Recension: Kuppen i Prag

[Marcus]

En recension av "Kuppen i Prag" av Anders Persson har lagts till på sidorna.

Då andra världskriget upphörde, återuppstod Tjeckoslovakien som självständig nation. Sovjetunionens inblandning var jämfört med grannländerna liten, kommunisterna hade större inflytande men det verkade som landet skulle kunna överleva som ett neutralt land mellan de båda blocken. Anders Persson frågar sig själv vilka möjligheter Tjeckoslovakien hade att bevara sin unika status. Enligt honom hade det varit fullt möjligt för landet att undvika att hamna i den sovjetiska sfären om det inte hade varit för hur klumpigt Tjeckoslovakiens borgerliga politiker skötte sig 1948.
Även om jag inte håller med i allt det som författaren skriver så är det mycket positivt att läsa en bok som inte tar den sovjetiska expansionen västerut för given.
Det som ligger boken till last är i huvudsak tre saker; det saknas en notapparat där författaren tydligt anger varifrån han har hämtat sina påståenden. Det finns en lång litteraturlista och en kommentar till varje kapitel med avseende på källorna, men det är otillräckligt.
Det andra som sänker boken är att den är partisk, författaren tar tydligt parti för Tjeckoslovakien. Det är framförallt folket som heroiseras, efter at läst boken får man en känsla av att om landets ledare hade betett sig som det tjeckoslovakiska folket hade velat hade varken landet gått under 1938-1939 eller så hastigt hamnat bakom järnridån 1948. Jag blir misstänksam och undrar om inte Persson ibland romantiserar lite för mycket vilket inverkar på slutsatserna i boken.
Det sista jag tycker drar ner bokens helhetsbetyg är att den tar sitt avstamp 1938 och inte 1948. Det är förvisso svårt att dra en klar linje mellan två historiska händelser och jag kan mycket väl se att det händelserna 1938 och under andra världskriget bidrog till att forma den politiska miljön 1948, men med tanke på att boken handlar om kuppen 1948 är den förvånansvärt detaljerad även för åren före. Intrycket att författaren har en agenda med sin bok förstärks, Tjeckoslovakien såldes ut två gånger av den egna ledningen. En mer passande titel skulle varit en Tjeckoslovakien 1938-1948.


Jag kan tänka mig att 1989, när boken utkom, var den relativt kontroversiell. Boken nyanserad och kanske inte passade in i den svart-vita syn som fortfarande levde kvar. Särskilt epilogen där Dubcek får sig en känga kan jag tänka mig kontroversiell (återigen vad gör Dubcek i en bok om Pragkuppen). Idag tror jag att forskning och bokproduktion har kommit ifatt och jag är säker på att det finns bättre böcker att läsa om Tjeckoslovakiens moderna historia, åtminstone på engelska. Det som framförallt gör att boken inte känns lika aktuell är att relativt lite plats ägnas till kommunisternas planer. Skriver man en bok om Tjeckoslovakiens möjlighet att överleva som en självständig stat är det av yttersta vikt att ta reda på vad de inhemska kommunisterna hade gjort. Var de femtekolonnare eller lojala medborgare. Det ägnas plats till kommunisterna, men denna är i huvudsak kortsiktig och hur de agerade fram och under krisen. Det saknas en utförlig presentation av kommunisternas strategi och hur de hade agerat om inte krisen hade inträffat 1948.



(Recenserad av Martin Lundvall)

/Marcus