Fallschirmjäger, eller hur det nu stavas...
Jag undrar lite om var tyskarna använde dessa trupper och om dom användes även i slutet 44-45 eller om dom stanade kvar på marken då...
Fallschirmjäger
-
Sturmgeschütz
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 19 augusti 2002, 18:06
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Re: Fallschirmjäger
De tyska fallskärmsjägarförbanden användes på alla fronter (Italien, Östfronten, Normandie m.m.)Sturmgeschütz skrev:Fallschirmjäger, eller hur det nu stavas...
Jag undrar lite om var tyskarna använde dessa trupper och om dom användes även i slutet 44-45 eller om dom stanade kvar på marken då...
-
Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Man skulle kunna säga att Fallschirmjäger enheterna hade en pre-Kreta, och en post-Kreta historia.
Före debaklet i Kreta nyttjades Fallschirmenheterna, vilka lydde under Luftwaffe (som även tagit över Wehrmachts enheter), främst som kommandosoldater.
Under striderna i Polen nyttjades få enheter, och även under striderna i Norge var deras insats liten. Detta skulle dock ändras dramatiskt under striderna i Belgien, Frankrike och Holland maj 1940. Deras troligen största bedrift var erövrandet av det "ointagliga" belgiska fortet Eben Emal, som konstruerats för att försvåra eller helt stoppa ett angrepp genom Belgien. Tyvärr - eller tack vare - att fortet delvis konstruerats av tyska företag kunde de tyska fallskärmsjägarna delaktiga i räden träna i en nästan identisk modell av fortet.
Fallskärmsjägare nyttjades även för att erövra broar och sprida panik i de bakre leden hos de allierade.
I samband med striderna på Kreta, som enligt Kurt Student endast var ett led i ett slutgiltigt angrepp mot Egypten, ansåg dock Hitler att fallskärmsjägarnas tid var över. Förlusterna hade varit enorma, vilket delvis berodde på att de tyska fallskärmjägarna till skillnad mot sina allierade kollegor i princip hoppade obeväpnade.
Efter Kreta förändrades, precis som Mathias skriver, deras roll, och det iscensattes aldrig några större fallskärmsoperationer under kriget för tysk del.
Hitler sa något i stil med att slaget på Kreta var slutet för idén med fallskärmsjägare - vilket skulle visa sig vara en felaktig slutsats.
Detta kan delvis förklaras med att den striderna i Sovjet var illa lämpade för fallskärmsenheter, samt det faktum att tyskarna sakta men säkert förlorade herraväldet över luften ju längre kriget kom.
Det enda undantaget från denna regel var i Medelhavet där tyska fallskärmsjägare intog ett par öar i samband med den italienska vapenvilan, samt befriandet av Benito Mussolini som dock var mer i formen av kommandoräd.
Fallskärmsjägarnas roll blev nu en ren infanteriroll, vilket rimligen måste anses vara ett enormt slöseri även om de flesta mot slutet av kriget troligen aldrig gjort ett enda fallskärmshopp.
De utmärkte sig på alla fronten, men särskilt berömt är troligen försvaret av Monte Cassino 1944 samt att fallskärmsenheter deltog i striderna i Arnhem samma år.
Före debaklet i Kreta nyttjades Fallschirmenheterna, vilka lydde under Luftwaffe (som även tagit över Wehrmachts enheter), främst som kommandosoldater.
Under striderna i Polen nyttjades få enheter, och även under striderna i Norge var deras insats liten. Detta skulle dock ändras dramatiskt under striderna i Belgien, Frankrike och Holland maj 1940. Deras troligen största bedrift var erövrandet av det "ointagliga" belgiska fortet Eben Emal, som konstruerats för att försvåra eller helt stoppa ett angrepp genom Belgien. Tyvärr - eller tack vare - att fortet delvis konstruerats av tyska företag kunde de tyska fallskärmsjägarna delaktiga i räden träna i en nästan identisk modell av fortet.
Fallskärmsjägare nyttjades även för att erövra broar och sprida panik i de bakre leden hos de allierade.
I samband med striderna på Kreta, som enligt Kurt Student endast var ett led i ett slutgiltigt angrepp mot Egypten, ansåg dock Hitler att fallskärmsjägarnas tid var över. Förlusterna hade varit enorma, vilket delvis berodde på att de tyska fallskärmjägarna till skillnad mot sina allierade kollegor i princip hoppade obeväpnade.
Efter Kreta förändrades, precis som Mathias skriver, deras roll, och det iscensattes aldrig några större fallskärmsoperationer under kriget för tysk del.
Hitler sa något i stil med att slaget på Kreta var slutet för idén med fallskärmsjägare - vilket skulle visa sig vara en felaktig slutsats.
Detta kan delvis förklaras med att den striderna i Sovjet var illa lämpade för fallskärmsenheter, samt det faktum att tyskarna sakta men säkert förlorade herraväldet över luften ju längre kriget kom.
Det enda undantaget från denna regel var i Medelhavet där tyska fallskärmsjägare intog ett par öar i samband med den italienska vapenvilan, samt befriandet av Benito Mussolini som dock var mer i formen av kommandoräd.
Fallskärmsjägarnas roll blev nu en ren infanteriroll, vilket rimligen måste anses vara ett enormt slöseri även om de flesta mot slutet av kriget troligen aldrig gjort ett enda fallskärmshopp.
De utmärkte sig på alla fronten, men särskilt berömt är troligen försvaret av Monte Cassino 1944 samt att fallskärmsenheter deltog i striderna i Arnhem samma år.
-
Mikael Karlsson
- Medlem
- Inlägg: 276
- Blev medlem: 24 mars 2002, 12:09
- Ort: Vålberg
- Kontakt:
-
Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Tyskarna landsatte ca 7 000 man (från huvudet) från luften, varav ca en tredjedel dödades eller sårades. Sedan tillkom transporter från havet. Striderna pågick ett par veckor, innan britterna evakuerade sina styrkor tillsammans med grekiska och nya zeeländska trupper.überjunge skrev:Hur omfattande var luftlandsättningen på kreta?
Hur mycke män och under hur lång tid pågick luftlandsättningar där?
Fram till dess borde det ha varit den mest omfattande luftlandsättningen i krigstid. 1944-45 luftlandsatte de allierade tre hela fallskärmsjägardivisioner i först Normandie, sedan Belgien-Nederländerna och sist vid övergången av Rhen i mars 1945. Den sista närmast totalt onödig.
/Forsberg
Standarutrustning för en fallschirmjäger i aktion var endast en pistol samt ett mindre antal handgranater (osäker på antalet), en officer var utrustad med en Mp 38/40, pistol samt handgranter.Mikael Karlsson skrev:Obeväpnade?!
Kunde man inte ha så mycket vapen med sig p.g.a tyngd och så eller?
Berätta mer!
Utrustningen kom senare i lådor som släpptes ner samtidigt med/ifrån efterföljande Ju 52:orna. I dessa fanns gevär, ammuniton o.s.v.
Det gjorde förstås att de tyska trupperna faktiskt var akut handlingsförlamade fram tills att de fått tag i sina vapenlådor.
Den främsta orsaken till bristen på utrustning - kontra de allierade som i princip druknade i vattenpölar i Normandi pga för tung utrustning - berodde främst på hoppteknik samt fallskärmens utformning.
Patrik skrev:Standarutrustning för en fallschirmjäger i aktion var endast en pistol samt ett mindre antal handgranater (osäker på antalet), en officer var utrustad med en Mp 38/40, pistol samt handgranter.Mikael Karlsson skrev:Obeväpnade?!
Kunde man inte ha så mycket vapen med sig p.g.a tyngd och så eller?
Berätta mer!
Utrustningen kom senare i lådor som släpptes ner samtidigt med/ifrån efterföljande Ju 52:orna. I dessa fanns gevär, ammuniton o.s.v.
Det gjorde förstås att de tyska trupperna faktiskt var akut handlingsförlamade fram tills att de fått tag i sina vapenlådor.
Den främsta orsaken till bristen på utrustning - kontra de allierade som i princip druknade i vattenpölar i Normandi pga för tung utrustning - berodde främst på hoppteknik samt fallskärmens utformning.
Om de körde med den metoden, var det ju inte så konstigt att de slutade med det senare...