Måttsystem

predator · Inlägg av **predator** » 6 augusti 2007, 17:14

Kom och tänka när jag läste Fransk kontra engelsk teknik att jag har ingen koll på hur detta med meter och mm och tum kom till. ÄR det någon som har bättre kolla på det än jag?

millgard · Inlägg av **millgard** » 6 augusti 2007, 17:30

Tum = Den skotske kungen David 1:s tummes bredd. (1 Yard är avståndet mellan Henrik I:s näsa och tumme med utsträckt arm

)

Meter = 1/10.000.000 del av avståndet mellan ekvatorn och nordpolen, mätt genom Paris.

. Sedermera exaktare definierat som ljusets tillryggalagda avstånd under en synnerligen kort tidsrymd vilken jag inte har en aning om.

Osprey · Inlägg av **Osprey** » 6 augusti 2007, 22:13

millgard skrev:Sedermera exaktare definierat som ljusets tillryggalagda avstånd under en synnerligen kort tidsrymd vilken jag inte har en aning om.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Meter

Inte ett tal/en tidrymd som är helt lätt (eller meningsfull) att komma ihåg utantill, hade ingen aning själv...

mrsund · Inlägg av **mrsund** » 7 augusti 2007, 14:00

Denna sidan använder jag.

http://www.konvertera.nu/

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 augusti 2007, 14:28

För små behov finns Google - det är bara att skriva:

"17.5 yards"

ger resultatet

http://www.google.se/search?hl=sv&q=17. ... ning&meta=

varjag · Inlägg av **varjag** » 7 augusti 2007, 15:14

millgard skrev:Tum = Den skotske kungen David 1:s tummes bredd. (1 Yard är avståndet mellan Henrik I:s näsa och tumme med utsträckt arm )

Meter = 1/10.000.000 del av avståndet mellan ekvatorn och nordpolen, mätt genom Paris. . Sedermera exaktare definierat som ljusets tillryggalagda avstånd under en synnerligen kort tidsrymd vilken jag inte har en aning om.

En grej med de krångliga 'imperiala måtten' - var att engelska ungdomar faktiskt slösade bort massvis med sin skoltid på s.k. sortförvandlingar

av arten - hur många 'farthings' i 3 Shilling 4 pence?...hur många 'cups' i ett gallon? Hur många yards i en furlong och hur många inches i en rood??? Sån skit tog mer än halva skoltiden mellan 3-je och 5-te klass i engelska skolor

nån som vet var en 'slug' var? Jag måste en gång lära mig det - och fick fan ta mig ringa en professor i matematik på universitetet - innan 'sluggen' blev klarlagd , Varjag

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 augusti 2007, 15:37

varjag skrev:nån som vet var en 'slug' var? Jag måste en gång lära mig det - och fick fan ta mig ringa en professor i matematik på universitetet - innan 'sluggen' blev klarlagd ,

Hade ingen aning, men å andra sidan räckte det att fråga prof. Google för besked.

http://scienceworld.wolfram.com/physics/Slug.html

varjag · Inlägg av **varjag** » 7 augusti 2007, 15:44

Hexmaster skrev:
varjag skrev:nån som vet var en 'slug' var? Jag måste en gång lära mig det - och fick fan ta mig ringa en professor i matematik på universitetet - innan 'sluggen' blev klarlagd ,
Hade ingen aning, men å andra sidan räckte det att fråga prof. Google för besked.

http://scienceworld.wolfram.com/physics/Slug.html

Väl googlat Hexmaster - men när professorn 'påringdes' fanns inget Google...

Som du redan gissat(!?) av Professor Googles rapning - måste man ha en slug med i beräkningarna...för att räkna ut... VAD????

over to U,

Varjag

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 augusti 2007, 16:02

varjag skrev:Som du redan gissat(!?) av Professor Googles rapning - måste man ha en slug med i beräkningarna...för att räkna ut... VAD????

Just den frågan jag inte ville få... Nämnda snigel är "equal to the mass that will require an acceleration of 1 ft/s when subjected to a force of 1 pound."

Om man exempelvis konstruerar raketer eller andra farkoster (eller prylar ö h t) där hastigheten är viktig och den accelererande kraften given så borde det vara av intresse. "Vad övrigt är, är tystnad."

(Utgick ifrån att det var en pre-googliansk frågeställning - tänk så ofantligt, ofantligt mycket enklare slå-upp-frågor blivit med det fantastiska nätet. Tänk om ens läsförståelse ökat i samma takt...)

varjag · Inlägg av **varjag** » 7 augusti 2007, 16:24

'I tip my hat' Hexmaster

När man räknar anslagskraft - av en projektil i 'footpounds' - behövs 'sluggen' för slutresultatet. Som nås med mynningshastighet/projektilvikt...etc.
Jag kan inte skriva ett 'allmänt bråk' på datorn

- vilket behövs för 'formeln' - men din, var en djäkla bra gissning

, Varjag

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 augusti 2007, 21:14

Grazie.

(Förresten undrar jag om det inte står lite fel i definitionen jag klippte in, ersätts "require" med texempelvis "acquire" så blir det lite mer logiskt. Tror jag. Kom jag på nu.)

På tal om ballistik är den mest exotiska måttenhet jag själv stött på CUP, Copper Units of Pressure.

http://en.wikipedia.org/wiki/Copper_units_of_pressure

Wikipedian förklarar inte själva beteckningen, men den jag såg (för några (...) år sedan) gick ut på att 1 CUP motsvarar trycket av 1 bit koppar med givna mått placerad på en yta. 10 000 CUP motsvarar en tänkt stapel på 10 000 sådana bitar i ett högt torn. Används när man anger trycket inuti eldvapen.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 7 augusti 2007, 22:08

För att avbryta era intressanta utläggningar och gå tillbaka till ursprungsfråga, så får väl berättas att det funnits en farlig massa tummar. Innan sverige blev meterifierat hade vi ju vår alldeles egen tum, om inte flera. Min far pratade ibland om en enhet som hette verktum, som var 2,474cm i längd. Den anglosaxiska tummen är ju ungefär 2,54cm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Verktum

På sidan nämns olika länders tummar, där den svenska verktummen är den kortaste och den preussiska decimaltummen den längsta, på imponerande 3,76625 cm.

Jag har någon gång läst att någon tum, måhända den svenska verktummen, defenierades som länden av fyra havrekorn på rad. Detta är faktiskt en rätt säker bestämning, eftersom havrekorn inte skiljer sig nämvärt åt i längd.

Intressant är även att se hur olika lång milen har varit i olika länder och landskap. Jag citerar från http://sv.wikipedia.org/wiki/Mil:

Mil är ett längdmått vars definition varierat beroende på plats och tidpunkt. Den ursprungliga milen var den romerska, som motsvarade tusen dubbelsteg (paces) eller omkring 1 483 meter. Senare etablerade ett flertal europeiska regioner egna definitioner. Internationellt används ännu sjömilen samt i USA och vissa samväldesländer, dock inte i Storbritannien, officiellt den engelska milen.

I Sverige och Norge är en mil definierad som 10 kilometer sedan år 1889, då metersystemet infördes i den svensk-norska unionen. Tidigare hade en svensk mil varit 10 688 m och en norsk 11 298 m.

Före år 1649 hade varje landskap en egen definition av mil. Här följer några längder för olika landskapsmil i dåvarande Sverige:

1 finsk mil = ca 6 000 meter
1 Smålandsmil = ca 7 000 meter
1 Ångermanlandmil = 6 666 famnar = 11 875 meter
1 västgötamil = ca 13 000 meter
1 dalamil = ca 14 485 meter
År 1649 infördes enhetsmilen som motsvarade 10 688,54 meter (= en Upplandsmil). Den delades även in i 4 fjärdingsvägar om vardera 4 500 alnar eller 2 672 meter. En mil skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna.

Genom 1665 års regelverk infördes följande definition:

1 svensk mil = 3 600 stänger = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot ≈ 10 688,54 meter.

Jag hade tills för några år sedan en världsatlas från mellankrigstiden i min ägo, i vilken var angivet en farlig massa länders mil-längder. Det var intressant läsning. Jag gjorde emellertid av med boken.

Bagheera · Inlägg av **Bagheera** » 9 augusti 2007, 01:29

Famn är ett vackert namn på mått.
=6 fot = 3 alnar.
Famn relaterar jag till djup default, men det fanns även som ytmått och rymdmått.

Som vanligt i tråden, så hade inte en engelsk fathom exakt samma längd som en svensk famn.
Dessutom mätte man från början farten i famnar 1.828 m, senare 1.852 m, genom att sticka ut en lina som fick löpa fritt, på linans ände satt en lodrät skädda, jmf ett paraply.

Man, så även jag, räknade knoparna som satt på linan som löpte ut, vitt, blått, rött och läder, nästa del av linan hade dubbla knutar i samma färger osv. Således knop som mätenhet.

Man mätte med timglas under 30 sekunder.

För att komma ihåg färgerna under min tid så fick jag lära mig ramsan Vi Belägra Ryska Luder.

millgard · Inlägg av **millgard** » 9 augusti 2007, 08:52

Sjömil 1852 m, kabellängd 185,2 m, famn 1,852m... hmm det saknas 18,52m i skalan. Finns det någon sådan måttenhet tro?

En annan "tung" fartygsenhet är "läst". "Trettiosex svåra läster" låter ju inte dumt, eller hur?

varjag · Inlägg av **varjag** » 9 augusti 2007, 13:03

millgard skrev:Sjömil 1852 m, kabellängd 185,2 m, famn 1,852m... hmm det saknas 18,52m i skalan. Finns det någon sådan måttenhet tro?

En annan "tung" fartygsenhet är "läst". "Trettiosex svåra läster" låter ju inte dumt, eller hur?

Låter ju som om man talar om skodon

..... och en 'svår läst låter ju tung. Men var en lättviktare, 2450 kg - jämfört med den 'nyläst' på 4250 kg som infördes med det nya skeppsmätningsreglementet av 1865. Varför 4250 kg? Jo - 100 'centner' om 42,50 kg blev en nyläst. Och varför det....jo 'skålpundet' var ju 425 gram så 100 skålpund blev en 'centner'. Inte illa, tycker jag.
Sen - kom ton! Men vilka ton? Vi fick 'short ton', 'metric ton', 'long ton' , bruttoregisterton, nettoregisterton - och dödviktston.....Megaton av villervalla! Varjag