Slaget vid Lissa

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 00:02

Det är idag 142 år sedan sjöslaget vid Lissa mellan Österrike och Italien.

Ojdå, här har jag suttit och tittat på Tour de France och Formel 1 och helt missat att det är årsdagen för slaget vid Lissa! Ett kort inlägg om detta såhär på dygnets sista timme.

Såsom den enda (större) drabbningen mellan flottor av pansarfartyg under 1800-talet så blev den förstås studerad i detalj och hade en avsevärd påverkan på taktik och fartygskonstruktion på sin tid. Idag är det inte riktigt lika känt så jag passar på att nämna det här.

Slaget stod den 20:e juli 1866 mellan Österrike och Italien vid den då österrikiska ön Lissa (Vis) i Adriatiska havet. Den välutrustade men möjligen dåligt samtränade italienska flottan under amiral Persano hade efter mycket fördröjande beordrats till aktivitet och skulle försöka landstiga på och inta den befästa ön Lissa mitt i Adriatiska havet. Efter mycket tvekande och väntande hade Persano låtit beskjuta befästningarna runt Porto San Giorgio på öns nordsida och Porto Comisa på västsidan den 18:e och 19: juli. Särskilt i den välbefästa Porto San Giorgio gick det hett till när italienarna under ånga gled rakt in i hamnen den 19:e. Pansarskeppet Formidabile, som t.o.m. ankrade framför batteri 'Madonna', blev tämligen hårt åtgånget och drog sig tillbaks mot Ancona innan slaget den 20:e.
Själva landstigningen sköts dock upp till den 20:e och italienarna beslöt att inte försöka forcera hamnen utan landstiga väster om Porto San Giorgio.

Den österrikiska flottan under befäl av konteramiral Tegetthoff var stationerad i Pola och hade fått underrättelse om aktionen via telegraf ankom dock till Lissa under förmiddagen den 20:e och den rätt lamt skötta landstigningen avbröts. Den österrikiska flottan kom formerad till strid i kilform med 3 divisioner bakom varandra. Sikten på förmiddagen var dålig men italienarna samlade sig raskt i en slaglinje.
Den outgrundlige amiral Persano, som inte fått något gott eftermäle direkt, beslöt sig för att byta flaggskepp och hans Rè d'Italia stoppade för att en båt skulle kunna föra över honom till det splitter nya tornfartyget Affondatore. Detta hade inte meddelats resten av flottan, linjen bröts och ingen observerade av amiralsflaggan hissades på Affondatore.
Tegetthoff, vars flotta var kraftigt underlägsen i artilleri, hade valt en taktik och formering som gick ut på att skapa en strid i oordning för att maximera chansen att använda rammen som avgörande vapen. Öppningen i den italienska linjen kunde knappast ha kommit lägligare och österrikarna ångar rakt igenom, vänder om och engagerar den delade italienska flottan i ett riktigt mêlée.

Dis och krutrök gör sikten usel, rammförsöken är många, kanoner avlossas i glatta lag på kortaste skjutavstånd men inte mycket av betydelse händer! En bra träff med rammen är svår att få till, österrikarnas kanoner är för klena och italierna skjuter för dåligt (ryktesvis stundom t.o.m utan projektil laddad!). Slagets klimax är dock dramatiskt nog. Det italienska pansarskeppet Rè d'Italia om 5700 ton får en tillfällig roderskada och tvingas stoppa lite olägligt just när det österrikiska flaggskeppet Ferdinand Max kommer ur röken i perfekt rammningsläge på babordssidan. Kapten Sterneck på Ferdinand Max (4500 ton) beordrar full kraft under anloppet och sedan stopp precis innan stöten. Kapten Faà di Bruno på Rè d'Italia försöker undvika genom att slår back i maskin men det är försent. Ferdinand Max träffar Rè d'Italia midskepps på babordssidan i en fart på ungefär 11 knop och driver rammen djupt in i Rè d'Italia. Skeppet är förlorat och sjunker på 2½ minut.

Slaget förlorar snabbt farten och bägge flottorna återsamlas gradvis i linjeformering. Ingendera sida gör några seriösa försök att återuppta striden och det hela avbryts när italienarna drar sig tillbaks mot Ancona. Det italienska pansarskeppet Palestro har dock en brand ombord som inte går att släcka trots hjältemodiga försök; hon springer i luften kl. 1430. Österrikarna förlorar inget fartyg.

Nu hinner jag inte skriva mer innan dygnet är slut!

Personligen är det nog det sjöslag efter Skagerack som jag lagt ned mest tid och ansträngning på att studera. Ovan är likväl skrivet från minnet och kan innehålla sakfel. :)

Wikipedia-artikeln om slaget har med tiden blivit rätt bra, http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Lissa_%281866%29. Här kan man t.ex. läsa mer om flottornas sammansättning och se lite kartor.

/Björnen

(edit: Fixade lite språkliga fel efter en natts sömn.)
Senast redigerad av 1 björnen, redigerad totalt 21 gånger.

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 00:05

Äsch, missade likväl med två minuter... :(
Hmm, serverns klocka verkar inte gå i samma tidszon som min så jag säger att jag fixade det ändå. :)
/Björnen

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 00:30

Slagets klimax kan nog räknas till en av de mer avbildade ögonblicken i sjöhistorien, här är en hel sida med avbildningar av olika sorter (och mer eller mindre korrekta), http://www.lissa.net/orleans/LIsola_di_ ... issab.html.
En av de bättre, mer korrekta och dramatiska är Sørensens:
Bild
Pluspoäng för korrekthet när det gäller fartygens detaljer, flaggorna, sjögången samt (ned-)riggningen! De österrikiska fartygen var dock svarta vilket framgår dåligt.
Den har jag som plansch i arbetsrummet förstås! :D

/Björnen igen

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av varjag » 21 juli 2008, 01:10

Tack för en trevlig post Björnen....
avsevärd påverkan på taktik och fartygskonstruktion på sin tid
Sannerligen, man byggde fartyg med rammstävar i ett halvt sekel efter Lissa som (nästan) aldrig kom till användning då chansen till rammning var ytterst liten.
Varjag

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 10:22

varjag skrev:Tack för en trevlig post Björnen....
avsevärd påverkan på taktik och fartygskonstruktion på sin tid
Sannerligen, man byggde fartyg med rammstävar i ett halvt sekel efter Lissa som (nästan) aldrig kom till användning då chansen till rammning var ytterst liten.
Varjag
Tack! Lissa är ett sjöslag som verkligen skulle förtjäna en film. Med datoranimerade fartyg och polisonger skulle det kunna se riktigt bra ut. :lol:

Jo, det där med rammning blev lite av sin tids torpedvapen. Med skicklighet och élan skulle David kunna besegra Goliat. Men även det hände ju bara en gång! :)
En sekundär konsekvens var ett flitigt staplande av vapen, torn och kasematter för att maximera eldkraften framåt -- inte sällan resulterande i en svag bredsida och opraktiska arrangemang.

/Björnen

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2026
Inlägg: 33321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av Hans » 21 juli 2008, 10:23

Tack för intressant läsning.

Att det redan så snart efter Hampton Roads var så vanligt med bepansrade fartyg förvånade mig. Hur gamla var pansarbåtarna i repektive flotta?

MVH

Hans

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 10:57

Hans skrev:Tack för intressant läsning.

Att det redan så snart efter Hampton Roads var så vanligt med bepansrade fartyg förvånade mig. Hur gamla var pansarbåtarna i repektive flotta?

MVH

Hans
Hampton Roads var snarare startskottet för tornfartygen än för pansarfartyg som sådana. Pansarfartygsrevolutionen hade påbörjats med den franska Gloire (1869) och det brittiska svaret Warrior (1860). Både syd- och nordstaterna sökte bygga eller anskaffa pansarfartyg av traditionell utformning med högt fribord och kanoner i bredsida. Nordstaterna var dock så nöjda med sina monitorer att det bara blev ett fartyg, New Ironsides, och sydstaterna lyckades aldrig.

Av den italienska flottans 12 pansarfartyg så var 6 st kölsträckta innan Hampton Roads (mars -62). Ett av dessa, Principe di Carignano, tror jag dock kölsträcktes som ångfregatt men konverterades under byggnad. Tornfartyget Affondatore var så ny att hon kom direkt från Millwall i England till slaget (efter stopp för kolning förstås). Hon sjösattes 20:e juni och ankom några timmar före slaget -- Toyota hade varit nöjda med de marginalerna... :)
Intressant nog i relation till Hampton Roads så byggdes de två största pansarfartygen i flottan, Re d'Italia och Re di Portogallo, på Webbs varv i New York mellan 1861 och -64 -- mitt under inbördeskriget med andra ord.

Av den österrikiska flottans 7 pansarfartyg var 5 st kölsträckta innan mars 1862.

/Björnen

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2026
Inlägg: 33321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av Hans » 21 juli 2008, 11:04

Tack för svaret. Intressant.

Affondatore kan då inte ha haft någon vidare samövad besättning. Att Nordstaterna dessutom kunde exportera båtar under brinnande krig visar väl på hur överlägsna de var i industikapacitet. Men det ligger väl lite utanför ämnet i denna lärorika tråd.

MVH

Hans

Felryrk - La Gloire(1859)

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av varjag » 21 juli 2008, 12:18

Fartygen vid Lissa var inte verkliga järn/stålfartyg - utan s.k. 'ironclads'. Pansaret 'hängde' utanpå konventionella träskrov (ibland med med järnspant).
Lissa: First Ironclad fleet battle

The fleets engaging for the Battle of Lissa.The first fleet battle, and the first ocean battle, involving ironclad warships was the Battle of Lissa in 1866. Waged between the Austro-Hungarian and Italian navies, the battle pitted combined fleets of wooden frigates and corvettes and ironclad warships on both sides in the largest naval battle between Navarino and Tsushima.[23]

The Italian fleet consisted of 12 ironclads and a similar number of wooden warships, escorting transports which carried troops intending to land on the Adriatic island of Lissa. Among the Italian ironclads were seven broadside ironclad frigates, four smaller ironclads, and the newly-built Affondatore – a double-turretted ram. Opposing them, the Austrian navy had seven ironclad frigates.[24]

The Austrians believed their ships to have less effective guns than their enemy, so decided to engage the Italians at close range and ram the enemy. The Austrian fleet formed into an arrowhead formation with the ironclads in the first line, charging at the Italian ironclad squadron. In the melee which followed both sides were frustrated by the lack of damage inflicted by guns, and by the difficulty of ramming—nonetheless, the effective ramming attack being made by the Austrian flagship against the Italian attracted great attention in following years.[25]

The superior Italian fleet lost its two ironclads, Re d'Italia and Palestro, while the Austrian unarmoured screw two-decker Kaiser remarkably survived close actions with four Italian ironclads. The battle ensured the popularity of the ram as a weapon in European ironclads for many years
Men utvecklingen efter Lissa mot järn- senare stålskrov - blev mycket snabb. Varjag

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 15:13

Beteckningen 'ironclad' hade aldrig någon koppling till fartygets konstruktion eller material utan refererade helt enkelt till fartyg klädda med pansar. Samtliga österrikiska fartyg hade visserligen träskrov men av de italienska pansarfartygen var inte mindre än 7 byggda med järnskrov, nämligen pansarfregatterna Regina Maria Pia, San Martino, Castelfidardo, Ancona (alla om 4250 ton), tornfartyget Affondatore (4100 ton) samt pansarkanonbåtarna Palestro och Varese (~2000 ton).
Samtliga järnfaryg hade Italien beställt utomlands, Affondatore i England (Millwall) och de övriga 6 i Frankrike (4 La Sayne, 1 Gouin & Guilbert, 1 Arman). Intressant nog hade den franska flottan svårt att uppbringa järn till sina egna (järn-) pansarfartyg vid denna tid och byggde långa serier av pansarfartyg med träskrov. La Seyne byggde även den spanska pansarfregatten Numancia (7200 ton) i järn vid denna tid. Återigen ett exempel på väldigt fri företagsamhet!

/Björnen

Samtliga detaljer om fartygen från "Conway's all the world's fighting ships 1860-1905", R Gardiner (ed.), Conway Maritime Press, 1979.

(Edit: lade till referens för detaljerna om fartyg.)
Senast redigerad av 1 björnen, redigerad totalt 21 gånger.

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 16:06

Hans skrev:Tack för svaret. Intressant.

Affondatore kan då inte ha haft någon vidare samövad besättning. Att Nordstaterna dessutom kunde exportera båtar under brinnande krig visar väl på hur överlägsna de var i industikapacitet. Men det ligger väl lite utanför ämnet i denna lärorika tråd.

MVH

Hans

Felryrk - La Gloire(1859)
Re träning: Det gällde inte bara Affondatores besättning. Det nybildade italiens flotta (1861) verkar ha präglats av rivalitet och kommunikationssvårigheter. Besättningarna kom från från olika flottor, den neapolitanska, den toscanska, påvestatens och Savoyen/Sardiniens flotta. Olika traditioner, olika språk och delat gammalt groll skapade förmodligen inte det bästa samarbetsklimatet. Tillsammans med amiral Persanos ytterst subtila befälsföring och bristande övning av flottan så har man en potentiellt förödande kombination. (När det gäller de italienska språken har jag ingen referens annat än http://en.wikipedia.org/wiki/Languages_of_Italy.)

Re de av Webb of New York byggda fartygen: Jag tror mig veta att nordstaterna inte hade mycket kapacitet att valsa pansarplåtar av full tjocklek (4,75 tum för dessa fartyg) så utan ett viss uppoffring skedde det nog inte. Utan att kunna hitta en referens så har jag för mig att jag läst att det motionerades i kongressen edy för att beslagta dem. Men att man inte gjorde det är nog en indikation på kapaciteten som du säger.
I New York Times från den 23:e juli 1864 kan man ännu läsa om leveransen av det andra fartyget! http://query.nytimes.com/mem/archive-fr ... 838F679FDE.

Re klauskramer.de: Fint galleri det där!

/Björnen

Användarvisningsbild
björnen
Medlem
Inlägg: 82
Blev medlem: 4 februari 2008, 21:06
Ort: Malmö

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av björnen » 21 juli 2008, 17:25

björnen skrev: ... Jag tror mig veta att nordstaterna inte hade mycket kapacitet att valsa pansarplåtar av full tjocklek (4,75 tum för dessa fartyg) så utan ett viss uppoffring skedde det nog inte. ...
Aha, jag hittade i Scientific American (27:e september 1862) att pansarplåtarna gjordes i Frankrike.
Se längst ner i vänsterkolumnen på
http://cdl.library.cornell.edu/cgi-bin/ ... 04-1007-15, som diskuterar just byggnationen av pansarfartyg i USA.
Scientific American är en verklig guldgruva för sådana här detaljer om stort och smått! Sökfunktionerna är utmärkta.

/Björnen igen

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2026
Inlägg: 33321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av Hans » 22 juli 2008, 14:19

björnen skrev:Scientific American är en verklig guldgruva för sådana här detaljer om stort och smått!
Aningen OT: Roligt var att en Dahlgren gun nämndes i artikeln och så fick jag lära mig att John Eriksson inte var den ende som bidrog.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Anders Nyman
Medlem
Inlägg: 3214
Blev medlem: 22 juni 2007, 10:13
Ort: Borlänge

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av Anders Nyman » 9 november 2008, 08:28

Österrike är väl ett land man inte förknippar med hav, men de har ju haft en flotta.. Men dagens Österrike har de någon flotta överhuvudtaget. :wink:

Användarvisningsbild
Psilander
Medlem
Inlägg: 4707
Blev medlem: 12 juli 2004, 13:28
Ort: Sverige
Kontakt:

Re: Slaget vid Lissa

Inlägg av Psilander » 9 november 2008, 09:15

Anders Nyman skrev:Österrike är väl ett land man inte förknippar med hav, men de har ju haft en flotta.. Men dagens Österrike har de någon flotta överhuvudtaget. :wink:
Nej, den avskaffades för drygt två år sedan. De hade några kanonbåtar på Donau framförallt som skydd för Wien och några kraftverk längs floden under kalla kriget.

Länk
Bild
Från skönheter som SMS Radetzky och SMS Tegethoff till denna slutgiltiga kanonbåt som drogs in 30/8 2006. Den Österrikiska flottan hade anor från 1300-talet, så lite tråkigt är det.

Skriv svar