karlfredrik]

Götavirke, den östgötska skyddsvallen, väcker frågor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tavirke
1.Är det en lokal småkung som byggt denna, eller fanns det någon form för försvarssamarbete liksom för den betydligt längre danska danevirke?
2.Mot vem byggdes götavirke?

[Hans]

http://wadbring.com/historia/sidor/gotavirke.htm

http://www.illustrata.com/pages/ostergotland/karta.html (klicka på Götavirke)

Kanske hjälper.

MVH

Hans

[Lejonmod]

Jag spekulerar bara men kan det inte vara så att göterna försvarade sig mot svearna.
Har för mig att jag läst att Vikbolandet kan ha tillhört Sveaväldet

[karlfredrik]

På hemsidan ovan nämns även en myt om en mur mellan Vänern och vättern
1.Sant eller saga?
2.Om sant,byggt av vem, när och varför?

[spett]

Göta virke är så kort och simpel att jag tror att Östergötlands folkuppbåd skulle ha kunnat kasta upp den på en dag eller två. Att knyta den till en viss konflikt är nog alldeles hopplöst.

[Valdemar Sappi]

På en av länkarna ovanför finns en bild med två färgade linjer. Är den bakre linjen vägen?
Danevirkes olika linier dateras med hjälp av virket. Även Götavirke sägs där ha haft stockverk. Inget hittats?

[Lejonmod]

Götavirke heter två parallella vallar 9 - 11 km väster om Söderköping. Den västliga är en stenvall längs en bergsbrant åt öster, förstärkt av en fornborg med fynd från 400-500-talen. Stenvallen kompletteras av fler fornborgar i norr. Öster därom löper en 3,5 km lång jordvall. I norra delen bildar en å vallgrav längs en km av vallens östsida. Nere under blåleran intill ån har på tre ställen påträffats en risflätning ovanpå en jordvall med några stockar senare nedfallna över. Men i ett schakt mittemot på åns östsida fanns inget. Av dessa skäl var ett försvar på vallarna riktat mot öster.

Ovanför ån återstår en vall i korta avsnitt på höjderna. Avsnitten av risflätning nere intill ån synes inte ligga mitt för dem på höjderna. Därför undrar man om alla fyndställena är delar i en enda vall, eller om två vallar löpt långsides. Ett stycke vall går intill ån nära ett vadställe. Här kan även en öppning i vallen varit förstärkt för den urgamla landsvägen mellan kusten och inlandet, förbi en husaby 500 meter därifrån.

Tre lösa huggspån i leran vid åns västsida har daterats, två till bronsålderns sista år och det tredje till 650-750 AD. Detta låg ca 30 m från ett vallavsnitt (Gustafsson et al. -94). Huggspånen kan inte komma från risflätningen. En datering av flätningen kanske bara visar dess egen byggtid. Delar av Götavirke kunde då ha byggts vid tre skilda tider! Götavirke jordvall måste dateras i flera avsnitt på åbanken, i ett väl synligt avsnitt 2 km söderut samt dykas efter en eventuell pålspärr som fortsättning av dels jordvallens södra ände i en sjö (som måste skyddas mot kräftpesten) och dels av norra änden ut i sjön där ån börjar, innan man kan veta östra vallens ålder.

Götavirke löper enligt en äldre tolkning över en grav som kunde vara från romersk järnålder. Väster om vallen är gravfälten från yngre järnålder och ortnamnen där är unga (Kenas -88). Den smala bygden där är skild från inlandet av storskogen och hör därför likväl ihop med kustbygderna. Om jordvallen tillkom sent, så skär den genom bygden. Därmed vore den anlagd av en fjärran, större hövding. Annars skedde nykolonisationen västerut efter vallbygget. Så den kan inte närmare dateras av att den nu skär genom bygden.

Vallen, som är unik i Sverige, har förebilder i Danmark. Danevirke som förbättrades år 737, kan jämte andra danska vallar ha varit aktuell att ta efter, vilket kan visa på östgötska kontakter med danerna vid tiden för bygget. Den spärrade av vägen och vattenleden i den smalaste passagen in mot centrala Östergötland, en av Sveriges tre kärnområden.

Så stora anläggningar krävde en större organisation att bygga och försvara. Man kan beräkna antalet dagsverken och få en uppfattning om hur många som byggt hur länge (Engström -84:81). Dess uppgift utesluter inte en symbolisk, ekonomisk och politisk gränsmarkering lik Olgerdiget, kanske i en tid när kustbygderna ännu inte hade låtit sig inordnas under en kung på centralslätten. Danevirke år 737 visar ju på en större kung bakom denna vall och kung Godfred var ju mäktig där norrom kring 800.

Götavirke har tidigare setts som ett försvarsverk mot erövrande svear norrifrån Svealand på 500-talet (Nordén -37). Förutsättningen för bygget är att hot förelegat under längre tid. Tydligen var man tillräckligt mäktig att motstå ”svearnas” anfall länge, eftersom vallen hunnit byggas klar. Varför anlades inga sådana vallar hemma i Mälardalen?

http://www.abc.se/~pa/publ/spaerrar.htm

[Lejonmod]

http://www.pdfrapporter.se/pdf/2010/2010-010.pdf

[koroshiya]

Han som gjorde videon om Bråvalla menar att bebyggelsen innanför har haft stadsfunktioner.

Man måste inte tro på det, men det är kul med lite nytänkande.

[a81]

Läser detta om Sigurd Ring på Wikipedia:

Han [Sigurd Ring] var enligt sagan son till Randver och en släkting eller frände till danakungen Harald Hildetand, vilken satte honom som lydkonung i Svitjod. Han gjorde uppror och besegrade sin farbror under det kolossala slaget vid Bråvalla, vilket inträffade kring året 750 och medförde att Östergötland övergick i svearnas välde[1] och därefter blev han även kung av Danmark.

Och detta om Herröd på Wikipedia:

Herröd är en svensk sagohjälte som förekommer i flera fornnordiska sagor, bland annat sin egen Herröds och Boses saga, inte minst sagor som kretsar kring Ragnar Lodbrok. Herröd är son till den mäktige östgötske kungen Ring. Tillsammans med sin fosterbror Bose upplever han en mängd äventyr. Herröd har dottern Tora Borgarhjort, vilken blir hustru till den berömde vikingakungen Ragnar Lodbrok.

Om det finns något slags historisk bakgrund till detta är det väl rimligt att gissa att danske kungen Harald Hildetand eller hans östgötska lydkung (Sigurd) Ring anlade Götavirke efter danskt mönster? En mycket mindre kopia av Danevirke?

Engelska Wikipedia skriver så här om Harald från frankiska källor:

An annal entry of 813 shows that the rivals of this Harald's nephews sought support in the struggle for Danish kingship among the Swedes, successfully ousting Harald's kin.[36] Whether vague memories of this dynastic contest are reflected in Harald Wartooth's story is a moot point.[37]

Sagorna verkar har beskrivt händelser med viss sanningshalt, men i verkligheten gick det troligen inte precis till som i sagan. Och Harald verkar ha levt ungefär ett halvsekel efter sagornas kronologi. Eller skriver frankerna om någon annan Harald?

[Davian]

Kul grej jag spontant tänker på är hur mycket av det vi ser som del av vikingar och vikingatiden är från tiden innan den.

Bråvalla är ju klassisk ”vikingaslag” med gudar och bärsärkar osv. Men utspelar sig i en för vikingarna avlägsen tid.

[a81]

Ja, den danske kung Harald, som möjligen motsvarar sagans Harald Hildetand, verkar bara nämnas 754 och som någon som levde "förr i tiden" i källor från 800-talet:

Harald, named as former king in relating 9th-century events, perhaps model for legendary Harald Wartooth. Related to the Frisian king Redbad II who in 754 had to flee to "the land of the Danes" where King Harald reigned ("Daniae Regi Heraldi").[6]

Det känns ju inte orimligt att danska kungar som hade ambitioner att styra över svea- och götalandskapen byggde Götavirke efter dansk modell i slutet av 700-talet eller så...