Mina problem med KGB

[annmari]

Hej!
Ja jag är lite ny här skrev en tråd om "Mina problem med kGB" i samlarforumet dom sa att jag kunde skriva här,ja jag heter Ann-Mari och har stor erfarenhet av sovjets säkerhetspolis KGB var arresterad 1980 i Tallinn då jag jobbade för den estniska oppositionen mot sovjetmakten för er som är intresserade gå in på http://www.samlaforum.nu och läs så kan jag fortsätta och berätta här om min kontakter med dissidenten Robert Waitma,jag hoppas nu att jag hamnat i rätt forum annars får ni hjälpa mig/Ann-Mari


[städat upp trådtiteln /Marcus]

[MD650]

Välkommen till forumet!
Det här forumet passar bättre att skriva i då det andra forumet är mer ett forum för samlare.

[annmari]

Hej!
Tack då gör vi så här läs det jag skrev i förra forumet så fortsätter jag sen och berätta om mitt möte med Robert Waitma här, läser ni det andra kan ni sen fortsätta här så ni får ett sammanhang så slipepr jag skriva om allt här/Ann-Mari

[Hans]

Korrekt länk.

http://www.samlarforum.nu/viewtopic.php?f=2&t=14831

Skall läsa och återkommer, låter intressant.

MVH

Hans

[Marcus]

Tack då gör vi så här läs det jag skrev i förra forumet så fortsätter jag sen och berätta om mitt möte med Robert Waitma här, läser ni det andra kan ni sen fortsätta här så ni får ett sammanhang så slipepr jag skriva om allt här/Ann-Mari

För enkelhetens skull citerar jag dina inlägg i samlarforumet här, då blir tråden mycket lättare att följa, hoppas det är ok.

Hej!
Jag kommer här och delge mina personliga erfarneheter av den sovjetisk säkerhetspolisen KGB eftersom jag var arresterad av dom 1980,pga min oppositionella verksamhet för den Estniska demokratiska rörelsen,jag återkommer i en längre redovisning/Ann-Mari

Hej!
KGB heter på Ryska Komitet gosudarstvennoij Bezopasnosti Sovete Ministrov, dvs kommiten för statens säkerhet.KGB innehöll olika avdelningar och den femte avdelningen hade som uppgift och förfölja och arrestera oliktänkande Kristna dissidenter etc, alla som fick i uppdrag och göra något för kGB vågade inte annat än göra det dom blev tillsagda annars råkade dom själv illa ut,min förhörsledare när jag åkte fast hette Vladimir han var inte otrevlig på något sätt utan ansvarade för förhöret av mig,KGBs psykologiske profilläsare som skulle läa min profil hette igor han satt mest tyst sa inget tiitade bara på mig/Ann-Mari

Hej!
Jag ska här berätta om när jag åkta fast i Tallinn sommaren 1980 jag satt flera timmar i KGB förhör,förhörsledaren hette Vladimir och den psykologiske profilläsaren hette Igor,jag åkte från Stockholm samma år som det var Olympiad i Moskva och Olympiaregattan i Tallinn jag ahde fått höra Att KGB höll kontroll på dissidenter så att dom inte skulle kontakta turister,jag hade ifårn Slaviska missionen fått Biblar för och ta över till Estland och Tallinn,höste året inna alltså 1979 hade jag också smuggalt biblar och dom kom in i landet dom såg inte tulltjänstemännen,nåväl jag åker från Värtahamen i Stockholm mot Heslingfors,jag har Biblar i bagaget och känenr en viss nervositet,på morognn den andra dage komemr så båten till Helsingdfors och nu ska jag gå igenom visumkontroll det går bra så går jag då ombord på den sovejtflaggade båten Georg Ots,båten lägger ut,jag söker upp en fåtölj och sätta mig i,tankarna far genom huvudet,jag ber och hoppas det ska gå vägen,efter ca 3 tim så ser vi Tallinn och båten glider skata mot hamnen efter ett tag,jag ser på avstånd på kajplatsen flera sovjetiska soldater ur röda armen stå uppställda dom står helt stilla sopm statyer,efter ett tag får så vi passagerare gå iland,jag tar itt bagage och är nervös,hoppas hoppas det ska gå bra,väl inne får man stå på kö för visum och pass kontroll,det går bra för mig jag säger spaziba till soldaten i kontrolhytten när jag får pass och visum,jag går igenom en dörrpost för och kontrollera om jag har metallföremål på mig,det går också bra,sen när jag går mot det bord där man ska lägga upp sitt bagaget för undersökning kommer en man emot mig och visar mig att komma med honom,han går mot en dörr jag visas in i ett rum och får lägga upp bagaget på ett bord,efter någon sekund är jag omringad av civilklädda män som kroppsvisiterar mig,jag får en stol och sätta mig på. Efter en stund kommer en ung man in i rummet han räcker fram sin hand och säger att han heter Vladimir,efter en stund till kommer en rödklädd man i i rummet och säger att han heter Igor,Vladimr börjar med och ställa frågor till mig. Vart har du fått biblarna ifrån? du vet väl att det är förbjudet och föra in Biblar till sovjetunionen? nej det visste jag inte svarade jag jag skulle bara ge dom till människor som ville ha dom,Vladimir tittade på mig sen frågade han? Känner du till Slaviska Missionen i Stockholm? Nej svarade jag,han forstatte dom sprider antisovjetisk litteratur och vi är mycket irriterade över att dom sprider detta i vårt socialistiska land,jag sa till Vladimir att jag fått Biblarna av en man på Wasagatan i Stockholm:Vladimir tittade på mig sen satte han sig på en stol mitt emot mig,jag berättade för Vladimir att Gud älskar honom Vladimir satt tyst och lyssnade hela tiden vi pratade om Kristendom han var inte på något sätt otrevlig,efter ett tag var jag igen ensam i rummet Vladimir hade gått ut,jag satt i bön,samtiodigt kände jag en inre ledsamhet hade inte långt till tårarna,efter ett tag kom en tullman in jag frågade på engelska om jag fick prata med honom,han svarade på engelska håll käft.Efter några några timmar kom Chefen in i rummet han hade sovjetisk militäruniform han tittade på Biblarna som låg på bordet,sen tittade han på mig och visade fingret som om han sa så får man inte göra,efter ytterligare någon timma kom Vladimir in i rummet och sa du kan åka in i landet.Jag grät av glädje och tog mitt bagage och tackade Vladimir sen gick jag ut från tullhuset och fick tag på en taxi jag var sä glad så jag kramade chauffören han fick en massa svenska kronor för jag hade inte hunnit växla,väl frame vid Viru Hotell så fick jag mitt rum,väl uppe på rummer böt jag om och gick ner och åt lite med dom andra turisterna i min grupp,jag gick sen ut på en promenad gick över gatan mot Viru Väljak och precis när jag kom över kom 5 stycken civilklädda män emot mig,den ena kom fram och frågade på engelska hur jag mådde,jag sa bra.Då sa han,tag inte kontakt med dissidenter eller kristna eller religiösa vi har våra ögon på dig nu,vi ger dig bara en varning,har du förstått vad jag menar frågade han mig? ja jag har förstått.Ett enda misstag från din sida och vi arresterar dig direkt du är bevakad i hela Tallinn sa han.Han sätt och säga det hela på var ett hårt ansikte kylig röst och mycket bestämmd han var stor till växten,dom andra tiitade på mig med mörk blick,han från tullhuset var med också han som sa häll käft åt mig på engelska i tullhuset.jag gick in i gamla stan och träffade min estniska vän Nelli,jag berättade för henne vad smo hänt hon blev skräckslagen i ansiktet,oj sa hon Ann-Mari du har fått problem med KGB:Fortsättning följer/Ann-Mari

Hej!
Jag kommer i fortsättningen och berättaom hur jag och en dissident var jagad av KGB genom Tallinn samt hur KGB jagade mig nerför Domberget till Viru Hotell,även hur mina vänners hus stod under deras bevakning och hur dom hela tiden skuggade mig och hur jag försökte och skaka av mig förföljare från kGB återkommer med allt detta sen, perioden för dessa händelser ägde rum mellan 1979-1982,/Ann-Mari

Hej!
Första gången jag var i Tallinn september 1979 när jag då gav Biblar till Oleviste kyrkan som tyvärr låg granne med kGBs högkvarter,från detta högkvarter kunde man se en ledning som gick ungefär ca 6 metyer över marken till ett av kyrkans torn då dom avlyssnade Gudstjänster etc,KGB chefen Karl Kortelainen var ursinnig på all turister som smugglade biblar till Tallinn,nåväl när jag då var inne i kyrkan var det en amn som hela tiden skuggade mig,en kvinna sa till mig,var försiktig med denna man vi vet inte vem han är han förljer efter dig hela tiden inne i kyrkan,detta var hösten 1979,jag kommer också och berätta sen om hur jag fotograferade arbetslägret Tisleri i Tallinn jag stod bakem ett träd och såg sovjetiska fordon åka in och ut genom grindarna till lägret jag såg även vakter då jag tog foton återkommer sen till detta/Ann-Mari PS Arbetslägret Tisleri som var för politiska fångar är uppkallat efter den estniske kommunisten Anna Tisleri

Hej!
Jag ska här berätta om min första kontakt med Ants kippar i Stockholm, runt 1981,jag var på den tiden medlem i Östeuropeiska solidaritets kommiten vi hade massor av demonstrationer mot sovjetimperialism,att jag överhuvudtaget vågade vara med och visa mig offenltigt ute på gator och torg under demonstrationer fattar jag inte i dag,med tanke på KGBs kontroll av mig,jag kommer här och berätta om när jag besökte Kippar för och inleda ett nära samarbete med honm som gick ut på att jag skulle hjälpa oppositioen i Estland mot sovjetmakten Kippar hade varnat mig otaliga gånger för KGB han visste också att jag åkt fast 1980,nåväl här börjar berättelsen den utspela runt 1981 sommaren.

Jag besökte Kippar första gången våren 1981,jag hade ringt honom och avtalat tid,han bodde komiskt nog granne med sovjetunionens ambassad på Gjörwellsvägen i Stockholm,Kippar var nedskriven i estniska kommunistiska tidningar på den tiden man anklagade honom för "antisovjetisk verksamhet" nåväl jag åker så upp till honom i Stockholm jag bodde själv då i Järna,jag kommer fram och tar hissen up några våningar och ringer på dörren,när dörren öppnas efter ett tag så är innanför ytterdörren ett stålgaller och sen är det hallen,jag hälsar på fru Kippar hon heter Gerda och hon ropar på Ants som kommer,Ants visar in mig i ett rum och vi sätter oss ner och pratar,sen säger han,tar du dessa uppdrag så vet du att du gör det på egen risk, vi tvingar inte dig utan du måste själv avgöra,gör du uppdragen så är Hjälpcentralen för politiska fångar i Estland är mycket mycket tacksam likaså den estnsika oppositionen som i så fall vet att du arbetar för deras rättigheter,du måste veta en sak Ann-Mari och det är att på alla Intourist hotell så har ALLA rapportskyldighet till KGB även nyckelpigorna på varje våning,du måste vara tyst och inte säga ett ord till någon när din resa börjar, KGB har ögon ocvh öron överallt,vad säger du hur vill du göra frågar Ants mig,jag sitter tyst en stund sen säger jag.Ants jag börjar och jobba för dig detta är mycket viktigt vi måste hjälpa din landsmän,okej säger Ants då kan du börja med och ta med dig kläder som du sen tar till min Faster i Tallinn,gå dit på dagtid för på kvällen kommer medlemmar ur oppositionen och hämtar dom,du ska inte nu träffa dom bara för och undvika att dra KGBs ögon mot dig och dom.jag fick så en kasse som innehöll varma läder och även en del burkmat samt nescafe,jag tackade Ants och sa att jag åker om två dagar,han önskade mig lycka till,jag hade också fått hans fasters adress men den skulle jag lära mig utantill och inte skriva ner så att inte kGB skulle komma över den,så åkte jag sen till Tallinn och jag var då bara där några dagar, jag kom igen tullen utan problem,väl på Viru hotell så tog jag sen och packade ner sakerna och gick så ut ur hotellet mot fasterns adress,jag var där på dan och hon omfaamnade mig och tog emot käderna och bjöd på kaffe och sa åt mig att vi skulle pratas med små bokstäver då hon inte visste om KGB avlyssnade det hela,jag överlämnade så sakerna och sen nästa dag åkte jag till Stockholm,väl framme i Stockholm så ringde jag Ants han bjöd upp mig igen.Nästa dag åkte jag hem till Ants och berättade allt,han sa att jag gjort det bra och berättade att den estniska oppositioen tackar mig för min insats.kläderna dom fått var till för familjerna vars män satt i arbetsläger och fängelser,jag kände en underbar känsla inombords att få hjälpa dessa människor gladde mig verkligen.Ants frågade mig igen när åker du över nästa gång? jag svarade troligen inom två månader,bar kan du göra jobb igen för mig och hjälpcentralen? javisst sa jag sig till vad jag ska göra! Du ska få en adress av mig till dissidenten Robert Waitma,hans kusin är den kände frihetskämpen Tiit Madison som sitter i fängelse nu,kan du kontakta Rober på ett telefonnummer du får av mig han bor i Rasiko Apteek Harjo rajon utanför Tallinn,jag tänkte om du kunde ta med dig en Lp skiva med Simon&Garfunkel ett par Lee jeans samt en burk Nescafe går det bra? jo det kan jag göra,Ants sa vi skulle hålla kontakt så jag åkte sen hem,Fortsättning följer då jag berättar om mitt möte med Robert Waitma/Ann-Mari

[annmari]

Hej!
Bra gjort Marcus då forts'ätter jag sen ikvöll blir det lite sent men imorgon skriver jag om Robert waitma och hur vi blev jagade av KGB genom Tallinn, /Ann-Mari

[annmari]

Hej!
Senare idag berättar jag om Waitma och min upplevelser av KGB i Tallinn, arrestering var mycket nära/Ann-Mari

[annmari]

Hej!
Jag ska här berätta opm mitt möte med Robert Waima sommaren 1981 här komemr berättelsen.


Jag ringde Ants och berättade att jag nu på sommaren skull till Tallinn för en vecka,han fråagde om jag knude göra ett nytt uppdrag åt Hjälpcentralen? jodå det kunde jag,en vecka innan jag åkte var jag uppe hos Ants,väl framme och innanför dörren tog Ants emot mig med öppna armar,och vi satt oss i kafferummet och han redogjorde för mitt uppdrag.Ann-Mari du ska få telefonnumrmet till dissidenten Robert Waitma utanför Tallinn,du ska kontakta hans Fru Kylli Tönisson och hon kontaktar Robert,av honom kommer du och få ett topphemligt dokument på 10 A4 sidor med namn på oppositionella deras adresser och telefonnummer och planerade underjordiska aktioner mot sovjetmakten,vi på Hjälpcentralen kräver inte att du gör det då du är utsatt för stora risker om du åtar dig uppdraget,jag satt tyst någon minut och sa till Ants jag gör det jag känner att jag vill göra det. Ants tittade på mig med milda ögon och sa vi är oerhört tacksamma för ditt beslut,det enda vi kan ge dig är en kopp kaffe och vår tacksamhet,du vet vilka risker du tar var på din vakt KGB kan ha special kontroll på dig nu när dom ser att du åker över så ofta,Ants frågade också om jag med en kamera jag skulle få med mig kunde fota KGBs högkvarter samt kommunistpartiets högkvarter,jag fick låna en mInoltakamera av Ants och efter genomgången så tog jag adjö från honom,hans fru Helga bjöd på kaffe och Wienerbröd,jag åkte så hem fokuseraade på mitt uppdrag,efter ytterliggare några dagar så kom resedagen,jag ringde Ants och sa hej nu reser jag,han önskade mig lycka till och att vara mycket försiktig,jag åkte så med Silja line från Stockholm mot Helsnigfors,efter ankomsten dit så åkta jag återigen med Georg Ots mot Tallinn. När så båten kom till Tallinn så kom jga utan problem igenom tullkontrollen,jag träffade min vän Nelli som väntade utanför tullen och hon åkte med mig och övriga turister mot Viru Hotel,jag tänte igenom uppdraget och jag var nervös,så kom vi fram till hotellet och sen efter incheckning så umgicks jag med Nelli,hela tiden när vi promenerade i Tallinn höll jag upsikt bakåt och framåt för och se eventuella skuggor,det är mycket svårt och se om KGB är efter en när man är skuggad, dom är oerhört skickliga på och skugga,men dom kan också medvetet visa sig för den dom skuggar bara för och skrämma personen.Nelli och jag gick till Cafe Moskva på Vabaduse Väljak och drack Kaffe,vi satt och pratade en stnud sen tog vi en promenad mot Viru hotell hela vägen mötte vi sovjetiska trupper på gatorn Nelli låtsades som om dom var luft,jag frågade henne?Neli hur känns det med och se dessa truppstyrkor på Tallinns gator,hon tittade på mig med en mörk blick och sa Ann-Mari jag hatar dom dom har tagit mitt land och mina landsmäns frihet från oss vi har inga rättigheter utan bara skyldigheter gentemot Kreml och Moskva,Nelli var mycket förbittrad i tonen,klockan blev eftermiddag runt 1400 och Nelli och jag skulle träffas senare på kvällen,jag åkte upp till mit rum och tittade ut över Tallinn jag var djupt ledsen över att landet var ockuperat,från mit rumsfönster såg jag både sovjetiska trupper och miliär fordon i massor åka förbi Viru hotell,Kl 1500 gick jag utanför hotellet och ringde Rober t,jag vågade inte ringa pga KGBs avlyssning denna telefon kunde också vara avlyssnad men jag måste ringa honom,jag lyfte luren och ringde,Hello Robert its Ann-Mari from Stockholm can we se eachoteher outside of Viru hotell,Robert lät glad och sa yes I am ther in one hours,okej sa jag och la på luren,jag gick utanför hotellet Robert skulle var klädd i en blå anorack och blå jeans,efter ca 40 minuter så kom han gående på Taxihållplatsen utanför Viru,han var blondhårig och hade glasögon.Jag gick fram och pressenterade mig,Robert gav mig en stor kram och jag skakade han händer i detta ögonblick kände jag en oerhör stolthet över och träffa en frihetskämpe mitt i centrala Tallin,hans ögon lyste av glädje men också mycket kämpande för friheten jag var stolt och hålla hans händer och se honom i ögonen,här stod vi bägge två och anade inte att KGB var oss på spåren,jag överlämnade papperkassen med LP skivan av Simon&Garfunkel och Nescafe samt lee Jeans till Robert,han tackade sen sa han vi går in i telegrafen Ann-Mari och rniger Ants,oj sa jag vågar vi ? ja vi gör det sa Robert,så vi gick in Robert beställde samtal till Stockholm och efter ca 10 minuter kom vårt samtal,jag fick luren av Robert och Ants röst hördes i andra änden,Ants det är Ann-Mari Robert ville vi skulle ringa dig från telegrafen:Fort ut därifrån skrek Ants i luren Robert är tokig som tar in dig där det är idiotiskt och ringa därifrån KGB kan när som helst ta er får jag prata med Robert sa Ants,jag gav robert telefon och efter någon minut gick vi ut från telegrafen och öve mot Viru hotell,Robert sa till mig,kom Ann-Mari vi tar bussen därborta,ví gick mot en Trolleybuss och gick på den bara en halnminut efter låg två bilar från KGB bakom bussen Robert kände igen agenterna och han sa vå åker en bit sen hoppar du av det är mig dom är ute efter,när så bussen stannade gich jag ur den och den fortsatte jag var mycker nervös och kallsvettig bilen med KGB åkte förbi mig och dom gav mig mycket mörka blickar,jag skyndade tillbaka mot viru orolig nervös visste inte vad jag skulle göra,men jag måste samla ihop mig och inte flippa ut,väl framme i hotellet gick jag in i hissen åkte upp till mitt rum och mer eller mindre kastade mig ner på sängen av utmattning och en oerhrörd oro för Robert och hans Fru Kylli,jag vilade en tinme och tvättade av ansiktet jag måste ringa Robert och fråga hur det är om han inte sattt i KGBs hökvarter på förhör förstås,jag var också orolig för om dom skulle komma in på mitt hotellrum och ta mig till sitt högkvarter för förhör,vad ska man göra man kan ju inte börja och fråga om hjälp eftersom KGB står över alla innvånare i landet tom dom jobbar för KGB,jag satt på stolen i mitt rum och tänkte desperat,jag rringer Robert nu måste göra det jag får inte en lugn stund så länge jag inte vet hur det gått för honom,Västvärlden måste få veta om allt detta denna eländiga kommunistdiktatur.Jag gick ut ur rummet, Nyckelpigan satt vid hissdörren och noterade mig,jag kom så ut från hotellet och gick till telefon,jag ringde Robert och tänk han svarade,jag frågade hur är det? vad hände? svara mig jag är nervös?Han sa dom tog av mig kassen du gav och sa att jag inte fick ta emot saker av utländska turister? Blev du förhörd Robert? nej dom sa att vi får inte träffas eftersom dom har koll på dig.Ann-Mari jag kommer in till Viru nu var inte rädd för jag är inte det,jag känner dessa agenter bra jag vet tom deras namn,vi har haft mycket med varandra och göra,vänta en timma så kommer jag.Jag väntade och till sist dök Robert upp,vi gick och samtalade en stund och höll hela tiden ögon på det som hände runt om oss i fall dom dök upp igen,Robert sa till mig att dom kunde iakta oss från håll,Fortsättning följer./Ann-Mari

[annmari]

Hej!
Fortsättning från föregående inlägg!


Robert och jag tog en lugn promenad bort mot Oleviste kyrkan,vi behvöe lite lugn och ro efter KGB grejen,när vi gått i ca 20 minuter kom vi så fram till Lai Tänav där KGBs högkvarter ligger samt Olevistekyrkan,när vi kom upp på Lai och gick intill KGBs husvägg så hördes en röst inifrån ett öppet fönster,Robert kände igen rösten och sa lyssna Ann-Mari det är Marat Zukov som talar i telefon han är KGBs administrative chef,jag lyssnade och hörde en röst i telefon,vi gick så vidare och jag berättade för Robert om att Ants bett mig fota KGBs högkvaarter,jag stälde mig lite på sidan och fick med hela KGB husets framsida jag tog två foton blev kallsvettig över att bli upptäckt,men allt gick bra,sen gick vi en lång promenad och kom så till kommunistpartieta högkvarter där tog jag också några foton sen gick vi vidare mot Viru hotell,Robert sa åt mig att jag skulle hälsa så gott till Ants och hans fru,vi skildes så åt och dagen därpå åkte jag till Sverige för att sen avlägga rapport till Ants.Nästa resa får jag nya uppgifter bla den svåra uppgiften och fotografera arbetslägret i Tisleri som har politiska fångar.Fortsättning följer/Ann-Mari

[annmari]

Hej!
jo jag glömde och berätta att det 10 sidiga dokumnet jag fick av Robert var jag tvungen och veckal ihop så gått det gick för och gömma det nuder högra skon jag var nervös för upptäckt hade dom upptäckt det i tull blev det väl Gulag för min del,jag fick det igenom tullen och Ants blev eld och lågot av lycka över att jag lyckades med detta,hjälpcentralen var mycket glada över det och likaså många exilester runt i västvärlden/Ann-Mari

[annmari]

Hej!
Jag märker att även intresset för det jag här berättar verkar svalt och ändå lägger jag ner tid varje dag på och skriva ner det,händelserna jag här berättar om kommer och bli föremål för föredrag jag ska hålla i regi av Forumet för levande historia jag ska kontakta dom,jag hoppas att ni läser det är därför jag skriver/Ann-Mari

[NIL]

Svalt, det tror jag inte ett ögonblick på...det är väl snarare så att det inte finns mycket (om någonting alls) att kommentera. Det finns ingenting att ifrågasätta eftersom det är en information direkt från en ursprungskälla, vi är säkert många som följer din berättelse med stort intresse.

/NIL

[G:son]

Hej!
Jag märker att även intresset för det jag här berättar verkar svalt och ändå lägger jag ner tid varje dag på och skriva ner det,händelserna jag här berättar om kommer och bli föremål för föredrag jag ska hålla i regi av Forumet för levande historia jag ska kontakta dom,jag hoppas att ni läser det är därför jag skriver/Ann-Mari

Skulle inte påstå, att intresset behöver vara svalt, fast inte många kommenterat tråden än. 167 visningar är ändå en hel del, fortsätt gärna att skriva.

/G:son

[annmari]

Hej!
Jag fortsätter och skriva för detta måste bli känt vad som hände dom åren.i nästa berättelse så berättar jag om hur jag tog mig till Tisleri arbetslägret i Tallinn att jag överhuvudtaget vågade mig dit pga all kontkat med kGB är ett mysterium för mig,återkommer sen/Ann-Mari

[Artur Szulc]

Hej Ann-Mari!

Nej, sluta inte att skriva. Du berättar om intressanta händelser.

Det enda är att du kanske kan redigera dina inlägg lite så att de blir mer läsvänliga. Det är min enda synpunkt.

mvh

Artur Szulc