Nyöversättning av Bilbo !

[Ohlmarxisten]

Hobbiten är inte som andra barnböcker.

Det var en mödosam färd, tyst och smygande. Inga skratt hördes, ingen sång eller harpolåt, och den stolta hoppfullhet som väckts i deras hjärtan när de gamla sångerna sjöngs invid sjön förbyttes mot dåskigt traskande.

”Dåskig” visste åtminstone inte jag exakt vad det betydde. Det är inte heller upptaget i SAOB, vad jag kan se. Googling gav två träffar. Båda med anknytning till Almqvist (och jag förstår nu att det egentligen inte var helt nytt för mig utan att det bara inte fastnade vid första mötet). Enligt den ena träffens ordförklaring betyder ordet ”matt, dåsig”, men som ordet där används av Almqvist och som Andersson använder det verkar det faktiskt mer betyda något i stil med ”trist, daskig”. Kanske är det dialektalt (eller av någon annan anledning vanligare än vad jag inbillar mig), men jag blev hursomhelst ett ord rikare, om än fortfarande något osäker på betydelsen. ”Dåskig” motsvaras förresten av ”gloom” hos Tolkien, om man läser ord för ord.

[Ohlmarxisten]

Ulrika Kärnborg i DN delar uppenbarligen inte min åsikt om dikterna utan talar om ”John Swedenmarks eleganta tolkningar av sånger och dikter”. Så det kan kanske vara intressant att utveckla kritiken något. Det mest slående är att Tolkiens småprudentliga rimmande inte har klarat sig igenom översättningen något vidare. I många fall verkar rim saknas. I andra fall har Tolkiens helrim ersatts av något halvrim. Ibland är det svårt avgöra vilket. Här är ett exempel (som även innehåller ett stockholmsrim):

The wind was on the withered heath,
but in the forest stirred no leaf;
there shadows lay by night and day,
and dark things silent crept beneath.

The wind came down from mountains cold,
and like a tide it roared and rolled;
the branches groaned, the forest moaned,
and leaves were laid upon the mould.

[---]

Det blåste över öde hed
men allt höll still bland skogens träd,
båd’ dag och natt stod skuggor vakt,
och oknytt kravlade längst ned.

Från bergen kom vinden med köld,
likt ebb och flod den steg och föll,
kvistarna kved, och träden led,
tills löven låg på markens mull.

[---]

Swedenmark verkar här följa Tolkiens mönster (där första, andra och fjärde raden rimmar och tredje raden har ett inrim) men med den skillnaden att han tillåter sig halvrim. Visserligen har Tolkien ett och annat rim som inte är kliniskt rent, som då han i exemplet låter ”leaf” rimma med ”heath” och ”beneath”. Men Swedenmark tar sig sådana friheter att man nästan undrar om han fått för sig att efterlikna medeltida ballader och deras ofta ofullständiga rim. Lägg sedan till att rytmen inte är lika regelbunden som i originalet. Resultatet är, tycker jag, en ofta rätt knagglig och onjutbar vers, som skiljer sig markant från Tolkiens lättflytande ramsor.

[Pengolodh]

Visserligen har Tolkien ett och annat rim som inte är kliniskt rent, som då han i exemplet låter ”leaf” rimma med ”heath” och ”beneath”.

"Heath, leaf, beneath" är väl det enda exemplet på orent rim i just den här sången? Jag har inte läst hela Swedenmarks alster, men "träd, hed" och "föll, mull" sticker onekligen ut (jag är inte stockholmare). "Köld, föll, mull" är ju rimkonst på schlagernivå! Skald, ball, våld.

The Parsley Doctor

[Ohlmarxisten]

"Heath, leaf, beneath" är väl det enda exemplet på orent rim i just den här sången?

Ja, och det exemplet är inte speciellt uppseendeväckande.

Jag har inte läst hela Swedenmarks alster, men "träd, hed" och "föll, mull" sticker onekligen ut (jag är inte stockholmare). "Köld, föll, mull" är ju rimkonst på schlagernivå!

Glöm inte ”natt – vakt”.

[Ohlmarxisten]

Torgny Nilsson i HD har samlat sig till en recension av Hobbiten, Hurins barn och Översättarens anmärkningar (Erik Anderssons dagbok från arbetet med Ringarnas herre). Recensionen verkar mest gå ut på att recensenten har fått nog av Tolkien. Och i Nilssons ögon tillhör säkert flera här på Skalman de ”självutnämnda väktare av rätt och fel” som uppehåller sig kring Tolkiens verk. Naturligtvis blir det fel när Nilsson försöker vara lite konkret.

”All the unsuspecting Bilbo saw that morning was an old man with a staff.”... blir hos Andersson: ”Det enda den intet ont anande Bilbo såg denna morgon var en gubbe med stav.” ... medan Hallqvist inte kan låta bli att lägga till ett adjektiv som ytterligare förstärker bokens karaktär av barnsaga: ”Vad den aningslösa Bilbo såg denna morgon var en liten gubbe med en stor spretig hatt...”

Andersson och Hallqvist har utgått från olika versioner av The Hobbit. Farbror Tolkien själv har alltså ändrat här.

[Ohlmarxisten]

Daniel Sandström i Sydsvenskan tycker att Anderssons översättning är ”en smula ledigare” än Hallqvists översättning som han uppfattar som ”lagom ålderdomlig för att förläna boken en passande air av legend”. Tyvärr ger han inget konkret exempel.