Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Skriv svar
Användarvisningsbild
Morgan
Medlem
Inlägg: 1296
Blev medlem: 7 mars 2005, 11:21

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Morgan » 19 april 2009, 12:41

Okej, tack så mycket.

Morgan
"Om man får hörselskador eller inte beror på volymen, inte musiken. Alltså är hårdrock i sig inte skadlig!"

Användarvisningsbild
Morgan
Medlem
Inlägg: 1296
Blev medlem: 7 mars 2005, 11:21

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Morgan » 26 april 2009, 16:34

Finns det något trevligt kafé i närheten av Kungslena och Gestilren där man kan sätta sig ner och snacka lite? Vi ska åka det 1 maj har vi planerat.

Vänligen, Morgan
"Om man får hörselskador eller inte beror på volymen, inte musiken. Alltså är hårdrock i sig inte skadlig!"

duckpuddle
Ny medlem
Inlägg: 6
Blev medlem: 12 juni 2009, 14:27

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av duckpuddle » 12 juni 2009, 14:54

Det har nyligen kommit ut en bok med namnet "Striden i Gestilren 1210".

Redaktör: Ingegerd Troedsson
Författare: Lars Otto Berg, Maja Eriksson, Staffan Fridell, Lars Gahrn, Mats G. Larsson, Sigurd Rahmqvist
Antal sidor: 280

Finns att köpa via Celsiusbokhandeln och Enköpings kommun bl.a.

Boken tar klar ställning för ett tidigare Gestilren i Gästre by, nordväst om Enköping. Väl genomarbetad bok, även om sista ordet om platsen säkerligen inte uttalats ännu.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Valdemar Sappi » 13 december 2009, 11:46

Intressant tanke om namnet. Verkar vara helt möjligt att tänka sig en pilgrimsled...

Läst hela denna sammanslagna tråd nu till frukosten. Vill ta upp en tidigare debatt i tråden. Om långbågar mm.

Den bild jag har skaffat mig är den att Valdemar Sejrs nederlag vid Bornhoved 1227 var det som lärde nordborna att det inte längre fungerade att möta en modern här av pansarryttare med folk till fots. Det var inte bara Dietmarskarnas förräderi utan också de nordtyska furstarnas starkare rytteri som avgjorde striden. Den folkrika ledungshärens tid var förbi. Från och med nu ser vi betydligt mindre elithärar. Storleken på härarna minskade än mer efter Erik Menveds tåg upp i Sverige 1308-09. Här ser vi nog den sista stora hären i norden på lång tid. Sedan slog den lilla istiden till och skatteunderlager ströps - av en lång rad orsaker.

Men det var nog fortfarande så (vid tiden för Gestilren) att man red fram på häst till slaget och sedan klev av och slogs. Pansarryttare blev man inte för att man hade en häst. En stridshäst var dyr och specialtränad. Efterhand så blev det så att en riddare eller väpnare förväntades ha med sig två ellere tre hästar till ett slag. För hästarna dog snabbare än folk. Hästar som tränats under lång tid och var värda samma summa som två - tre gårdar.

Långbåge är för mig bara en längre båge. Inget från Wales. Både armborst och långbåge var väl kända sedan länge. Men den båge som användes vid strider var den jaktbåge man behövde till vardags. Alltså inte den alltid bästa för strid även om kunskapen fanns om bättre stridsbågar.
Armborsten var fram till 1300-talet nog mest förbehållen borgfolk som stridsvapen. En liten variant för jakt spred sig lämplig att skjuta ekorrar och annat med trubbiga bultar. Den svenska låsbåge som användes vid strid var kanske ett mellanting. Hur som helst så var detta bågar som kunde spännas med fot och armar. De behövde inte gaffelspännare eller annat. Snabbheten var viktigare än kraften. De mycket starkare armborstarna utvecklades under 100-årskriget söderut. Kom till norden i tid för att vara med utanför Visbys murar 1361. Valdemar Atterdag hade trots allt ett avtal med franske kungen om att hjälpa till mot England. Ett avtal som sprack då franske kungen tillfångatogs. Och Valdemars arvfiende greve Henrik Gertsen av Holstein höll Kalmar 1361. Densamme som fått namnet järn Henrik då han slogs för den engelske kungen.

Men det jag saknat mest i den tidigare debatten är påklädnaden. Det nya var att klä sig i kläder som kunde ta pilregn. Och där har vi nog en lika viktig orsak till att det troligen dog 1800 gotlänningar men bara 100 danskar utanför Visbys murar. Gotlänningarnas pilar gjorde ingen skada, om de ens nådde fram med de svagare bågarna. Danskarna stannade nog helt enkelt en bit utom räckhåll för Gotlänningarnas bågar. Sen blev det slakt...

Som romanförfattare har jag nog större tollerans mot Jan Guillous klavertramp än de flesta här. Ser det mer som så att han banat väg för ett stort intresse för denna tid. Och den debatt som nu förs skulle inte varit lika möjlig utan hans böcker. Sen är det en annan sak att han inte är så känd för ödmjukhet. Men det är det väll ändå så att han inte strider för sin 'sanning' om denna tid. Det mest tankeväckande som skrivits på tråden är väll det att han helt enkelt från början ville ändra bilden av araberna...
Tillägg: De missar han gjorde i upplägget i först boken är han nog pinsamt medveten om. Men när de väl är gjorda så måste de samleva med ny kunskap. Och så blir det hela till lite av en halvmesyr...
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

kriss
Ny medlem
Inlägg: 9
Blev medlem: 24 juni 2010, 18:02

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av kriss » 25 juni 2010, 00:59

25/6-10 Hej! Jag har sett i boken "Striden i Gestilren 1210" hur namnet Gestilren dekonstrueras till Gästre genom bortfall och fösvagningar av ljud. Jag utförde en liknande operation på landskapsnamnet Gästrikland genom att försöka föreställa mig hur detta namn kan ha uttalats i det lokala talspråket genom att först låta slutkonsonanten -d falla och därefter ändra -ä till -e och a- till det sänkta -e. Då får man formen: Gestriklen. Man kan sedan tänka sig ett bortfall av konsonanten -k och slutprodukten blir *Gestrilen som alltså är en hypotetisk, tänkt form.
Gestilren och *Gestrilen liknar onekligen varandra i hög grad, bara r-ets placering skiljer dem åt, och kan lätt förväxlas speciellt om man inte har en inlärd skriftbild av dem. Kanske har landskapsnamnet *Gestrilen redan från början blivit felaktigt uppfattat och felaktigt nedskrivet som Gestilren. Fältslaget 1210 skulle därmed hypotetiskt kunna ha ägt rum i Gästrikland.
Kriss.

frejs väpnare
Medlem
Inlägg: 653
Blev medlem: 10 november 2008, 04:39

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av frejs väpnare » 25 juni 2010, 13:35

Lokalt i Gästre, Enköpings kommun, kommer man att fira slaget vid Gestilren, alldeles oavsett om något slag skett där eller inte.

http://www.gestilren1210.se/index.htm

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 04:29

frejs väpnare skrev:Lokalt i Gästre, Enköpings kommun, kommer man att fira slaget vid Gestilren, alldeles oavsett om något slag skett där eller inte.

http://www.gestilren1210.se/index.htm
Blir lite vemodig när jag ser att jag startade den här tråden 29 oktober 2002, när jag klippe ut Fahlviks fråga ur någon annan tråd. Nyfiket tog mig hit för att se vad som framkommit ur snart åtta års diskussioner. Har läst hela strängen, och inte så värst mycket nytt har dykt upp. Dock har "upplandsteorin" fått någon sorts patriotiskt stöd, och tom en webbplats med namnet gestilren1210.se.

Kllade in denna sajt för första gången nu.

Jag tyckte det var väldigt spännande när ett uppländskt Gestilren dök upp, och välkomnade tankar och ideer om detta, mede n förhoppning att något nytt skulle dyka upp som äntligen gav lite mer substans av var något hände 1210 och vad.

Men jag tycker det känns lite skrämmande att läsa den sidan: (citerar här, för säkerligen kommer orden på den webbplatsen att formuleras om, och då kan det ha ett värde att minnas vad de skrev i juli 2010:

Efter att man inlett med att berätta om en åkerholme ''åkerholme, även kallad Kungsbacken eller Kungsbackarna, på 1600-talet benämnd Sverkers backe" och berättar om en stensättning etc, vilket iofs är intressant, men finns på många platser, och ingenting av detta egentligen kan anknytas till Sverker d.y. faställer men generöst att:
Ny forskning har visat att slaget vid ”Gestilren” år 1210 utkämpades vid eller i denna by.
Det enda forskningen visat såvitt jag vet är att Gästre kallats Gestilren i sockenkyrkans räkenskaper. (1581-1628).

Ingenting om varför en mem landsflyktig Sverker, som förlorat ett slag i Lena 1208 och sedan slickat sår i Danmark tar sig just hit 2 år senare, genom vad som för honom bör ha varit en mycket spännande ritt, oavsett hur stort följe han än haft med sig, och varför han inte istället säkrat någon borg närmare Danmark först, för att på just denna plats bli ihjälslagen.

I juli 1210 har fortfarande inte lilla istiden slagit till, vi kan utgå från att de rider upp i en värme som tom var högre än den varma sommaren 2010. De rider genom befäst fiendeland, med vad som sannolikt bör ha varit en numerärt mindre arme än vad Erik Knutsson kunde uppbåda vid samma tid som kung och regent.

Hur man än anstränger sig så låter det helt tokigt att Sverker mitt i sommarhettn rider från Danmark till Enköpingstrakten? Och lyckas överleva dit, och att inte minsta "krig" eller "slag" uppstår på vägen?

Hade Sveriges kung Eriks försvar semester på Sandhamn allihop, så hela Västergötlnd vara bara att rida genom för en fiendestyrka? Skulle Erik inte vaksamt se till att ha dygnet runt bevakning längs rikets gränser, när han medtävlare om kronan sitter i Danmark sedan 2 år, då sista slaget stod? Sveriges ärkebiskop följde Sverker i exil till Danmark, påven har inte erkänt Erik som kung. Erik själv är den enda överlevande sonen till fadern Knut Eriksson, hans tre bröder dödades vid slaget vid Älgarås 1205, varvid Erik med nöd och näppe flydde till Norge. och sju år senare dödar han Sverkes far på Visingsö i ett lönnmord.

Kan man förmoda att han lämnar riket öppet för anfall 2 år efter att han besegrat Serker, så öppet att de rider genom alltihop och nästan når Uppsala eller var de var på väg?

Och vad skall de dit att göra?

Även när jag krystat funderar över att Sveriges ärkebiskop (Valerius) kan ha varit med, han hade ju bott i exil i Danmark med Sverker sedan 1208, och kanske vill till domkyrkan, som saknat ärkebiskop i 2 år, så låter det som självmord att vilja rida till Uppsala och hoppas på turen, än att befästa första bästa borg längs redvägen och försöka samla trogna styrkor i västergötland för att möta Erik med i ett slag?

Har man inte grävt fram mer arkeologiskt material, hittat indikationer om strider, och framför allt kan förklara VARFÖR ett slag skulle stå på denna gård som på 1400-talet hade en kungsgård, vilka de kryllade av i Sverige, men annars saknade strategiskt värde för en västgötsk exilkung som rider in från danmark, då tycker jag det här låter helt vansinnigt.

Lika vansinnigt som om nån skulle tro att Sverker sätter sig på en häst och med ett följe rider till Gästrikland, för att det också låter lite som Gästilren. (Gästrikland har på fullt allvar också föreslagits som ett potentiellt "Gestilren")

Sverker är själv född på Visingsö, där dödade Erik Sverkers far, där dör sedermera Erik själv, där tycks maktcetrum ha varit beläget vid denna tid, strategiskt mellan Östergötland och Västergötland, och inte alltför långt från Folklanden.
Där bör Erik ha vistats med hov och arme, om han inte får för sig att i ett litet sällskap jaga med folk i Enköping, och Sverker får reda på det, och djärvt spränger det under en nattlig ritt, med avsikt att överrska Erik och döda honom i lönndom?

Detta låter dock för otroligt, och helt korkat. Ingenting danske kungen skulle stötta om hans svärson kom på iden.

Gåtan om den eventuella orten Gestilren, och den rika flora av mer eller mindre krystade förklaringarna av av detta skulle betyda, fängslar och är spännande.

När en ort dök upp, som tydligen faktiskt kallats så 1581-1628, (men inte innan) så tyckte jag det lät spännande.

Men när jag ser vad lokalpatriotism hittar på, stående på helt lösa grunder, så känns det hela som ett skämt, och fastän västgötapatrioter ofta är lika krystade, har jag full förståelse för om de bara skakar på huvudet, inför att Sverker skulle ridit genom hela Eriks rikssförsvar och dödats i vad som på den tiden bör ha varit i så nordliga trakter att de saknade strategiskt värde för honom, även om de låg nära Uppsala. OM han av dunkel anledning velat ta sig dir, skulle det ha varit listigare att förklädd färdats med båt och med en anspråkslös livvakt landstigit vid östra kusten och tagit sig dit på några timmar?

Tror någon annan Skalmänning på Enköpingstrakten som logiskt val för Sverkers död 1210?

Jag ger tummen ner, och ser det som lokalpatriotiska fantasier , det man skriver på webbplatsen gestilren1210.se...

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 04:45

Valdemar Sappi skrev: Men det var nog fortfarande så (vid tiden för Gestilren) att man red fram på häst till slaget och sedan klev av och slogs. Pansarryttare blev man inte för att man hade en häst. En stridshäst var dyr och specialtränad. Efterhand så blev det så att en riddare eller väpnare förväntades ha med sig två ellere tre hästar till ett slag. För hästarna dog snabbare än folk. Hästar som tränats under lång tid och var värda samma summa som två - tre gårdar.
Jag förstår inte varför man nog fortfarande? klev och slogs när man 600 år innan i Uppland stred med lans till häst?

Det låter som Guiilous missuppfattning lever kvar, och att någon skulle ha så radikalt ändrat ett krigsväsen som redan av Tacitus år 78 uppfattas som ett imponerande kavellerifolk, omtalas av Jordanes under 400-talet som ägare av yppersta hästar, och vilka under folkvandringstid i Valsgärde begraver stormän med ryttarlansar, hästar, betsel och stigbyglar, samt hovar med broddar, att de 500 år senare inte sett eller hört talas om Möjebrostenen vid Skokloster där en ryttare gör en chockattack med draget svärd, utan de skulle ha ridit till ett slag, bundet fast sin häst vid en gran, och stridit till fots?

Varför är det mer trovärdigt än att de fortsätter att strida till häst som de gjort sedan minst 600 år?

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Slaget vid Gestilren

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 04:53

Tyr skrev:
Christer Samuelsson skrev: Gestilren som ortsnamn är ju endast belagt i Uppland.
Tror farbror på fullaste allvar att slaget stod i Uppland?
Snorre får också troféer med sig hem. En av gåvorna är baneret som kung Erik Knutsson av Sverige fört i slaget vid Gestilren år 1210, vilket förvarades hos Eskil Magnusson i Skara, som år 1219 överlämnade det som hedersgåva till den gästande Snorre.
Hur tror farbror att banéret har hamnat i Skara. Flygpost?
Kan farbror bekräfta upplänningarnas muntliga traditon om slaget.
Det finns mycket riktigt ingen muntlig tradition alls om att ett slag skulle stått i Gästre, som det hette fram till 1600-talet.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 05:06

Valdemar Sappi skrev: Men det jag saknat mest i den tidigare debatten är påklädnaden. Det nya var att klä sig i kläder som kunde ta pilregn. Och där har vi nog en lika viktig orsak till att det troligen dog 1800 gotlänningar men bara 100 danskar utanför Visbys murar. Gotlänningarnas pilar gjorde ingen skada, om de ens nådde fram med de svagare bågarna. Danskarna stannade nog helt enkelt en bit utom räckhåll för Gotlänningarnas bågar. Sen blev det slakt...
Jag håller med, det är en synpunkt som väldigt lite diskuterats i den här strängen.

Jag tror att anledningen är att man funnit väldigt lite, sånt tas tillvara efter slag, återanvänds, eller smälts ner och görs om. det som till äventyrs blir kvar efter ett slag rostar och vittrar bort.

Men om du googlar lite på Motteborgen vid Lena, så tror jag, om inte minnet sviker mig, att man just nedanför denna borg som brändes, har hittat fragment av en ringbrynja...

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Slaget vid Gestilren

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 05:26

Dan Koehl skrev:
Det finns mycket riktigt ingen muntlig tradition alls om att ett slag skulle stått i Gästre, som det hette fram till 1600-talet.
Med ett undantag, historieförfalskaren Bureus påstår att det finns en koppling mellan Sverker och Gästre:

Johannes Bureus (d. 1652) efterlämnade anteckningar om att Sverker ligger begravd i Sverkers backe vid gården Gestilreen i Frösthults socken i Uppland. (Källa: http://stiglundberg.org/lena-och-gestilren/a/)

Märkligt att denna gård börjar kallas Gestilren samtidigt om historieförfalskaren Bureus påstår att Sverker är begravd där?

Finns det någon substans i hans påstående, eller är det bara vanlig Bureus-galimatias?

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Dan Koehl » 20 juli 2010, 05:53

Dan Koehl skrev: I juli 1210 har fortfarande inte lilla istiden slagit till, vi kan utgå från att de rider upp i en värme som tom var högre än den varma sommaren 2010. De rider genom befäst fiendeland, med vad som sannolikt bör ha varit en numerärt mindre arme än vad Erik Knutsson kunde uppbåda vid samma tid som kung och regent.

Hur man än anstränger sig så låter det helt tokigt att Sverker mitt i sommarhettn rider från Danmark till Enköpingstrakten? Och lyckas överleva dit, och att inte minsta "krig" eller "slag" uppstår på vägen?
Fast jag förut tyckt att Uppland som plats för Gestilren låtit spännande så vill jag bara motivera varför jag vid närmare eftertanke anser att ideen är vansinnig. Jag sxar lite här från en annan tråd jag gjorde för några år sedan, som handlar om redvägen (viewtopic.php?f=24&t=6606) där jag frågat om någon vet hur snabbt ett kavelleri egentligen kunde förflytta sig på medeltiden.

Här är svaret jag fick då:
Västgoten skrev:Angående tidsperspektivet för förflyttning så skriver Ingvar Leion att "dalafänikors förflyttningar i just Västergötland under Nordiska sjuårskriget visar att deras dagsetapper i genomsnitt var två mil".
Tydligen var det också brukligt att ta minst en dags vila per vecka.
Sedan utgår jag ifrån att dom hade fotfolk med sig, vilka naturligtvis blev dom som bestämde takten för framryckningen.
Om Sverker rider in från Halland (som under denna tid är danskt) så bör det vara minst 30 mil till Gästre gård vid Enköping i Uppland, förmodligen mer?

Snittemperatur bör ha varit uppåt 30 grader på dagarna, cirka 16-20 på nätterna.

Hästbyten kan sannolikt uteslutas, hur skulle detta ha organiserats i fiendeland?

Om vi gissar att Sverker inte har något fotfolk alls med sig, men har fått låna så många hästar han vill av danske kungen, så färdas han positivt räknat med högst tre mil om dagen, kanske längre om han rider på nätterna.

Det blir tio dagar. Kanske nästan 2 veckor, om hästar skall vila, och skadar sig, etc allt kan hända.
Det behöver äta också, men det är förmodligen medräknat i en snittförflyttning på 2 mil/dag (Västgötes uppgift ovan)

2 veckor rider Eriks dödsfiende obemärkt och oangripen genom stor del av svenska riket mitt i sommaren, genom fiendeland, om han skall nå fram till Gästre gård och bli ihjälslagen där den 17 juli.

Eller är alla som ser honom nån sorts allierade som utbrister, jamen tjena Sverker, det var inte igår, är du på väg för att mörda kung Erik, vad kul, du är dig lik, hörru du kan väl titta förbi på en fika när du är färdig?

Låter det möjligt, trovärdigt, logiskt? Hur kan man förklara en sån galen ide?
Något sorts hjältemodigt självmord, martyrskap?
Skulle Erik ha kunnat lura upp Sverker till ett möte på Gästre, genom någon sorts löften om nåt och sedan dödat honom där? Skulle danska hovet ha hållit med Sverker att det lät som en god ide?

kriss
Ny medlem
Inlägg: 9
Blev medlem: 24 juni 2010, 18:02

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av kriss » 20 juli 2010, 21:44

I boken "Striden i Gästre" låter man Sverker komma sjövägen till Uppland just för att slippa förklara hur det skulle ha varit möjligt landvägen. Kriss.

Användarvisningsbild
Göstring
Medlem
Inlägg: 1501
Blev medlem: 25 februari 2004, 06:59
Ort: Skåne/Dalarna

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Göstring » 20 juli 2010, 22:17

Vad gäller truppers marschhastighet.
Dan Koehl skrev:
Västgoten skrev:Angående tidsperspektivet för förflyttning så skriver Ingvar Leion att "dalafänikors förflyttningar i just Västergötland under Nordiska sjuårskriget visar att deras dagsetapper i genomsnitt var två mil".
Tydligen var det också brukligt att ta minst en dags vila per vecka.
Sedan utgår jag ifrån att dom hade fotfolk med sig, vilka naturligtvis blev dom som bestämde takten för framryckningen.
Marschhastigheten låg nog ganska konstant på ca 2 mil/dygn genom hela historien ända till de moderna transportmedlens intåg. Fortfarande 1914 ryckte de tyska arméerna fram i väster med ungefär denna hastighet.
Jämför marschrutten för Södra skånska regementet 1718, ca 30 mil från Skåne till Bohuslän, som Bengt Nilsson lagt upp: Det norska fälttåget 1718

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Re: Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

Inlägg av Dan Koehl » 21 juli 2010, 00:34

kriss skrev:I boken "Striden i Gästre" låter man Sverker komma sjövägen till Uppland just för att slippa förklara hur det skulle ha varit möjligt landvägen. Kriss.
Kriss, kan du inte återge stolpvis vad som står i boken, alltså huvuddragen?

Hur förklarar de att Sverker tar sig just dit, vad gör han där, hur kommer det sig att Erik tar sig dit, varför förläggs ett slag dit? (Jag gissar att det har någonting med Uppsala att göra, biskop Valerius och att Innocentius III vägrat erkänna Erik som kung?)

Om målet är Uppsala, hur hamnar de vid Enköping? Har Sverker någon dokumenterad anknytning till gården Gästre?

Det vore väldigt intressant att höra vad boken kommer med för argument.

Skriv svar