Fråga om ett röse

[Private Snafu]

Vet att när det kommer till rösen kan det vara svårt att avgöra deras ålder. De kan ju i princip vara anlagda "igår" eller för ett par tusen år sedan. Har fått höra om ett lokalt röse som det finns lite muntlig tradition om. Tänkte kolla om nån har uppfattning om vad kan vara för röse utan att vara färgad av vad som sägs i bygden. Själv kan jag inte påminna mig om att jag sett just denna formen.

Röset benämns på fornssök på följande sätt (har inte sett det själv).
"Oval röseliknande lämning. 4 x 2,5 meter (Nord sydlig riktning) Höjd 30 cm. Kort sidorna markeras av stenar mellan 50- 60 cm höga."

Skall försöka leta upp röset och ta en bild på det. Men jag gissar att det kan bli lite svårt. Lär ju inte sticka ut i landskapet eftersom röset är ganska lågt.

[Stefan Lundgren]

Skall försöka leta upp röset och ta en bild på det. Men jag gissar att det kan bli lite svårt. Lär ju inte sticka ut i landskapet eftersom röset är ganska lågt.

Nu vet jag inte hur det ser ut på platsen, men att göra sådana där exkursioner till föremål som är låga bör man nog vänta antingen under tidsperioden september(slutet)-november(början) eller under april med tanke till växligheten. I Niklas Czerhalmis bok "Fårad mark" anges dessa tidsperioder. Man kan göra det nu, men då få man nog titta extra noga i den "höga" vegetationen.

Ett tips bara!!!

Stefan

[Private Snafu]

Har nu lärt mig detta av erfarenhet Var ute i går kväll och letade. Närmaste omöjligt att hitta rätt. Trots att samhället kanske bara var 1 km bort och inom synhåll så tog det 1 timme att tasig igenom sankmarken. Fann en massa myggsvärmar och ett röse som såg ut att vara en kandidat. Men enligt min mening såg det mer ut som ett avstannat åkerröse där man släpat fram stenblock men aldrig lagt dem i högen. Tror att säkraste tipset just nu är att ta ett snack med hembygdsföreningen och se om de vet mer.

[Stefan Lundgren]

Nu vet jag inte var orten Junakuponger ligger nånstans.

Men ett tips är att höra med länsstyrelsen i ditt län, alltså den enhet som har hand kulturmiljöer eller rent av ett länsmuseum. Det kanske redan finns ett arbete om just rösen som länsmuseet säljer.

Stefan

[Private Snafu]

Hade med mig en arkeolog till platsen och han blev lite frågande när han såg röset. Det är visserligen infört som en fornlämning. Men hans teori var att det helt enkelt var resultatet av urdikningen av åkermarken. Så det verkar som om det finns olika uppfattningar om rösen t.om. bland proffsen .
Anmälde dock i samma veva en samling andra rösen som numera är införda som en fornåker i FMIS.

Junakuponger... In castro Junakupong då?
Jönköping så klart

[Stefan Lundgren]

Förr i tiden lade man upp en sten så fort man såg den när man höll på med "åkern". Då är det en agrar fornlämning, m a o en fornlämning efter en mark som hade blivit brukat tidigare.

Stefan

[Private Snafu]

Japp. Det är lite lurigt dock när man tittar i FMIS. Det står tex fornåker. Men det behöver inte betyda att platsen är speciellt gammal. Den fornåkern som jag fick införd bedömdes troligen vara från 1800-talet. Men detta framgår inte i FMIS utan där står det bara fornåker samt en kort beskrivning av rösen o mark.

Det förstnämnda röset är dock en kluring (ligger på en helt annan plats än fornåkern). Är själv inte helt övertygad om vad det är. Eftersom det är lokaliserat i anslutning till en stridsskådeplats och det anges i lokal tradition vara en sk danskgrav. Dock skär en kanal genom ena hörnet och storleken är ca 1,5x2 meter (höjden inte mer än 20-30 cm). Detta pekar mer logiskt på att det bara är sten och jordmassor från urdikningen. Skulle det vara en danskgrav så tycker jag den verkar vara bra mkt för liten. Fast det är ju helt klart mer spännande att tro det.

Vad vet man egentligen om sk danskgravar? Arkeologen nämnde att de är relativt vanliga men att det endast är ett fåtal som troligtvis är vad de kallas. De är också ganska svåra att hitta och man måste nästan snubbla över dem i litteratur och kartor. En teori från mitt håll är att de nog mer är ett tecken på hur man mindes krigen med danmark. Efterkommande generationer hade hört äldre i släkten berätta och platser i skogsmarken som såg ut som gravar blev helt enkelt danskgravar. Samma arkeolog sa också det att det troligaste var nog att ev danska knektar som stupade begravdes på den lokala kyrkogården och det endast var i speciella fall som de hamnade i massgravar.