Nationalsånger världen över

[Giancarlo]

Jag startar en tråd om nationalssånger och deras historiska bakgrund samt hela fenomenet.

Tänkte att vi kunde ta upp en hel del okända officiella och inofficiella nationalsånger och diskutera dem.
Eftersom många av de kända nationalsånger är redan diskuterade på forumet.

[Giancarlo]

Dagen till ära (Saint Patricks-day) börjar jag med republiken Irlands nationalssång "Amhrán Na Bhfiann" eller "A Soldier's song" eller "En Soldatvisa". Tycker det är en utmärkande nationalsång då den i regel sjungs på irländsk gaeliska, och lånar mycket ur från (irländsk) folkmusik, något jag själv uppskattar rent musikaliskt.

En intressant sak är att den oftast spelas i marschtakt, på något sätt för att poängtera visans militära syfte.

Här: finns ett utmärkt framförande av låten i Singer-Songwriter-stil.
http://www.youtube.com/watch?v=lMJroF-1_5o

Medan här är ett mer traditionellt framförande: http://www.youtube.com/watch?v=2wmYfT1Xvf8 (det är mycket instrumentalt innan sången kommer igång).'



"A Soldier's Song" skrevs på engelska 1907 av Peadar Keaney som en kampvisa för de anti-britiska republikanerna på ön. Den var först populär bland de militanta republikanerna i Irish Republican Brotherhood och senare i det frihetstörstande partiet "Sinn Féinn".
Den fick sitt stora genombrott under påskupproret 1916, den sjöngs dock inte på gaeliska förrän 1923, några år efter den irländska fristaten blev självständig från Storbritannien; då Liam O'rinn skrev en officiell översättning på texten som varierar rätt så mycket i form och innehåll ifrån den engelska.

Visans refräng blev landets officiella nationalsång 1926, men hade använts flitligt i officiella syften ända sedan Fristatens grundande 1918.
Att sjunga gaeliska versionen är idag det mest vanliga sättet att framföra visan på, och de flesta irländare vet inte att visan från början skrevs på engelska.

Amhrán Na Bhfiann Refrängens text:

Sinne Fianna Fáil
Atá faoi gheall ag Éirinn

Buíon dár slua
Thar toinn do ráinig chughainn
Faoi mhóid bheith saor
Sean-tír ár sinsear feasta
Ní fhágfar faoin tiorán ná faoin tráill

Anocht a théam sa bhearna bhaoil
Le gean ar Ghaeil chun báis nó saoil
Le gunna scréach faoi lámhach na bpiléar
Seo libh canadh Amhrán na bhFiann

(Dålig) engelsk fonetisk "translitteration".

Sheena fehnna fawl
A-taw feh gal eyg Erin

Been daur slew
Harr teen duh rownnie cooing
Fwee vode veth shayr
Shann-teer awr sheenshir fastar

Nee awg-fur fen teer-awn naw-fen trawl
A nucht a hay-um sa varna bwail
Le g'yan air Gael cunn baws no sail
Le gunnai sh'kraych, fwee law-vock na pill-ayre
Shuh liv honnie arawn na vee-ehn

"A Soldier's Song" Refrängens text:

Soldiers are we
Whose lives are pledged to Ireland

Some have come
From a land beyond the wave
Sworn to be free
No more our ancient sire land
Shall shelter the despot or the slave

Tonight we man the bhearna baoil.
In Erin's cause, come voe or vail
'Mid cannon's roar and rifles' peal
We'll chant a soldier's song

Svensk direktöversättning av den gaeliska versionen (gjord av mig, med hjälp av engelska direktöversättningar och gaeliska ordböcker):

Vi är Fáls* soldater.
Edsvurna till Irland
En trupp i vår grupp
Kom till oss från bortom havet
Edsvurna att bli fria.
Vårt gamla fädernesland skall aldrig mer
bli förslavat
I natt så äntrar jag farozonen
För Gael, mot liv eller död!
Bland kanoners dunder och kulors eld
Sjunger jag för er en soldatvisa.

*En mytologisk personifiering av Irland, också ett forntida keltiskt namn på ön.

Vad som är intressant med visan är det historika sammanhanget. När visan skrevs 1907 var Irland relativt fredligt, men präglat av missnöje emot den engelska regimen, samt nationalistiska rörelser; både de som bara ville ha självstyre och de som ville ha total självständighet för hela ön ifrån det britiska imperiet. Det fanns mindre sammanstötningar mellan t.ex. polis och grupper som Sinn Féinn, men inte mycket hände.

Vad Amhrán Na Bhfiann då uppmanar är en väpnad kamp i en fredlig tid. När man ser tillbaka på hur t.ex. den irländska historien tedde sig ifrån 1916 till 1926 så känns en låt som Amhrán na Bhfiann helt naturlig i sammanhanget, då denna period präglades av självständighetskrig, uppror och inbördeskrig... Men Amhrán na Bhfiann skrevs i en tid av fred, och visan siar väl då istället om vad som skulle komma skall.

Samtidigt så talar visan om "Some have come from a land beyond the wave", vilket visar att kompositören också försökte få in protestanter och imigrerade engelsmän i hans irländska nationalism.

Annan intressant fakta om Amhrán Na Bhfiann:
Även om vissa republikaner tänkt att visan är hela öns nationalssång så används den inte officiellt på Nordirland (vars officiella nationalsång är God Save The Queen och dess inofficiella nationalsång är "Londonderry Air"). Dock är Soldatvisan populär bland nordirländska nationalistiska "irländska republikaner".
När hela Irland spelar som ett enat rugby-lag har man istället specialskrivit en annan visa för ändamålet "Ireland's call" som ska vara mer neutral än Amhrán Na bhfiann eller den nordirländska "Londonderry Air" eller "God save the queen".

När hela Irland spelar hemmamatcher i Dublin så spelas dock Amhrán Na Bhfiann (tillsammans med Ireland's call) eftersom Republiken Irland agerar värdland.

Inledningsstrofen "Sinne Fianna Fáil" ("Vi är Fáls soldater) är kontroversiell i Republiken Irland, då "Fianna Fáil" är landets största parti genom historien och regerar landet än idag. Jämför t. ex om sveriges nationalssång skulle börja med "vi är sossar vi". Fianna Fail grundades samma år som visan blev landetsnationalssång. För att undvika kontrovers så ändrar man ibland "Fianna" till en gaelisk synonym som också betyder "soldater", men oftast sjungs det "fianna".

[Hans]

okända och inofficiella nationalsånger

Inte inofficiell men väl okänd för normale svensken.

I orginal:

Wou d’Uelzecht durech d’Wisen zéit,
Duerch d’Fielsen d’Sauer brëcht.
Wou d’Rief laanscht d’Musel dofteg bléit,
Den Himmel Wäin ons mëcht.
Dat as onst Land, fir dat mir géif,
Heinidden alles won.
Ons Heemechtsland, dat mir sou déif
An onsen Hierzer dron..

O Du do uewen, deem séng Hand
Duurch d’Welt d’Natioune leet.
Behitt Du d’Lëtzebuerger Land
Vru friemem Joch a Leed !
Du hues ons all als Kanner schon
de fräie Geescht jo gin.
Looss viru blénken d’Fräiheetssonn
déi mir sou laang gesin.

Jag stjäl den engelska översättningen:

Where the Alzette slowly flows,
The Sura plays wild pranks,
Where fragrant vineyards amply grow
On the Mosella’s banks ;
There lies the land for which we would
Dare everything down here,
Our own, our native land which ranks
Deeply in our hearts.

O Thou above whose powerful hand
Makes States or lays them low,
Protect this Luxembourger land
From foreign yoke and woe.
Your spirit of liberty bestow
On us now as of yore.
Let Freedom’s sun in glory glow
For now and evermore.

http://www.youtube.com/watch?v=C4Oe6Dcd ... re=related

Nationella mottot är f.ö. Mir wolle bleiwe wat mir sin - vi vill förbli vad vi är - eller liknande. Får mig alltid att tänka på fornstora dar.

MVH

Hans

[Giancarlo]

okända och inofficiella nationalsånger

Inte inofficiell men väl okänd för normale svensken.

Nja uttryckte mig fel, I tråden får man såklart posta både nationalsånger som antagits officiellt av sin landets regering (t.ex. Amhrán na Bhfiann som jag skrivit massa om här lovan) och de som inte gjorts det.
T.ex. "Du gamla du fria" som aldrig någonssin antagits av Sverige som den officiella nationalsången eller regioners och minoriteters nationalssånger t.ex. Nordirlands Londonderry Air.

Men jag menar även melodier/visor som används ungefär som nationalsånger världen över fast inte är det. T.ex. "Waltzing Mathilda" som ibland används som en australiensisk nationalsång fast att landet redan har en.

Luxemburgs nationalssång var fin, och ack så okänd. Påminner mig lite om Luica-sången i vissa partier.

[G:son]

Knappast okänd, men Björneborgarnas marsch, med text av J.L. Runeberg passar väl in i sammanhanget. Jag citerar wikipedia:

Björneborgarnas marsch (fi: Porilaisten marssi) är en marsch av okänd kompositör från 1700-talet. Sedan 1918 är den det finska försvarets honnörs- och paradmarsch. Den får framföras endast i militära samt andra högtidliga sammanhang som exempelvis vid finska presidentens festceremonier.[1]
Till denna musik skrev den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg en text (i original: Björneborgarnes marsch) som ingår som den andra dikten i andra samlingen av Fänrik Ståls sägner. Den finlandssvenske skalden Zacharias Topelius har berättat om dess tillkomst.[2]

Marschen spelas t.ex. fortfarande i den finska rundradion, genast efter att en finsk idrottsman tagit guld i de olympiska spelen.

Björneborgarenas marsch

Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött,
Än kan med oväns blod ett fält här färgas rött!
Bort, bort, vila, rast och fred!
En storm är lös, det ljungar eld och fältkanonens åska rullar;
Framåt, framåt led vid led!
På tappre män se tappre fäders andar ned.
Ädlaste mål
Oss lyser på vår bana;
Skarpt är vårt stål
Och blöda är vår vana.
Alla, alla käckt framåt!
Här är vår sekelgamla frihets sköna stråt.
Lys högt, du segersälla fana,
Sliten av strider sen en grånad forntids dar,
Fram, fram, vårt ädla, härjade standar!
Än finns en flik med Finlands gamla färger kvar.
Aldrig skall vår fosterjord
Av våldets makt ur oförblödda bataljoners armar ryckas;
Aldrig ljuda skall det ord,
Att Finlands folk förrått sin fria bygd i nord.
Falla kan den tappre blott,
Ej rygga för en faras hot, ej svika, böjas och förtryckas.
Falla, sköna krigarlott,
Bliv vår, sen för en seger än vi kämpa fått!
Vapen i hand
Och käckt vår ovän nära!
Dö för vårt land
Är leva för vår ära.
Rastlöst fram från strid till strid,
Ty nu är stunden vår och nu är skördens tid!
Glesnare leder vittne bära
Härligt om mod och bragder, om vårt lands försvar.
Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar!
Omkring dig än din trogna finska vakt du har.

http://runeberg.org/fstal/2b.html

/G:son

[Giancarlo]

Knappast okänd, men Björneborgarnas marsch, med text av J.L. Runeberg passar väl in i sammanhanget. Jag citerar wikipedia:

Vari ligger kopplingen till Björneborg (Pori)?

Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött,

Vart det verkligen Finland som låg bakom allt detta?`

[G:son]

Knappast okänd, men Björneborgarnas marsch, med text av J.L. Runeberg passar väl in i sammanhanget. Jag citerar wikipedia:

Vari ligger kopplingen till Björneborg (Pori)?

Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött,

Vart det verkligen Finland som låg bakom allt detta?`

Sången handlar om Björneborgs regemente. Och visst var det Finland som låg bakom de svenska krigen, det visas ju av avsaknaden av sådana efter 1809.

/G:son

[Hans]

Och visst var det Finland som låg bakom de svenska krigen, det visas ju av avsaknaden av sådana efter 1809.

MVH

Hans

[Giancarlo]

Australiens officiella nationalsång heter ”Advance Australia Fair”, men det är tyvärr en pompös svulstig genomseriös och outhärdligt pompös nationalsång. Istället ska vi fokusera på det som australiensarna mer välvilligt själva betraktar som landets (inofficiella) nationalsång, nämligen ”Waltzing Mathilda" .

I korta drag handlar denna ”folkvisa” om en vandringsman som stjäl ett får och sen blir jagad av polisen och farmaren som äger fåret, varpå han tar självmord genom att drunkna i ett vattenhål eftersom han inte vill bli tagen levande.


Vad är det som gjort denna enkla folkvisa så associerad med Australien som land?

Den används som en nationalsång i väldigt många sammanhang, även hos militären!

Waltzing Mathilda som skrevs 1879 av Banjo Patterson var tidig att i visform ta vara på det som Australiens folkliga kultur hade att bjuda på i det unga landet och skapa ett eget australiensiskt kulturellt uttryck. I sången så kryddas det med Australien-specifika uttryck och dialektal särskiljning.

Här visas det tidigt något unikt australiensiskt som inte har med det gamla moderlandet att göra! Därför blev Waltzing Mathilda väldigt populär, och dessutom har den föreslagits som australiensisk nationalsång, men istället klubbades den officiella mer traditionellt skrivna nationalsången igenom 1977, men melodin har även fungerat som nationalsång t.ex. i idrottssammanhang.

Sången är också populär för att den är catchy (samma tonföljd: Tonika-Dominant-Tonikamollparallell-Dominant som upprepas i versen finns i tusentals framgångsrika poplåtar genom musikhistorien) och har en lätt text att hänga med i.


Här finns ett bra framträdande av sången, dock med rugbybilder som man kan ignonera:
http://www.youtube.com/watch?v=58vujCL2dJI

Once a jolly swagman camped by a billabong,
Under the shade of a coolibah tree,
And he sang as he watched and waited 'til his billy boiled
"Who'll come a-Waltzing Matilda, with me?"
Down came a jumbuck to drink at the billabong,
Up jumped the swagman and grabbed him with glee,
And he sang as he stowed that jumbuck in his tucker bag,
"You'll come a-Waltzing Matilda, with me".

Refräng:
Waltzing Matilda, Waltzing Matilda
Who'll come a-Waltzing Matilda, with me
And sang as he stowed that jumbuck in his tucker bag,
"Who'll come a-Waltzing Matilda, with me?"

Down came the squatter, mounted on his thoroughbred,
Up came the troopers, one, two, three,
"Whose is that jolly jumbuck you've got in your tucker bag?"
"You'll come a-Waltzing Matilda, with me".

Refräng:
Waltzing Matilda, Waltzing Matilda
Who'll come a-Waltzing Matilda, with me
"Whose is that jolly jumbuck you've got in your tucker bag?"
"Who'll come a-Waltzing Matilda, with me?"

Up jumped the swagman, and jumped up into the billabong,
"You'll never catch me alive," said he,
And his ghost may be heard as you pass by the billabong,
"Who'll come a-Waltzing Matilda, with me".

Refräng:
Waltzing Matilda, Waltzing Matilda
Who'll come a-Waltzing Matilda, with me
And his ghost may be heard as you pass by the billabong,
"Who'll come a-Waltzing Matilda, with me?"

Ordlista:

”Swagman”: Man som går runt med ”swag”, dvs ett tygknyte med tillhörigheter och kollar efter arbete på olika ställen. I britisk cockney har betydelsen ändrats senare till ”stöldgods”.
”Billabong”: En sjö som bildats av ett kraftigt krökt neanderlopp i en flod.
”Billy”: Ett kokkärl för att koka vatten.
”Jumbuck”: Fårbagge.
”Coolibah”; ett slags eukalyptusträd
”Tuckberbag”: Påse för mat. Av ”tucker” = ”mat”.
”Waltzing Mathilda” betyder ” Vandra runt med ett knyte på ryggen”. ”Waltzing” kommer från tyskans ”auf der walz” ungefär ”att resa runt som lärling”, där man vandrar runt och lär sig nya yrkesmässiga färdigheter av olika mästare, och ”Mathilda” är vandringsmännens smeknamn på sitt knyte
”Squatter”: Australiska nybyggarfarmare som tog land som de egentligen inte hade rätt till, men senare lyckades de hävda landet som personlig egendom.
”Troopers”: polis.

[Schwemppa]

Vi drar till med finlandssvenskarnas egen inofficiella nationalsång "Modersmålets sång"

http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=67&t=737&a=6270

Då man blev påtrugad den som tonåring i skolan var den förstås rena pesten, men, men, åren tar ut sin rätt...

[Giancarlo]

Vi drar till med finlandssvenskarnas egen inofficiella nationalsång "Modersmålets sång"

http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=67&t=737&a=6270

Då man blev påtrugad den som tonåring i skolan var den förstås rena pesten, men, men, åren tar ut sin rätt...

Intressant! Melodin när man sjunger "tusen sjöars land" i slutet känns väldigt bekant.

Också intressant att ni har "svenska dagen" den 6:e november. Varför och hur firas den? Något att göra med Gustav II Adolf?

[G:son]

Intressant! Melodin när man sjunger "tusen sjöars land" i slutet känns väldigt bekant.

Också intressant att ni har "svenska dagen" den 6:e november. Varför och hur firas den? Något att göra med Gustav II Adolf?

Ja, Gustav II Adolfs dödsdag valdes när det begav sig, i början av 1900-talet vill jag minnas. Ibland höjs det röster för att man skall byta dag, då vissa inte anser det pk med kopplingen till krigarkonungen. Firandet av Svenska dagen betecknas kanske inte av någon karnevalyra. Typiskt firar man genom att arrangera Svenska dagen-fester, på hembygdsgårdar och liknande samlingsplatser. Tal, sång och musik brukar höra till programmet. Modersmålets sång avslutar festen, nästan utan undantag skulle jag tro.

Svenska dagen-märken är ett annat bestående inslag i firandet. Dessa bärs på rockslaget, och säljs t.ex. av scouter och skolelever, intäkterna går till Svenska Finlands folkting, en lagstadgad organisation som skall bevaka svenska intressen i Finland.

En annan sång som kan nämnas i sammanhanget är Nylänningarnas marsch, som ofta hör till programmet på Svenska dagen-festerna (i Nyland, bör det kanske tiläggas ):

Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen.

Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt, för fädernestranden!

Vad av fädren vi ärvt: vår härliga bygd,
vårt ärliga hjärta, vår heder,
vårt friska sinne, vår mandom, vår dygd,
vår lag, vår rätt, våra seder;
må vi lämna det allt vid vår ändalykt
åt våra växande söner,
välsignat, förökat, förkovrat och tryggt
Allsvåldige, hör våra böner!

Edit:

Att slutet, eller kanske hela sången känns bekant, kan bero på att sången tidigare inte var alldeles obekant i Sverige heller. Vill minnas, att man stämmer upp till den i ett avsnitt av tv-serien Emil i Lönneberga. Emil leker Smålands husarer, går till attack ridande på Lukas, och skrämmer upp ett lite förnämare sällskap som är på vårutflykt.

/G:son

[lampros]

En officiell nationalsång som inte är så poppis är Italiens har jag hört: lång och ålderdomlig och svårsjungen. Någon som vet mer?

[varjag]

Australiens officiella nationalsång heter ”Advance Australia Fair”, men det är tyvärr en pompös svulstig genomseriös och outhärdligt pompös nationalsång.

Ack så sanna ord!

[G:son]

En officiell nationalsång som inte är så poppis är Italiens har jag hört: lång och ålderdomlig och svårsjungen. Någon som vet mer?

Kan vara svår att sjunga, men jag tycker att melodin är ganska pigg och medryckande. När Ferrari vinner ett GP-lopp, så brukar hela personalen och fansen sjunga med för fulla muggar i alla fall.

Spanien saknar text till sin nationalsång La Marcha Real, man har inte kommit överens om en ny efter Franco-tiden. Och det kommer nog att förbli så, tror jag. Den spanska olympiska kommittén gjorde ett förslag i januari, men drog det tillbaka redan efter 5 dagar, p.g.a. häftig kritik från många håll.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Marcha_Real

/G:son