Klimathotet i historisk kontext
- sonderling
- Stödjande medlem 2021
- Inlägg: 7139
- Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
- Ort: Oxelösund
Re: Klimathotet i historisk kontext
Ja jag minns Varjags exempel på olika skräck scenarion som inte blev av och det är väl därför som gamla uvar, som jag också börjar räkna mig till, är lite skeptiska idag. Fast jag är främst skeptiskt mot hysterin i olika former som dyrkandet av skolkande kändisbarn etc eller ropet på enkla lösningar som tvångs veganism. Tyvärr blir man ju lätt stämplad som klimatförnekare då. Fasen du blev jag för tyckande igen eller? Bort se från det där då.
Iallafall Vetenskapens värld hade ett intressant inslag i går i ämnet då även historiska tillbaka blickar via isborrskärnor som visade olika cykler i klimatet över tid (men att det var som värst nu.)
Jag som alltid undrat över palmfossil i antarktisk fick lite svar.
https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
Hur är det down under Varjag? Jag hörde att de flygande hundarna dör av värmeslag, fast i går sa de att det regnat och blitt översvämningar. Är det svalare nu?
Sonderling
Iallafall Vetenskapens värld hade ett intressant inslag i går i ämnet då även historiska tillbaka blickar via isborrskärnor som visade olika cykler i klimatet över tid (men att det var som värst nu.)
Jag som alltid undrat över palmfossil i antarktisk fick lite svar.
https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
Hur är det down under Varjag? Jag hörde att de flygande hundarna dör av värmeslag, fast i går sa de att det regnat och blitt översvämningar. Är det svalare nu?
Sonderling
Re: Klimathotet i historisk kontext
sonderling skrev:
Men - Markus H håller ett öga på mig, så jag måste inskränka mig till vad ''svenska fria ord'' tillåter - och, givetvis är Flying Foxes utrotningshotade
https://www.animalsaustralia.org/issues ... -foxes.php
Det - gäller alltså när dom inte - betraktas som en landsplåga - med krav på ''culling'' av dem; när varenda campingoas i Nord Teritoriet är så över-
befolkad av dom att turisterna tvingas dra….vem vill ha ''batshit'' i hår, på kläder, tält, bilar eller karavaner…?
Vad beträffar svtplay.se = all svt - betraktar jag alla dess medarbetare som - och hanterar deras propaganda, accordingly!
mvh, Varjag
Well sonderling, ingenting ''down under'' - är tillnärmelsevis så opp-och-ner som i Sverige idag…..!https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
Hur är det down under Varjag? Jag hörde att de flygande hundarna dör av värmeslag, fast i går sa de att det regnat och blitt översvämningar. Är det svalare nu?
Sonderling
Men - Markus H håller ett öga på mig, så jag måste inskränka mig till vad ''svenska fria ord'' tillåter - och, givetvis är Flying Foxes utrotningshotade
Unique, beautiful and vital to keeping our environment flourishing. But Australia's iconic flying foxes are at risk — and that means our native landscape is, too.
https://www.animalsaustralia.org/issues ... -foxes.php
Det - gäller alltså när dom inte - betraktas som en landsplåga - med krav på ''culling'' av dem; när varenda campingoas i Nord Teritoriet är så över-
befolkad av dom att turisterna tvingas dra….vem vill ha ''batshit'' i hår, på kläder, tält, bilar eller karavaner…?
Vad beträffar svtplay.se = all svt - betraktar jag alla dess medarbetare som - och hanterar deras propaganda, accordingly!
mvh, Varjag
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13570
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Klimathotet i historisk kontext
Så länge varjag beskriver ett skeende behöver varjag inte oroa sig för Markus H. Det är när inlägg börjar osa av politiskt tyckande och diverse invektiv som han rycker ut.
Re: Klimathotet i historisk kontext
I got away with itMarkus Holst skrev: ↑5 februari 2019, 12:51''os av politiskt tyckande och diverse invektiv som han rycker ut.''
mvh, Varjag
Re: Klimathotet i historisk kontext
"Glömdes" håller jag inte med om, snarare att man på global nivå satte stort fokus på frågan och åstadkom förbättringar.varjag skrev: ↑4 februari 2019, 12:48Hmmm....början av 80-talet, dvs för snart 40 år sedan - gällde det ''befolkningsfrågan'' - olöslig; då i Asien och - Glömdes
Sen kom ''dom sura regnen'' - som skulle utplåna jordbruket - ''före millenieskiftet'' ! - inträffade aldrig och - Glömdes
När dom inte hjälpte, uppfann Kilmatprästerskapet - Hålen i Ozonlagret - vi skulle alla avlida av solbränna och….Armageddon !
Sen kom Havets Stegring….[HJ: antar jag syftar på klimatförändringen]
och nu - ja nu kämpar vi mot CO2 och den mera tänjbara ''klimatförändringen'' - på vars mjölkande millioner ''präster'' - tjänar ...Millioner $$$$
Preventivmedel, kvinnohälsa, barnbegränsing (Kina) åstadkom drastiskt minskade födslotal i en stor del av världen. Frågan är inte löst, men läget bättre.
Sura regnen blev mycket mindre sura när man införde svavelrening och minskad koleldning.
Ozonhålet är kvar, men ökar inte längre i omfattning. Det visade sig vara relativt enkelt att komma överens om ett globalt förbud mot freoner.
Problemet med CO2-frågan är att den förmodligen kräver en mera drastisk förändring, med risk för försämring, av människors vardag. Det gör det mycket svårare att enas.
Att västeuropeiska kolkraftverk införde svavelfilter och folk slutade elda hemma med kol var inget jätteproblem. Ersätta freoner var inte så dyrt, och uppoffringen att behöva punga ut med några hundra kr extra för kylskåp och AC-reparationer kan de flesta leva med. De flesta kvinnor och män är nöjda med färre barn när man vet att de man får nästan säkert överlever till vuxen ålder (och avhållsamhet inte är enda sättet att få färre barn).
Men att minska utsläppen av CO2 har visat sig riktigt svårt, inte minst då det som skall ersätta har såpass dålig utväxling. Etanol som bränsle visade sig inte kunna framställas utan enorm miljöpåverkan. Elbilars batterier ger stor klimatpåverkan. Att anlägga järnväg leder till enorma utsläpp från betong- och ståltillverkning. Det gör mig mer pessemistisk kring CO2, trots att historien visar att mänskligheten kan om den vill.
/Håkan
Re: Klimathotet i historisk kontext
Det historiske problemet her er at det er andre generasjoner enn dem som står for utslippene som må ta konsekvensene. Etter oss kommer syndfloden, med andre ord.
Ett problem er hvor dagens energi kommer fra; stort sett kull, olje og gass som produserer CO2 ut i atmosfæren. Et annet problem er at vi nekter å innse at kjernekraft er en utslippsfri energikilde (til atmosfæren) som kunne gjort kull og olje nesten overflødig.
Vindkraftverk og solkraftverk (på våre breddegrader) gir dessverre for liten virkningsgrad til å gjøre store utslag.
Batteriteknologien har gjort store sprang, slik at vi kan transportere og lagre energi relativt bra, og hydrogen er også et alternativ (selv om det er energikrevende å produsere den). Det som gjenstår er å få miljøvennlige energikilder med god virkningskraft. Vind, sol og kanskje også bølger kan brukes, men jeg tror vi lett glemmer en ekstremt kraftig kilde ved å behandle kjernekraft slik det gjøres i dag, det vil si som en styggedom som er alt for farlig.
Argumentet her er fryktelig forenklet, og man kan si ganske mye om farer og utslipp fra kjernekraft, men det er på tide å innse at vi må tenke litt mer som ingeniører og ikke bare idealister.
https://www.scientificamerican.com/arti ... l-warming/
Ett problem er hvor dagens energi kommer fra; stort sett kull, olje og gass som produserer CO2 ut i atmosfæren. Et annet problem er at vi nekter å innse at kjernekraft er en utslippsfri energikilde (til atmosfæren) som kunne gjort kull og olje nesten overflødig.
Vindkraftverk og solkraftverk (på våre breddegrader) gir dessverre for liten virkningsgrad til å gjøre store utslag.
Batteriteknologien har gjort store sprang, slik at vi kan transportere og lagre energi relativt bra, og hydrogen er også et alternativ (selv om det er energikrevende å produsere den). Det som gjenstår er å få miljøvennlige energikilder med god virkningskraft. Vind, sol og kanskje også bølger kan brukes, men jeg tror vi lett glemmer en ekstremt kraftig kilde ved å behandle kjernekraft slik det gjøres i dag, det vil si som en styggedom som er alt for farlig.
Argumentet her er fryktelig forenklet, og man kan si ganske mye om farer og utslipp fra kjernekraft, men det er på tide å innse at vi må tenke litt mer som ingeniører og ikke bare idealister.
https://www.scientificamerican.com/arti ... l-warming/
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13570
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Klimathotet i historisk kontext
Jag läste nyligen att utbyggnaden av förnybara energikällor är mindre än ökningen av energiförbrukningen. Hur detta stämmer vågar jag inte säga.
Vad jag funderar på i sammanhanget är hur mycket av den förbrukade energin som egentligen har verkningsgrad 0, alltså att den rinner rakt ut, oanvänd.
Ett exempel är ju att låta det lysa i ett rum som ingen är i. Ett annat är facebooks serverhallar som lagerhåller gamla fb-inlägg som ingen någonsin kommer att läsa igen.
Samma funderingar har jag runt mat-svinnet. Vore månne Sverige självförsörjande på mat om folk åt upp den mat de köper? Jag läste att 50% av allt kött som produceras kastas. Det betyder att vi skulle kunna ha hälften så många "metanfisande" kor utan att någon gick hungrig om folk var snålare.
Vad jag funderar på i sammanhanget är hur mycket av den förbrukade energin som egentligen har verkningsgrad 0, alltså att den rinner rakt ut, oanvänd.
Ett exempel är ju att låta det lysa i ett rum som ingen är i. Ett annat är facebooks serverhallar som lagerhåller gamla fb-inlägg som ingen någonsin kommer att läsa igen.
Samma funderingar har jag runt mat-svinnet. Vore månne Sverige självförsörjande på mat om folk åt upp den mat de köper? Jag läste att 50% av allt kött som produceras kastas. Det betyder att vi skulle kunna ha hälften så många "metanfisande" kor utan att någon gick hungrig om folk var snålare.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Klimatet har alltid ändrats genom de miljarder år jorden har funnits, det kommer att vara så fortsättningsvis också, människan är givetvis en del av detta eftersom vi lever på detta klot, vi ingår s a s i kretskoppet, jag tycker det känns onödigt att prata om hot. Det är bara att acceptera och anpassa sig efter de förhållanden som skapas, med eller utan mänsklig påverkan.
I Sverige har vi haft koldioxidbeskattning sedan 80-talet, vilket om jag räknar lågt torde ha gett statskassan ca 20 Miljarder/år (https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatt ... per-skatt/), då får vi på 30 år 600 Miljarder som borde ha använts till omställning, så har ju tydligen inte skett eftersom vi har denna CO2 diskussion fortsättningsvis, detta oavsett regering... (farligt nära politik nu).
FN gick 1989 ut med följande (https://apnews.com/bd45c372caf118ec99964ea547880cd0), skall vi tro på den så är vi totalt körda redan nu...
Men historiskt så har jorden haft nivåer av CO2 som ökat och minskat de senaste miljonerna år (https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_di ... t_data.svg). Även denna (https://www.nature.com/articles/ncomms14845/figures/4)
Temperaturen har varierat över miljoner av år (https://en.wikipedia.org/wiki/Paleoclim ... otemps.svg), temperaturen är intressant eftersom den driver upp mängden CO2 som frisläpps ur exvis hav, om vi nu skall snöa in på den.
Jorden kommer klara högre nivåer av CO2, kommer vi människor påverkas? absolut, kan vi ändra det hela? Förmodligen inte med vår nuvarande teknologi, detta innebär då att vi kommer någon tid i framtiden få delar av mänskligheten påverkad eftersom vi är många och blir fler...Hur kan vi spekulera i, men historiskt så har det ju varit migrationer.
Mänsklighetens förmåga att anpassa sig till sin omgivning är vad som gjort oss som art så framträdande, att inte acceptera att klimatet ändrar sig genom att titta historiskt och att istället försöka bibehålla vad som är visar på en konservatism som förmodligen inte kommer ta oss framåt i utvecklingen. Den som inte anpassar sig till förändringar är ju naturen hård emot.
Att prata om klimathot, då måste man definiera hotet, egentligen pratar vi väl om en förändring av villkoren på jorden som vi är en del av, då måste vi ju anpassa oss till den förändringen eller gå under, att försöka bibehålla status kommer inte fungera.
I Sverige har vi haft koldioxidbeskattning sedan 80-talet, vilket om jag räknar lågt torde ha gett statskassan ca 20 Miljarder/år (https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatt ... per-skatt/), då får vi på 30 år 600 Miljarder som borde ha använts till omställning, så har ju tydligen inte skett eftersom vi har denna CO2 diskussion fortsättningsvis, detta oavsett regering... (farligt nära politik nu).
FN gick 1989 ut med följande (https://apnews.com/bd45c372caf118ec99964ea547880cd0), skall vi tro på den så är vi totalt körda redan nu...
Men historiskt så har jorden haft nivåer av CO2 som ökat och minskat de senaste miljonerna år (https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_di ... t_data.svg). Även denna (https://www.nature.com/articles/ncomms14845/figures/4)
Temperaturen har varierat över miljoner av år (https://en.wikipedia.org/wiki/Paleoclim ... otemps.svg), temperaturen är intressant eftersom den driver upp mängden CO2 som frisläpps ur exvis hav, om vi nu skall snöa in på den.
Jorden kommer klara högre nivåer av CO2, kommer vi människor påverkas? absolut, kan vi ändra det hela? Förmodligen inte med vår nuvarande teknologi, detta innebär då att vi kommer någon tid i framtiden få delar av mänskligheten påverkad eftersom vi är många och blir fler...Hur kan vi spekulera i, men historiskt så har det ju varit migrationer.
Mänsklighetens förmåga att anpassa sig till sin omgivning är vad som gjort oss som art så framträdande, att inte acceptera att klimatet ändrar sig genom att titta historiskt och att istället försöka bibehålla vad som är visar på en konservatism som förmodligen inte kommer ta oss framåt i utvecklingen. Den som inte anpassar sig till förändringar är ju naturen hård emot.
Att prata om klimathot, då måste man definiera hotet, egentligen pratar vi väl om en förändring av villkoren på jorden som vi är en del av, då måste vi ju anpassa oss till den förändringen eller gå under, att försöka bibehålla status kommer inte fungera.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Den bästa analysen jag har läst på länge, tack Bomil.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Hotet definieras av för stor förändring på för kort tid. Och nej människan ingår inte i något kretslopp.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Och det vinet odlat i Kent på 1200 talet har du druckit eller? Sedan är det ju inte heller något märkvärdigt med vindruvor i kent. Det odlas idag.Signalnisse skrev: ↑28 mars 2015, 13:17Jösses vad vi måste ha släppt ut mycket CO2 ur bilar och fabriker på 1200-talet, när det var så varmt att man odlade vindruvor i Kent i sydöstra England. Fast sedan stängde vi av allt under "Lilla istiden" på 1700-talet, när Östersjön var frusen nio månader om året.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Att acceptera är en form av defaitism.Bomil skrev: ↑22 maj 2019, 13:30Klimatet har alltid ändrats genom de miljarder år jorden har funnits, det kommer att vara så fortsättningsvis också, människan är givetvis en del av detta eftersom vi lever på detta klot, vi ingår s a s i kretskoppet, jag tycker det känns onödigt att prata om hot. Det är bara att acceptera och anpassa sig efter de förhållanden som skapas, med eller utan mänsklig påverkan.
...
Att prata om klimathot, då måste man definiera hotet, egentligen pratar vi väl om en förändring av villkoren på jorden som vi är en del av, då måste vi ju anpassa oss till den förändringen eller gå under, att försöka bibehålla status kommer inte fungera.
Vad flera säger är att vi har tagit steget in i Antropocen.
Av det följer att vi har ett ansvar, eftersom vi kan tänka. Visst skall vi anpassa oss, och vi är bra på det, men vi måste också se till att det finns så lite som möjligt att anpassa sig till, för andra levande varelser har inte samma förmåga.
Klimathotet är enkelt att förstå. Vi är på väg emot en tid av massutrotningar om vi inte ändrar inriktning och får stopp på det.
De som tycker annorlunda förstår inte vad vetenskapsmännen säger, eller har blivit lurade av big oil.
Re: Klimathotet i historisk kontext
Det svenske mediefænomen Greta Thunberg, 16 år, er i dag i København og talte til tusinder af mennesker. Ritzau skriver, at Greta Thunbergs kamp for klimaet har hun ikke fra fremmede. Hun er nemlig efterkommer af nobelprismodtager Svante Arrhenius, som i 1896 var den første i verden, der regnede sig frem til CO2's betydning for drivhuseffekten.
Drivhuseffekten, växthuseffekten, blev første gang omtalt i Vendsyssel Tidende den 1. juli 1967. Den danske etnobotaniker Vagn J Brøndegaard, hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, spurgte i en stor artikel om det bærer mod et tropeklima eller en ny istid? Det var jo blevet varmere.
"Omkring århundredskiftet kunne skibene kun hente kul fra gruberne på Spitsbergen tre måneder om året på grund af is. Nu i 1967 besejles havnene i syv måneder.
Ved byen Mesen i europæisk Sovjet er grænsen for evig bundfrossen jord siden 1837 rykket 40 km mod nord.
Kabliauen, stortorsken, blev ved århundredskiftet kun fisket få steder ved Grønlands sydspids. I 1919 så man for første gang store stimer ud for Godthåb/Nuuk, og nu fanges stortorsken 1500 km nordligere. Stortorsken er blevet en almindelig spise for grønlænderne på vestkysten, men for 50 år siden kendte de den ikke.
Oceanerne oplagrer 10.000 gange mere solvarme end atmosfæren.
Vanddamp og kulsyre lader solens indstråling frit passere, mens de blokerer tilbagestrålingen. Resultatet er den såkaldte drivhuseffekt. Forbrændingen af hvert ton kul eller olie giver tre tons kulsyre, og der er siden 1900 dannet langt over 300 milliarder tons kulsyre. I 1956 beregnede meteorologen G. N. Plass, at temperaturen stiger 3,6 grader hver gang kulsyreprocentem i atmosfæren fordobles, og at temperaturen falder 3.8 grader, hvis procenten halveres.
Beregninger lavet af to engelske meteorologer, Wilson og Hollin, viser, at verden står over for en ny istid. Havspejlet synes foreløbigt at falde, og vandet kan kun blive bundet i Antarktis. Dets iskappe bliver altså tykkere og tykkere, og nærmer sig det kritiske punkt, hvor isen sætter sig i bevægelse. Muligvis vil det resultere i en flodbølge, der dræber størstedelen af menneskeheden".
Drivhuseffekten, växthuseffekten, blev første gang omtalt i Vendsyssel Tidende den 1. juli 1967. Den danske etnobotaniker Vagn J Brøndegaard, hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, spurgte i en stor artikel om det bærer mod et tropeklima eller en ny istid? Det var jo blevet varmere.
"Omkring århundredskiftet kunne skibene kun hente kul fra gruberne på Spitsbergen tre måneder om året på grund af is. Nu i 1967 besejles havnene i syv måneder.
Ved byen Mesen i europæisk Sovjet er grænsen for evig bundfrossen jord siden 1837 rykket 40 km mod nord.
Kabliauen, stortorsken, blev ved århundredskiftet kun fisket få steder ved Grønlands sydspids. I 1919 så man for første gang store stimer ud for Godthåb/Nuuk, og nu fanges stortorsken 1500 km nordligere. Stortorsken er blevet en almindelig spise for grønlænderne på vestkysten, men for 50 år siden kendte de den ikke.
Oceanerne oplagrer 10.000 gange mere solvarme end atmosfæren.
Vanddamp og kulsyre lader solens indstråling frit passere, mens de blokerer tilbagestrålingen. Resultatet er den såkaldte drivhuseffekt. Forbrændingen af hvert ton kul eller olie giver tre tons kulsyre, og der er siden 1900 dannet langt over 300 milliarder tons kulsyre. I 1956 beregnede meteorologen G. N. Plass, at temperaturen stiger 3,6 grader hver gang kulsyreprocentem i atmosfæren fordobles, og at temperaturen falder 3.8 grader, hvis procenten halveres.
Beregninger lavet af to engelske meteorologer, Wilson og Hollin, viser, at verden står over for en ny istid. Havspejlet synes foreløbigt at falde, og vandet kan kun blive bundet i Antarktis. Dets iskappe bliver altså tykkere og tykkere, og nærmer sig det kritiske punkt, hvor isen sætter sig i bevægelse. Muligvis vil det resultere i en flodbølge, der dræber størstedelen af menneskeheden".
Re: Klimathotet i historisk kontext
Personligen kan jag tycka att oaktat om eller hur människan påverkar jorden och klimatet. Borde vi leva på ett sätt där vår påverkan och nyttjande blir så litet som möjligt.
Vi bör inte leva på ett sätt så vi konsumerar fler klot än vad vi har, vi har ingen anledning till att använda teknik som inte bara förstör miljön utan även faktiskt skadar oss människor. Helt onödigt när det finns alternativ att tillgå. Det är bara ren dumhet.
Vi bör inte leva på ett sätt så vi konsumerar fler klot än vad vi har, vi har ingen anledning till att använda teknik som inte bara förstör miljön utan även faktiskt skadar oss människor. Helt onödigt när det finns alternativ att tillgå. Det är bara ren dumhet.
-
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Klimathotet i historisk kontext
FredH,
ett par funderingar till ditt inlägg.
Naturen har anpassat sig efter människan under lång tid. Ett avbrott skulle innebära en kraftig förändring och gynna samt skada många arter.
Vilka alternativ finns som inte påverkar miljön? Påverkar ser jag här som helst synonymt med förstör då förstör verkar betyda all förändring av status quo. Ser vi på energiförsörjning finns inget alternativ. Städer förmodar jag även behöver överges etc.
Vare sig vi uppskattar det eller ej så lever människan i symbios med övrigt liv och frågan är främst vilken påverkan som vi ser som positiv eller negativ. Skall vi anpassa oss och vår omgivning eller sträva efter att undvika förändringar från ett av oss utnämnt idealt tillstånd?
ett par funderingar till ditt inlägg.
Naturen har anpassat sig efter människan under lång tid. Ett avbrott skulle innebära en kraftig förändring och gynna samt skada många arter.
Vilka alternativ finns som inte påverkar miljön? Påverkar ser jag här som helst synonymt med förstör då förstör verkar betyda all förändring av status quo. Ser vi på energiförsörjning finns inget alternativ. Städer förmodar jag även behöver överges etc.
Vare sig vi uppskattar det eller ej så lever människan i symbios med övrigt liv och frågan är främst vilken påverkan som vi ser som positiv eller negativ. Skall vi anpassa oss och vår omgivning eller sträva efter att undvika förändringar från ett av oss utnämnt idealt tillstånd?