Ben skrev:Herrevadskloster drogs in till danska kronan 1536. När brände svenskarna biblioteket?
Reformationen genomfördes i hela Danmark 1536. Abboten Lauritz blev den som fram till sin död 1572 fick ta över ansvaret för att Herrevadskloster skulle äga bestånd på de villkor som bestämdes av den danska regeringen.
I maj 1556 kommer befallning till abboten att låta uppgöra jordeböcker över länets (Herrevads län) inkomster och egendom, också innefattande dess skogar, ängsmarker och fiskevatten.
Sommaren 1557 har abboten inberättat att han har under sitt kloster ett helt "sogn" och därtil flera gårdar, varför bestämmelse utfärdas att Riseberga sogn och alla gårdar skall utgöra en "birk", dvs en landsrätt eller rättsområde. Abboten var skyldig att hålla "birketing" i Riseberga. Han blir till allt annat också ett slags domhavande, en landsdomare.
Det finns också andra praktiska ting som åläggs abboten. Eftersom han icke har brännt mer än 12000 morstenar till bebyggelsen av slottet i Landskrona ålägges han i november 1555 att bygga ut tegelungnen vid Herrevadskloster så att han kan bränna 60000 mursten.
I december 1557 får abboten befallning om att låta hugga följande träd i klostrets skogar: 4 träd 16 alnar långa, 1 träd 14 alnar, 1 träd 8 alnar "og en aln på kanten". Dessutom 10 bjälkar 12 alnar långa samt 1 träd 14 alnar långt och 1 träd 8 alnar långt. Abboten skall utpeka träden där det sker minst skada på skogen och när timret är hugget skall han strax sända det till Helsingborg eller Landskrona, där det är för kungen lämpligast att få det överskeppat till Danmark.
1565 tar efter kunglig befallning Sten Bille Herrevadskloster under sin wärjo från abboten Lauritz. Denne skulle förses med nödigt underhåll, sång, läsning och annan kyrkotjenst widmagthållas och föreskrivet antal prester, djekner och ´peblinge´ underhållas, men att överflödigt folk avlägsnas. Abboten får befallning att till Bille överlämna klostret med jordeböcker, inventarium och allt tillbehör, han skall uppteckna kyrkans "klenodier och Ornamenter" och överlämna allt med klara register, samt överlämna samtliga jordebrev, försedda med vederbörliga sigill. Sten Bille hade fått Herrevadskloster i förläning för en borgen till Josva von Qualen. Om Bille skriver Mollerup: "Han var en praktisk Mand med Sans för industriel Virksomhed. Han anlagde ett Kalkvaerk paa Balsbjerg ved Raabelev, et Glasvaerk i Kvinge og Papirmöllen `Klippen`ved Herisvad."
Man har svårt att att ta sig förbi frågan om vad som verkligen hände i de tiderna- man får inte glömma bort att det rör sig om närmare trettio år av en omvälvande tidsepok. Vanligen får man bara veta att klostret kom under danska kronan, att de munkar som ville fick stanna kvar tills vidare och att en viss kyrklig aktivitet skulle fortgå. Men man tycks ofta glömma att man här har att göra med en väldig instution, där inte allt förändras över en natt. Det är av flera kungliga brev klart att den sisste abboten Lauritz likställdes med en länsherre och får samma skyldigheter ställda på sig från kronans sida som en sådan.
1573 vistades
skåningen och dansken Tyge Brahe på Herrevadskloster, han var ju född på Knutstorp 27 år tidigare. En dag föredrog Tyge Brahe en dikt till sin morbrors ära. De första raderna låter, översatt på svenska:
Sten, en ättling av Billarnas släkt, den anrika gamla släktens stolthet och glans Herrevad innehar nu Sten, en prydnad för fäderneslandet, för rätten ett skyddsvärn; rådheten, slagen av skräck, flyr från hans mäktiga hand; konstrika glas- ej skönare från Venedig- han gjorde vilka i skimrande glans lika den klara kristall; papperstillverkningens konst, den fredjade, dittills av ingen övad hos oss i vårt land, Bille väckte till liv.
1574 får Sten Bille order om att infinna sig hos räntmästaren Chr. Valchendorf med jordeböcker och register över klostret och därefter ge Bille klostret och godset till förläning mot rimlig avgift.
I mars 1575 tillägges att Bille skall årligen till räntekammaren inleverera 1000 gamla danska Daler och göra ränteskap för vissa räntor. Han skall därjämte tjäna riket med 4 rustade hästar.
1578 blir Sten Bille vald till landsdomare. Till förvaltningen av Herrevadskloster synes också ha hört patronatsrätt över Munka Ljungby pastorat, vilket föranledde en del tvister mellan Bille och pastoratet.
1582 förlänas Jacob Krabbe 16 gårdar i Munka Ljungby, 1 gård i Hillerup, 2 i Rävetofta, 5 i Össjö och 1 i Ebbarp, allt av Herrevadsklosters kvarvarande gods.
Efter vSten Billes död 1586 fick hans änka Kirsten Lindenow livstids förläning på Herrevadskloster. Ständigt kommer krav om timmerhuggning i skogarna, om inleverering av fisk (lax från Rönneå) och om redogörelser för den ekonomiska situationen på godset.
I oktober 1594- liksom de två följande åren- får Kirsten Lindenow brev från kungen, där han kräver att få fiska "örreder i aan vid Herrevadskloster". Det gällde inte småportioner: bönderna skulle åläggas att ställa upp med vagnar för transport av fisken till Sundet, där den sedan båtledes skulle sändas över till Köpenhamn.
Våren 1612, efter Kirsten Lindenows död, blir Anders Bille länsherre till Helsingborgs och Herrevadsklosters län.
1619 sänd s till Anders Bille en förteckning över timmer som särskillt skall letas ut i Herrevadsskogarna och som akall användas till lador, hjul och andra ändamål till "arkeliet" på Kronborgs slott. En av många underliga linjer som förbinder Herrevad det gamla klostret med nordisk försvarspolitik!
1622 och 1629 får Anders Bille ett nytt förläningsbrev på Herrevadskloster.
I november 1627 kommer ett brev till bönder och menig allmoge i Helsingborgs och Herrevads län att det skall anläggas försvarsverk i Helsingborg. Bönderna skall därför föra fram ris, jord och annat som kan behövas till Helsingborg.
1633 dör Anders Bille och efterträdes av riksrådet och riksamiralen Jörgen Wind som länsherre på Herrevadskloster. Under hans tid som länsherre renoveras klostret, bla förnyas sparrarna och taket till dormitoriet 1638.
1641 får Jörgen Wind besked om att övertaga Dragesholms län och överlämna Herrevadsklosters län till räntmästaren Sten Beck. Beck skall hålla klostret och ladugården i gott stånd.
1649-1658 Efterträdes Beck som länsherre av Ove Giedde (1649) , Henrik Ramel (1650), Peder Wibe (1651) och Erik Kragh (1656).
Klostret och deras kvarblivande inventarier har säkerligen i hög grad intresserat dem som fick överta egendomen. Herrevadskloster har säkerligen haft ett storartat bibliotek, eftersom munkarna där i hög grad ägnade sig åt studier
1658 blev Herrevadskloster ett svenskt kronogods som 1660 förlänades åt Otto Wilhelm von Köningsmark. Otto är ju känd som den som lade en av världens sällsammaste helgedomar i ruiner, Partenontemplet i Aten. Det var under den påföljande försvenskningsprocessen som resterna av bibloteket fördärvades av statsmakten.
Herrevadskloster hade ett av de förnämsta biblioteken i provinsen. Av detta finns endast en bok bevarad, en liten bok i kvartoformat som bla innehåller kommentarer till Moseböckerna och på vars försättsblad står "St. Mariae Herrevadensis". Man vet att det var från Herrevad den danske historikern Arild Huitfelt på 1500-talet fick den handskrift av en biografi över Knud den helige, som betytt mycket för forskningen. Lauritz Weibull har liksom andra forskare förmodat att det funnits handskrifter av Saxo i Herrevadklosters bibliotek. Somliga anser att när Saxos stora verk Gesta Danorum första gången skulle tryckas, så kom manuskriptet från Herrevad.
Källor: Herrevadskloster av Sven-Åke Rosenberg 1986, Bondeliv i Riseberga & Lägerliv på Ljungbyhed av Patrik Haller 1944
Var det något mer du undrade över Ben?
