Hur fungerar systemet för hur svebska kraftledningar får sina beteckningar. Det verkar som om det alltid är två
bokstäver och någon siffra. Den andra bokstaven är alltid L, ex CL32. Hur fungerar detta?
kraftledningslinjer
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Re: kraftledningslinjer
Kanske du kan hitta nånting om du söker efter publikationer på denna hemsida.macken skrev:Hur fungerar systemet för hur svebska kraftledningar får sina beteckningar. Det verkar som om det alltid är två
bokstäver och någon siffra. Den andra bokstaven är alltid L, ex CL32. Hur fungerar detta?
http://www.iea.lth.se/publications
Jag har också hört talas om det, men har inte en direkt uppfattning om det själv.
Stefan
Re: kraftledningslinjer
Syftet med littera är bl.a. att få unika och korta beteckningar. Första bokstaven är eller snarare var en grov indelning efter företag/organisation och/eller spänning. Andra bokstaven är enklare, L står helt enkelt för Ledning, medan andra bokstäver är T för transformator, G för generator och K för kondensator. Siffran efter är ett löpnr som ibland efteråt ändrats till tvåställigt och därför inte alltid verkar konsekvent, ungefär som att riktnr inte alltid blivit konsekvent i tid och rum. För ledningar delas vidare dessa ibland efter stick, ex S2.macken skrev:Hur fungerar systemet för hur svebska kraftledningar får sina beteckningar. Det verkar som om det alltid är två
bokstäver och någon siffra. Den andra bokstaven är alltid L, ex CL32. Hur fungerar detta?
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Re: kraftledningslinjer
Jag tog denna tråd för att dels det att det redan fanns en tråd och dels anser jag själv på tal om rubriken att det passade min diskussion.
I det ursprungliga frågan var det bara en liten bråkdel av kraktledningar, men angående rubriken så anlades bl a kraftledningsgator igenom skogen förr i tiden. Personligen minns jag när de anlade kraftledningen från Forsmark för att förbinda det stora ställverket vid Hamra utanför Örsundsbro. Det var någon gång under 1980-talet har jag för mig och "kraftdelningen delar på sig" vid Husby-Långhundra.
För att beskriva sträckan; A och B.
A: Går åt sydväst mittemellan Odensala/Knivsta, nordväst om Håtuna kyrka går ihop med en annan linje(ett område som samlar ihop mindre kraftnätslinjer) och går sedan västerut mot Hamra. Man kan faktiskt se vid klart väder dessa kraftledningsstolpar från andra sidan Ekoln.
B: Går söderut mot Stockholmsområdet´och är av äldre datum.
Det är dels den sträcka som anlades mellan Forsmark och Husby-Långhundra, dels en del av "A" som jag kommer ihåg att dom höll på att iordningsställa på 1980-talet.
Enligt min framlidne far så anlades för några decennier sedan större kraftledningslinjer från Norrland söderut.
Lite länkar:
http://www.bgf.nu/historia/6/elnat.html
http://www.e.kth.se/~e99_cwa/tekinfo/text.htm
Stefan
I det ursprungliga frågan var det bara en liten bråkdel av kraktledningar, men angående rubriken så anlades bl a kraftledningsgator igenom skogen förr i tiden. Personligen minns jag när de anlade kraftledningen från Forsmark för att förbinda det stora ställverket vid Hamra utanför Örsundsbro. Det var någon gång under 1980-talet har jag för mig och "kraftdelningen delar på sig" vid Husby-Långhundra.
För att beskriva sträckan; A och B.
A: Går åt sydväst mittemellan Odensala/Knivsta, nordväst om Håtuna kyrka går ihop med en annan linje(ett område som samlar ihop mindre kraftnätslinjer) och går sedan västerut mot Hamra. Man kan faktiskt se vid klart väder dessa kraftledningsstolpar från andra sidan Ekoln.
B: Går söderut mot Stockholmsområdet´och är av äldre datum.
Det är dels den sträcka som anlades mellan Forsmark och Husby-Långhundra, dels en del av "A" som jag kommer ihåg att dom höll på att iordningsställa på 1980-talet.
Enligt min framlidne far så anlades för några decennier sedan större kraftledningslinjer från Norrland söderut.
Lite länkar:
http://www.bgf.nu/historia/6/elnat.html
http://www.e.kth.se/~e99_cwa/tekinfo/text.htm
Stefan