Felixissimo skrev:Detta kanske inte är rätt forum för att reda ut begrepp, men close enough
Jag vet med mig att det står i kriterierna för, jag tror Historia B
, något om de "långa linjernas historiska principer" Jag vet inte med full säkerhet vad dessa innebär, är de besläktade med Annales-skolan måhända eller är jag helt ute och cyklar? Jag har nämligen inte hittat något om just de "långa linjernas historiska principer" utom i samband med betygskriterier. Är det ens ett vedertaget begrepp inom historia?
All hjälp, konstruktiv eller destruktiv
är högst uppskattad
Jomenvisst, du har rätt angående Annales.
De långa linjernas historia ingår inte bara i betygskriterierna för gymnasiets historiekurser (t.ex. ”Eleven visar på bakgrund och sammanhang efter de långa linjernas historiska principer” för VG i Historia B), utan sätter också stark prägel på historieundervisningen i Sverige.
De långa linjernas historia handlar om att fånga och beskriva den långa varaktigheten, ”longue durée”, i historien – alltså historiska tendenser och trender som varar under en lång tid och över ett stort område. I de långa linjernas historia är enskilda händelser intressanta bara i den utsträckning som de belyser en epok.
De långa linjernas historia grundades runt tidskriften Annales, med bl.a. Fernand Braudel som känd profil. De ville ta fram en ”totalhistoria”, en metod som innebar en fullständig studie av ett historiskt problem. De började med detta i reaktion mot 1800-talets och det tidiga 1900-talets inriktning på händelsernas historia - storpolitik och krig. De beskrev tre historiska förändringsnivåer: den korta varaktigheten (som innefattar politiska händelser); den medellånga varaktigheten (som innefattar ekonomiska, sociala och ideologiska system); den långa varaktigheten, (som innefattar materiella grundförhållanden, mentalitetshistoria). Det är ”den långa varaktigheten” som är de långa linjernas historia.
Med vänliga hälsningar
Christer Bergström
