Inlägg
av NAUCLER » 10 november 2025, 23:18
Jag kan nämligen svara på denna fråga, eftersom jag väl känner till det sovjetiska flottans ubåtsbyggande.
Benämningen "S-363" [på ryska "C-363"] är ubåtens konstanta namn. Siffran "137" är ubåtens taktiska nummer eller bortovyj nomer - "bordnummer", eller möjligen "tornnummer", kort och gott, som på de flesta ubåtar i världen den siffra som målas på tornet. På 1960- och 1970-talen försvann dessa vita siffror från alla sovjetiska ubåtar och var så borta hela sovjetiska epoken ut på 1990-talet. Numera har dessa vita siffror börjat målas på ryska ubåtar, i alla fall i varvsskicket, men i ganska små storlekar. På engelska kallas detta nummer för "navy pennants". I den sovjetiska flottan (VMF SSSR) ändrades dessa siffror på örlogsfartygen många gånger i fartygets levnadstid, ibland flera gånger per år. Den ryska benämningen som "TAKTISKT nummer" ger därför en direkt förståelse för detta handhavande. Den klassiska och för Nato chockerande nya atomkryssaren KIROV (Orlan-klass /Orlan betyder havsörn/, projekt-nummer 1144) som gick provtur i Östersjön byggåret 1980 med numret "181" påmålad på skrovet. År 1981 som nylevererad till Severnyj Flot (Nordflottan) blev numret "076", 1982: "065", 1984: "052", 1987: "092", 1990: "059", 1991: "052" och slutligen år 1993: "090". Detta är alltså det vita nummer som målades på skrovet på sovjetiska örlogsfartyg - ser man detta nummer kan man med lite detektivarbete också lista ut året fartyget fotograferades (om man då känner till hela nummerlistan i fartygets historik, och 28 000-tonnaren KIROV var ganska svår att gömma). Dessa fartyg hälsade och kommunicerade med varandra och andra länders fartyg med detta taktiska nummer. Så när utländska fartyg övervakade KIROV på väg ut ur Östersjön året 1980. och kanske talade med land eller andra fartyg på färden, så tackade man för sig och numret "181". Hälsade man på KIROV över radion året därpå, 1981, hälsade man till och från henne med numret "076", d.v.s.: "Kort slut från 0-7-6".
Så i kommunikationen med den sovjetiska ubåten "S-363" svenska grundstötningsåret 1981 så kallades hon alltså "137:an" [teoretiskt kan hon när hon kom hem till Baltijsk mycket möjligt fått ett nytt nummer - kanske typ "188:an" -eller något för oss andra helt annat]. Vilka nummer hon haft tidigare och senare - de kan ha ändrats många gånger. Jag tror aldrig jag sett hennes lista på dessa fullständiga nummer någonsin.
Den svenska benämningen "U" och numret "137" är dock påhittat i Sverige. Bokstaven "U" [ryska: "У"] har aldrig använts någonsin på ryska och sovjetiska ubåtar.
Däremot de klassiska bokstäverna: "С-" [latinskt S-], "Б-"[latinskt "B-"], "Щ-" [ISO-systemet: "ŠČ-", på engelska "ShCh-" - som i ordet på svenska "BorSJTJ") - det sista kanske för att stöka till begreppen kring övervakningen av dessa ubåtar(?). Atomubåtar hade i regel andra bokstavsnamn med: "К" [latinskt "K"], vissa av dem även med "B-", och för de allra största "ТК" [latinsk "TK"], för Tjazjolyj Krejser - tung ubåtskryssare, typ de parallell-dubbelskrovade Projekt 941:orna (AKULA-klass, som betyder Vithaj), sex exemplar byggda från SevMash, världens största ubåtsvarv alla kategorier, åren 1980-1989, det sjunde skrovet fick ej färdigställas på grund av de rustningsrestriktioner som införts mellan bl.a. SSSR och USA på 1980-talet. Den sista överlevaren i denna AKULA-klass skall nu bli ubåtsmuseum i Petersburg, eller om det blir ute på ön Kotlin (Kronshtadt), gamla ubåtsveteraner har lagt ut sig för ryska presidentadministrationen, och tydligen fått grönt ljus från den högste "ni-vet-vem", som föddes i denna örlogsstad. Gamla atomubåten "K-3" Leninskij Komsomol, Sovjetunionens och Europas första atomubåt byggd 1958 (Projekt 627, jag tror klassnamnet var "Kit", Blåvalen) - är ju redan mycket vackert inbyggd under tak på museum i staden. Så i bättre politiska tider kan nog också många utlänningar få besöka denna legendariska ubåtstyp, liksom en AKULA, med dubbla skrov parallellt med varandra och med en simbassäng ombord. Där slog de amerikanerna i alla fall! Den ubåt som blir museum i staden, ARCHANGEL'SK är ju ingen nykomling i Östersjön utan besökt Petersburg på Flottdagarna i juli åtskilliga gånger. Det var verkligen en syn för gudar häromåret när världens största ubåt ARCHANGEL'SK tillsammans med världens eldkraftigaste örlogsfartyg "PJOTR PERVYJ" (en Kirov-kryssare från Leningrad) passerade Stora Bält säkerligen ett rekordstort fotografipådrag vid både inpassage och utpassage av dessa bjässar i Danmark, kan vi nog gissa. (Tyvärr har jag glömt året - 2017-2018? - till moderna ryska flottans 100-årsjubileum?)
Så finns alltså förklaringen varför ubåten S-363 också fick heta 137:an! Den alltid överlägset varma och cyniska ryska humorn gav också ubåten ett helt annat, tredje namn: "Shvedskij Komsomolets" ["Шведский Комсомолец"]- "Den Svenske Ungkommunisten" - många ubåtar hette ju namn på - - - -Komsomolets-suffix dessa efterkrigsår. S-363 fick alltså sitt tredje (kända namn) i Karlskrona, med ett tydligen lite lätt radioaktivt dopvatten (uppmätt av påhittig svensk inspektör vid torpedluckan) kring bogen. Ubåten hämtades upp av ett sovjetisk örlogsfartyg som jag glömt det officiella namnet på - men numret i kommunikationen minns jag sannerligen: det var "646". När den tackade väldigt artigt för sig när "137"-an lämnade tackade en artig ombordvarande sovjetisk Kontradmiral för sig, om jag minns rätt med orden "Lycka till från 646:an!".
