Krogarnas försvinnande?
-
- Medlem
- Inlägg: 38
- Blev medlem: 13 dec 2005 21:56
- Ort: Göteborg
Krogarnas försvinnande?
Hej Forum,
Små lokala samlingspunkter där det serveras dryck, skvaller och information finns det världen över, under olika namn och traditioner. Pub, café, taverna, Kneipe, nomiya osv. Alla utgörande ett slags nav i samhället och står för informationsöverföring. I Sverige är frånvaron av desamma ganska påtaglig, men de har funnits. Och de har varit många, med egna typiska drag och sin egen kultur. Krogar eller gästgiverier kallades de.
Jag är intresserad av att få reda på mer om avvecklingsprocessen, är det månne någon som vet? Vad jag känner till är att det var en stegvis utveckling med reglering och något slags stads-ägda krogar i övergången. Det hela skall ha börjat i senare hälften av 1800-talet och varit över kort efter 1900-talets infall. Men det är ungefär allt jag vet.
Små lokala samlingspunkter där det serveras dryck, skvaller och information finns det världen över, under olika namn och traditioner. Pub, café, taverna, Kneipe, nomiya osv. Alla utgörande ett slags nav i samhället och står för informationsöverföring. I Sverige är frånvaron av desamma ganska påtaglig, men de har funnits. Och de har varit många, med egna typiska drag och sin egen kultur. Krogar eller gästgiverier kallades de.
Jag är intresserad av att få reda på mer om avvecklingsprocessen, är det månne någon som vet? Vad jag känner till är att det var en stegvis utveckling med reglering och något slags stads-ägda krogar i övergången. Det hela skall ha börjat i senare hälften av 1800-talet och varit över kort efter 1900-talets infall. Men det är ungefär allt jag vet.
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 30041
- Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
- Ort: Utrikes
Re: Krogarnas försvinnande?
Intressant fråga, men nog fanns ölsjapp fram till så där femtiotalet som fyllde den rollen? Donkeyman eller kanske Varjag brukar annars kunna liknande ämnen väl.Johansson skrev:Hej Forum,
Små lokala samlingspunkter där det serveras dryck, skvaller och information finns det världen över, under olika namn och traditioner. Pub, café, taverna, Kneipe, nomiya osv. Alla utgörande ett slags nav i samhället och står för informationsöverföring. I Sverige är frånvaron av desamma ganska påtaglig, men de har funnits. Och de har varit många, med egna typiska drag och sin egen kultur. Krogar eller gästgiverier kallades de.
Jag är intresserad av att få reda på mer om avvecklingsprocessen, är det månne någon som vet? Vad jag känner till är att det var en stegvis utveckling med reglering och något slags stads-ägda krogar i övergången. Det hela skall ha börjat i senare hälften av 1800-talet och varit över kort efter 1900-talets infall. Men det är ungefär allt jag vet.
Kanske tråden borde ligga i allmän historia eller t.o.m. efterkrigstiden?
MVH
Hans
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Det så kallade Bratt - systemet utgjorde väl dödsstöten för det gamla krogväsendet. Vi snackar då om den lagstiftning som innebar motbok samt mattvång på krogen. Om man åt fick man också ta in två vita och en brun. Medan den som inte åt blev utan......
Fast fram till 1970-talet så fanns det ett enklare alternativ till krogen. Det var Ölcaféet. Och Ölcaféer fanns det överallt. I absolut alla samhällen av någon storlek.
Ett Ölcafé var en sylta som alltid låg vid en bakgata. Det var diskret ingång och fönstren var organiserade så att man inte såg in i lokalen. Utanför fanns det vanligen en enkel skylt med texten Öl och Mat.
Det som serverades var Pilsneröl, det vill säga gamla klass II. Men efter dagen B. Det vill säga när klass IIB infördes så fick man också sälja Mellanöl. Och här satt gubbarna och drack. De flesta Ölsjapp öppnade ganska tidigt på morgonen och hade öppet några timmar in på kvällen.
Ölsjappen serverade också mat. God Mat. Det var vanlig klassisk Svensk husmanskost. Man kunde äta frukost, lunch eller middag. De var väldigt populära som lunchrestauranger.
Vanligen var det äldre kärringar med skinn på näsan som servade på Ölcaféet. Där var det inte någon chans för en fyllick att sticka upp. De lite större sjappen hade ofta en vakt på kvällen. Det var då fråga om en äldre gentleman från Föreningen Caféordningsmän. En farbror med stor vaktbricka på bröstet. Men en person som inte fick underskattas. De här gamla gubbarna kunde med ett par enkla handgrepp bunta ihop en buse och få ut honom på gatan i loppet av sekunder om så behövdes. Men vanligen snackade man ut buset.
Damer gick inte på Ölcaféer. Bortsett från fyllkärringar. Men detta mjukades upp på 60-talet. Fram till dess var det en ren mansbastion. Vanligen fanns det inte heller damtoalett. Däremot var det ett litet fönster på dörren till herrtoaletten så att serveringsdamen kunde kolla att gubbarna inte tog sig en sup där inne.
När Mellanölet kom så ändrades också praxisen för utskänkningstillstånd. Det var en allmänt accepterad politik att försöka ändra dryckesvanorna från Brännvin till Vin och Öl. Speciellt Vin såg man som ett bättre alternativ. Så plötsligt fick man tillstånd till att öppna helt normala pubar. Men när Ölcaféerna sökte om att få servera Starköl och Vin var det tvärnobben. Och många penningstarka personer köpte upp Ölsjappen, kastade ut Ölgubbarna och inredde moderna trendsyltor i stället.
Jag tror faktiskt inte att det finns något riktigt Ölcafé kvar i Stockholm numera. Socialt sett har de väl ersatts med kvarterspisseriorna.
Bland de kända caféer jag minns är min barndoms två Ölsjapp. "Tjoget" låg på Långholmsgatan 20. "Brocaféet" låg på Brännkyrkagatan nästan nere vid Bergsunds Strand. Bägge dessa frekventerades av min fader.
"Ulven" låg vid Ulvsundaplan. "Bromma" låg vid Alviks Plan. "Tranan" vid Odenplan. "Oasen" på Sveavägen. "Aspen" ute i Aspudden. "Tellus" låg ute i Tellusborg. "Stadion" låg uppe vid Stråket i Solna. "Lunden" låg vid Haga Norra. "Ringen" var ett mycket stort Ölcafé som låg i krysset Götgatan / Ringvägen. Jag minns också ett trevligt Ölcafé som låg på Valhallavägen ungefär 50 meter från Östra Station.
Själv åt jag under mina år på Sjöbefälsskolan ofta på ett litet Ölcafé på Erstagatan. Men jag gick också många gånger på ett café vid Nytorget. Som ni ser fanns det Ölsjapp överallt. Även i småstäder. I Mariefred till exempel fanns det ett trevligt sjapp. Och i Härnösand låg "Femman" vid Skeppsbron. I Göteborg gick jag ofta på Café Hartlepool.
Men Ölcaféerna var ju en efterföljare light till de gamla krogarna / värdshusen. Och de var före min tid.
Men Brattsystemet tolererade en enklare lite folklig typ av krog också. Den så kallade "trean". Det vill säga tredje klass. Bland min ungdoms treor kan nämnas: "Löwenbräu" som flyttade till Fridhemsplan när man rev Klara. "Söderport" vid Liljeholmsbron. "Port Arthur" också kallad "Pelikan" på Blekingegatan. "Pilen" vid Bryggargatan. "Kronobergskällaren" vid Fridhemsplan. "Östermalmskällaren" vid Östermalmstorg. "Surbrunn" på Surbrunnsgatan. "Tennstopet" som flyttade till Dalagatan när man rev Klara. "Zum Franciskaner" på Skeppsbron. "Lyktan" på Blasieholmen. "Kvarnen" vid Medis. "Gröne Jägaren" vid Medis. "Piperska Muren" vid Scheelegatan. Som synes -- det fanns många. Men de flesta har ändrat karaktär.
Fast fram till 1970-talet så fanns det ett enklare alternativ till krogen. Det var Ölcaféet. Och Ölcaféer fanns det överallt. I absolut alla samhällen av någon storlek.
Ett Ölcafé var en sylta som alltid låg vid en bakgata. Det var diskret ingång och fönstren var organiserade så att man inte såg in i lokalen. Utanför fanns det vanligen en enkel skylt med texten Öl och Mat.
Det som serverades var Pilsneröl, det vill säga gamla klass II. Men efter dagen B. Det vill säga när klass IIB infördes så fick man också sälja Mellanöl. Och här satt gubbarna och drack. De flesta Ölsjapp öppnade ganska tidigt på morgonen och hade öppet några timmar in på kvällen.
Ölsjappen serverade också mat. God Mat. Det var vanlig klassisk Svensk husmanskost. Man kunde äta frukost, lunch eller middag. De var väldigt populära som lunchrestauranger.
Vanligen var det äldre kärringar med skinn på näsan som servade på Ölcaféet. Där var det inte någon chans för en fyllick att sticka upp. De lite större sjappen hade ofta en vakt på kvällen. Det var då fråga om en äldre gentleman från Föreningen Caféordningsmän. En farbror med stor vaktbricka på bröstet. Men en person som inte fick underskattas. De här gamla gubbarna kunde med ett par enkla handgrepp bunta ihop en buse och få ut honom på gatan i loppet av sekunder om så behövdes. Men vanligen snackade man ut buset.
Damer gick inte på Ölcaféer. Bortsett från fyllkärringar. Men detta mjukades upp på 60-talet. Fram till dess var det en ren mansbastion. Vanligen fanns det inte heller damtoalett. Däremot var det ett litet fönster på dörren till herrtoaletten så att serveringsdamen kunde kolla att gubbarna inte tog sig en sup där inne.
När Mellanölet kom så ändrades också praxisen för utskänkningstillstånd. Det var en allmänt accepterad politik att försöka ändra dryckesvanorna från Brännvin till Vin och Öl. Speciellt Vin såg man som ett bättre alternativ. Så plötsligt fick man tillstånd till att öppna helt normala pubar. Men när Ölcaféerna sökte om att få servera Starköl och Vin var det tvärnobben. Och många penningstarka personer köpte upp Ölsjappen, kastade ut Ölgubbarna och inredde moderna trendsyltor i stället.
Jag tror faktiskt inte att det finns något riktigt Ölcafé kvar i Stockholm numera. Socialt sett har de väl ersatts med kvarterspisseriorna.
Bland de kända caféer jag minns är min barndoms två Ölsjapp. "Tjoget" låg på Långholmsgatan 20. "Brocaféet" låg på Brännkyrkagatan nästan nere vid Bergsunds Strand. Bägge dessa frekventerades av min fader.
"Ulven" låg vid Ulvsundaplan. "Bromma" låg vid Alviks Plan. "Tranan" vid Odenplan. "Oasen" på Sveavägen. "Aspen" ute i Aspudden. "Tellus" låg ute i Tellusborg. "Stadion" låg uppe vid Stråket i Solna. "Lunden" låg vid Haga Norra. "Ringen" var ett mycket stort Ölcafé som låg i krysset Götgatan / Ringvägen. Jag minns också ett trevligt Ölcafé som låg på Valhallavägen ungefär 50 meter från Östra Station.
Själv åt jag under mina år på Sjöbefälsskolan ofta på ett litet Ölcafé på Erstagatan. Men jag gick också många gånger på ett café vid Nytorget. Som ni ser fanns det Ölsjapp överallt. Även i småstäder. I Mariefred till exempel fanns det ett trevligt sjapp. Och i Härnösand låg "Femman" vid Skeppsbron. I Göteborg gick jag ofta på Café Hartlepool.
Men Ölcaféerna var ju en efterföljare light till de gamla krogarna / värdshusen. Och de var före min tid.
Men Brattsystemet tolererade en enklare lite folklig typ av krog också. Den så kallade "trean". Det vill säga tredje klass. Bland min ungdoms treor kan nämnas: "Löwenbräu" som flyttade till Fridhemsplan när man rev Klara. "Söderport" vid Liljeholmsbron. "Port Arthur" också kallad "Pelikan" på Blekingegatan. "Pilen" vid Bryggargatan. "Kronobergskällaren" vid Fridhemsplan. "Östermalmskällaren" vid Östermalmstorg. "Surbrunn" på Surbrunnsgatan. "Tennstopet" som flyttade till Dalagatan när man rev Klara. "Zum Franciskaner" på Skeppsbron. "Lyktan" på Blasieholmen. "Kvarnen" vid Medis. "Gröne Jägaren" vid Medis. "Piperska Muren" vid Scheelegatan. Som synes -- det fanns många. Men de flesta har ändrat karaktär.
-
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 30041
- Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
- Ort: Utrikes
Som vanligt, stort tack för den genomgången Donkeyman!
Jag såsom varandes dryg utlandsvensk konstaterar att på kontinenten finns det mötesplatser i varje by. Ofta flera, kanske ett litet café och några hus bort ett litet hotel med mat och dryck att få. Och ställena frekventeras av gammal som ung, av män och kvinnor. I motsvarande by i Sverige - ingenting. I de större svenska byarna kanske man hittar en Sibyllakiosk och ytterst sällan något utskänkningställe som inte är en mötesplats utan ett ställe man kanske går någon gång per år för att fira något. I städerna finns det ju numer lite fler pubar och barer men mitt intryck är att de olika generationerna inte möts där.
MVH
Hans
Jag såsom varandes dryg utlandsvensk konstaterar att på kontinenten finns det mötesplatser i varje by. Ofta flera, kanske ett litet café och några hus bort ett litet hotel med mat och dryck att få. Och ställena frekventeras av gammal som ung, av män och kvinnor. I motsvarande by i Sverige - ingenting. I de större svenska byarna kanske man hittar en Sibyllakiosk och ytterst sällan något utskänkningställe som inte är en mötesplats utan ett ställe man kanske går någon gång per år för att fira något. I städerna finns det ju numer lite fler pubar och barer men mitt intryck är att de olika generationerna inte möts där.
MVH
Hans
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Egentligen behöver man väl inte åka längre än till Danmark. På något sätt tycks det som om Sverige, Norge och Finland är unika i det här sammanhanget. Även om Sverige har förändrats kraftfullt under de senaste 25 åren.Hans skrev:Jag såsom varandes dryg utlandsvensk konstaterar att på kontinenten finns det mötesplatser i varje by.
Medan i Danmark där man får en känsla av att varje samling av mer än en handfull hus innehåller en Kro. Ungefär som i Tyskland, Frankrike, England....You name it.
-
- Medlem
- Inlägg: 38
- Blev medlem: 13 dec 2005 21:56
- Ort: Göteborg
krogar, värdshus,
Tackar Donkeyman, Hans,
intressant om ölcaféerna.
Anledningen att jag frågar om de svenska krogarna är att jag i jobbet får över mycket britter och de undrar ofta var jag har min "local", de lyfter oftast på ögonbrynen när jag förklarar att en sådant inte finns. Först efter några öl på en hypermodern, anonym restaurang börjar de förstå att jag inte driver med dem. Här finns varken publican, stambord, öppna konversationer eller utbyte över olika "gränser" som klass och generation.
Mina första egna öl tog jag på the Mitre i området Elephant&Castle (båda pub-namn), jag var inte mer än 15. Förundrad lyssnade jag till pubgästernas diskussioner om allt från väder till grävandet av kanaltunneln. Mycket intressanta första handsupplevelser av japanernas grymheter mot POW under kriget och naturligtvis blitzen. Jag insåg att det var så kunskap överfördes från person till person på ett mycket direkt sätt.
Detta hittar vi inte i Sverige, men det innebär inte att det inte har funnits. Det fanns en mycket rikt krogliv, med speciell stil och inredning. Typiska namn var lite anekdotiska som "kryp in", "fall ner", "Anders på knuten" och liknande. Till dessa hörde orginella ritualer och riter som band folk samman och samtidigt lättade på den ganska formella stil vi har. Krogarna knöt samman folk ur skilda skikt och ursprung. De såg till att samhället blev en kontinuitet.
Jag har hört många gånger att utan pubarna skulle det mesta socialt umgänge inte varit möjligt, inga planer kunnat smidas och ingen hade vetat något. Det känns skönt att veta att även vi har samma, även om det mestadels ligger i det förflutna.
Men däremot är jag inte riktigt säker på hur det gick till när de försvann. Det ända jag känner till att det var en långsam övergång till icke-vinstdrivande inrättningar i stadens regi, och att de efter hand lades ner. Så mer vetande är mycket välkommet...
intressant om ölcaféerna.
Anledningen att jag frågar om de svenska krogarna är att jag i jobbet får över mycket britter och de undrar ofta var jag har min "local", de lyfter oftast på ögonbrynen när jag förklarar att en sådant inte finns. Först efter några öl på en hypermodern, anonym restaurang börjar de förstå att jag inte driver med dem. Här finns varken publican, stambord, öppna konversationer eller utbyte över olika "gränser" som klass och generation.
Mina första egna öl tog jag på the Mitre i området Elephant&Castle (båda pub-namn), jag var inte mer än 15. Förundrad lyssnade jag till pubgästernas diskussioner om allt från väder till grävandet av kanaltunneln. Mycket intressanta första handsupplevelser av japanernas grymheter mot POW under kriget och naturligtvis blitzen. Jag insåg att det var så kunskap överfördes från person till person på ett mycket direkt sätt.
Detta hittar vi inte i Sverige, men det innebär inte att det inte har funnits. Det fanns en mycket rikt krogliv, med speciell stil och inredning. Typiska namn var lite anekdotiska som "kryp in", "fall ner", "Anders på knuten" och liknande. Till dessa hörde orginella ritualer och riter som band folk samman och samtidigt lättade på den ganska formella stil vi har. Krogarna knöt samman folk ur skilda skikt och ursprung. De såg till att samhället blev en kontinuitet.
Jag har hört många gånger att utan pubarna skulle det mesta socialt umgänge inte varit möjligt, inga planer kunnat smidas och ingen hade vetat något. Det känns skönt att veta att även vi har samma, även om det mestadels ligger i det förflutna.
Men däremot är jag inte riktigt säker på hur det gick till när de försvann. Det ända jag känner till att det var en långsam övergång till icke-vinstdrivande inrättningar i stadens regi, och att de efter hand lades ner. Så mer vetande är mycket välkommet...
-
- Medlem
- Inlägg: 38
- Blev medlem: 13 dec 2005 21:56
- Ort: Göteborg
krogarnas
Forum hej,
vart det ingen som kände till om krogarnas försvinnande? Eller som känner till någon som känner till...det är ju knappast någon liten händelse
tackar
/Johansson
vart det ingen som kände till om krogarnas försvinnande? Eller som känner till någon som känner till...det är ju knappast någon liten händelse
tackar
/Johansson
-
- Medlem
- Inlägg: 4702
- Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
- Ort: Sverige
Intressant, ett I-landspromblem jag aldrig frågat mig, även om jag känt viss saknad ibland efter "Bellman Krogar"
Som innerstadsbo har jag noterat att fenomet är på väg tillbaka, främnst i form av kvarterskrogen, ofta en "exklsivare" pizeria en bit från de större torgen och shoppingstråken dit turisterna och andra "lantisar" inte hittar. Sedan brukar det bli mer karaktären av hak för olika typer tex brats(Lisa på Torget), mediafolk, rockers osv.
Som innerstadsbo har jag noterat att fenomet är på väg tillbaka, främnst i form av kvarterskrogen, ofta en "exklsivare" pizeria en bit från de större torgen och shoppingstråken dit turisterna och andra "lantisar" inte hittar. Sedan brukar det bli mer karaktären av hak för olika typer tex brats(Lisa på Torget), mediafolk, rockers osv.
-
- Tidigare medlem
- Inlägg: 4437
- Blev medlem: 20 jun 2002 12:51
- Ort: Sverige
-
- Medlem
- Inlägg: 4139
- Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
- Ort: Uppsala
Att vi inte längre har den här typen av enklare krogar/ölkaféer har säkert också att göra med de våldsamma rivningarna i svenska städer på 1960- och 1970-talen. Något liknande genomfördes inte i andra västeuropeiska länder. Det under Andra världskriget totalt utbombade Dresden har t ex idag en större andel 1800-talsbebyggelse än Uppsala, där det varit fred i 500 år. Detta även innan den senaste vansinnesrivningen (2004-2005) av ett helt kvarter (Gerd) helt bestående av 1800-talsbebyggelse i centrala Uppsala. Med de svenska rivningarna försvann, förutom mycket av vår kulturhistoria, även mycket av den differentiering som tidigare funnits i städerna. Ett kvarter med kaféer, kontor, butiker, bostäder, verkstäder, etc, byttes ut mot en koloss innehållande Arbetsförmedlingen eller något liknande.Hans skrev:Jag såsom varandes dryg utlandsvensk konstaterar att på kontinenten finns det mötesplatser i varje by.
/a81
-
- Medlem
- Inlägg: 38
- Blev medlem: 13 dec 2005 21:56
- Ort: Göteborg
krog, krögare, krok
Ordet krog har hängt kvar, trots att själva inrättning försvann. Restauranger och kvarterskrogar har inte så mycket med de gamla krogarna att göra, som hade en lång obruten tradition. Man var oftast hej och du med de som satt där, man tog öl i rundor i stop, där spelades både kort och musik, vanliga tilltugg till brännvinet var salt sill, salt fläsk, kanske en bit bröd. Inte sällan var inrättningen en halv trappa ned, utanför hängde en skylt i metall med stiliserade druvor, lite beroende på var i landet man befann sig. Men hur de än var beskaffade, var de lite mer än ett bara ett dryckeshak. ´Man gick dit för att utbyta tankar, vara en del av gruppen och förnöjas.
Dess försvinnande bör inte ha påbörjats mycket tidigare än 1850-60 och vara nästan passerat vid infallet av 1:a VK. Så det bör ha tagit lite drygt en mansålder för dem att upphöra. Med dess försvinnande försvann en hel del av svensk kultur, mycket av det gemensamma tankegods: gester, uttryck och ritualer.
Man märker på berättelser från resande i Sverige, att det inte riktigt var samma öppenhet och gemyt som mötte dem på tiden innan jämfört med det som var efter. Den s k "slutna och reserverade svensken" är förmodligen en ganska moderna företeelse och kanske inte ens utmärkande svensk, utan orsakat av en ganska extrem politisk interversion i det som egentligen är en strikt privat ensak.
Dess försvinnande bör inte ha påbörjats mycket tidigare än 1850-60 och vara nästan passerat vid infallet av 1:a VK. Så det bör ha tagit lite drygt en mansålder för dem att upphöra. Med dess försvinnande försvann en hel del av svensk kultur, mycket av det gemensamma tankegods: gester, uttryck och ritualer.
Man märker på berättelser från resande i Sverige, att det inte riktigt var samma öppenhet och gemyt som mötte dem på tiden innan jämfört med det som var efter. Den s k "slutna och reserverade svensken" är förmodligen en ganska moderna företeelse och kanske inte ens utmärkande svensk, utan orsakat av en ganska extrem politisk interversion i det som egentligen är en strikt privat ensak.
-
- Medlem
- Inlägg: 1605
- Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
- Ort: Stockholm
Bor vi i samma land eller?? Klart det finns en "local", som Psilander sagt är det idag kvarterskrogarna och även pizzeriorna som fyller den rollen. Själv har jag sedan många år tillbaka flera stamställen vid Fridhemsplan b.l.a. Ställen där alla känner alla av stammisarna och personalen då alltså. Det är för mig absolut inget ovanligt eller någon form av utdöd företeelse, har förekommit så länge det funnits människor i princip, från stamgrottan till stamkrogen.
/Stefan
/Stefan
-
- Medlem
- Inlägg: 38
- Blev medlem: 13 dec 2005 21:56
- Ort: Göteborg
natt och dag
skoj att det sitter fler inne i värmen istället för att bada.
Det som kallades krogarna utgjorde en lång och oefterhärmlig tradition. Kvarterskrogar liknar inte varandra och har en inredning som sällan är äldre än det senaste modet på IKEA. Att finns ställen att ta öl på och att de "fyller den funktionen" stämmer naturligtvis. Men på intet vis liknar pizzerior med rättigheter vad som en gång var. Det är knappast någon från den äldre generationen på dem, och skulle de så vara deltar de inte aktivt i ett umgänge. Antalet är också en annan faktor.
Exempelvis i Belgien finns det en lokal per 500 invånare. Svenska småstäder finns det knappt någon per flera tusen, på landet är det än värre. Men egentligen är det inte det som det handlar om. Det handlar om en levande tradition som upphört. Som jag skrev var det speciella vanor, inredning var typisk och en stor andelen av befolkning frekventerade stället synnerligen ofta. Ungefär som en engelsk pub. Speciell inredning och unika sedvänjor.
Det som kallades krogarna utgjorde en lång och oefterhärmlig tradition. Kvarterskrogar liknar inte varandra och har en inredning som sällan är äldre än det senaste modet på IKEA. Att finns ställen att ta öl på och att de "fyller den funktionen" stämmer naturligtvis. Men på intet vis liknar pizzerior med rättigheter vad som en gång var. Det är knappast någon från den äldre generationen på dem, och skulle de så vara deltar de inte aktivt i ett umgänge. Antalet är också en annan faktor.
Exempelvis i Belgien finns det en lokal per 500 invånare. Svenska småstäder finns det knappt någon per flera tusen, på landet är det än värre. Men egentligen är det inte det som det handlar om. Det handlar om en levande tradition som upphört. Som jag skrev var det speciella vanor, inredning var typisk och en stor andelen av befolkning frekventerade stället synnerligen ofta. Ungefär som en engelsk pub. Speciell inredning och unika sedvänjor.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Genom diskussionen kan man se en klar linje.
Under senare hälften av 1800-talet börjar nykterhetsrörelsen växa. Den gör gemensam sak med väckelse- och arbetarrörelse. Vilket ganska snabbt ger politisk makt. Som slutligen leder till Bratt-systemet. Vilket i sin tur blir dödsstöten åt det gamla krogväsendet.
Så kommer en period med Ölcaféer och Treor. Och så vita duken åt den som hade råd. Men antalet sjapp minskar dramatiskt.
70-talets nya alkoholpolitik innebär så att pubar, barer och småkrogar kan etableras på nytt. Medan myndigheterna fortfarande behåller hårda restriktioner för Ölcaféerna. Vilket gör att dessa slås ut och ersätts med trendkrogar och pissahak.
För det är stor skillnad mellan 70-talet och i dag. Jag bodde själv på tidigt 70-tal en kort tid i ett nybyggt betongparadis i Bredäng. Där fanns det inte ett sjapp som sålde öl. Däremot fanns ett kondis. Närmaste Ölstuga fanns i Skärholmen eller på Söder. För ett par år sedan var jag på besök i betongen igen. Då fanns fyra (4) ställen med öl och sprit i Bredäng. Samt två i Sätra......
Men trots detta har vi långt kvar till att bygga upp institutioner som påminner om den Engelska Puben, den Danska Kro eller den Tyska Kneipe......
Under senare hälften av 1800-talet börjar nykterhetsrörelsen växa. Den gör gemensam sak med väckelse- och arbetarrörelse. Vilket ganska snabbt ger politisk makt. Som slutligen leder till Bratt-systemet. Vilket i sin tur blir dödsstöten åt det gamla krogväsendet.
Så kommer en period med Ölcaféer och Treor. Och så vita duken åt den som hade råd. Men antalet sjapp minskar dramatiskt.
70-talets nya alkoholpolitik innebär så att pubar, barer och småkrogar kan etableras på nytt. Medan myndigheterna fortfarande behåller hårda restriktioner för Ölcaféerna. Vilket gör att dessa slås ut och ersätts med trendkrogar och pissahak.
För det är stor skillnad mellan 70-talet och i dag. Jag bodde själv på tidigt 70-tal en kort tid i ett nybyggt betongparadis i Bredäng. Där fanns det inte ett sjapp som sålde öl. Däremot fanns ett kondis. Närmaste Ölstuga fanns i Skärholmen eller på Söder. För ett par år sedan var jag på besök i betongen igen. Då fanns fyra (4) ställen med öl och sprit i Bredäng. Samt två i Sätra......
Men trots detta har vi långt kvar till att bygga upp institutioner som påminner om den Engelska Puben, den Danska Kro eller den Tyska Kneipe......
-
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 jul 2003 14:41