För att detta ska funka så börjar vi i oktober 1658.
Karl X Gustav, vår "lilla" pfalzgreve står med en svnsk armé på Själland, man är i besittning av Kronoborg och har Köpenhamn under belägring. I öresund ligger en svensk flotta om 45 skepp i 4 divisioner och belägrar köpenhamn och visiterar och tar tull av passerande skepp, danska flottn har blott sju skepp i Köpenhamn, staden liksom Fredrik III är alltså helt avskuren. I staden pågår barrikaderande för fullt och invånarna väntar på den svenska stormningen.
Som saker skedde så slog sig en 41 skepp stark flotta sig igenom den svenska och bröt belägringen till sjöss, svenskarnas stormning följande mars avslogs och England och Frankrike ingrep för att förhindra en svensk kollaps. Fred slöts efter Karl Gustavs plötsliga död 1660 varvid Trondheim och Bornholm, som revolterat mot snenskarna, återlämnades.
Så skedde det i vår tid, nu till en alternativ händelseutveckling.
oktober 1658: Den svenska flottan om 56 skepp ligger i öresund, man har från säker källa hört att en holländsk flotta är på väg till Köpenhamns undsättning. I ett konselj som hålls på Kronoborg, då Pfalzgreven är på ett ypperligt bra humör och mycket klartänkt och resonlig, så beslutar man att för säkerhets skull anlägga en blocklinje utanför Helsingborg. Order går ut till guvernörerna i Västra och Södra sverige att rekvirera skepp och omgående sända dessa till Helsingborg. Flottan tar sig även för att uppbringa så många skepp den kan för att få blockskepp och brännare.
I början av november har en anselig och brokig skara skepp samlats ihop i sundet(c. 80 skutor), de ankras upp i en lång linje tvärs över sundet från helsingborg. Blockskeppen med kanoner är bemmanade med artillerister(från själland och sverige) och allt folk som sett en kanon man hittar. Dessa har dock order att lämna skeppen och sätta eld på de om holländarna kommer inpå.
Söder om blocklinjen ligger Bjelkenstjärnas division om 12 skepp utanför Köpenhamn. Resten av flottan 44 skepp kryssar norr om blocklinjen i väntan på den holländska flottan.
Den monotona vakttjänsten kommer till ett abrupt slut den 8 november då den holländska flottan för fulla halsar under nordlig vind siktas på horisonten, klart skepp trummas ut på de svenska däcken, kanoner laddas och kanonportar öppnas.
De 4 divisionerna lägger sig i två linjer väntande på den analkande flottans tät.
Vad som sen följer kan bäst liknas vid en drunknandes panikartade kamp mot havets sug, den holländsa flottan seglar under kraftig beskjutning i medvind igenom de svenska linjerna för att på andra sidan mötas av en vägg av trä och rep mellan sig och Köpenhamn. Man har seglat rätt in i lejonkulan, kaos uppstår då vissa kaptener beordrar gir och andra seglar på i det krutrökintäckta smala sundet skepp kolliderar och driver med vinden andra går på grund, så börjar eden flamma upp på blockskeppen en veritabel mur av eld tornar upp sig. Många holländska skepp driver i den starka nordanvinden(deras förmodade allierade) in i brännare och fattar eld. Vad som är kvar norr om har vinden ochden svenska flottan att kämpa emot, de skepp som mirakulöst nog kommer igenom blocklinjen blir snabbt bordade av Bjelkenstjärnas eskader som väntar dom på andra sidan(man har posterat ut roddbåtar för att bogsera bort brännare vars kablar bränns av).
Resultatet av sjöslaget i öresund är att svenska flottan kan tillräkna sig 14 holländska örlogsmän som gott pris för de 3 skepp man förlorat, och den holländska flotta som räknade 41 stolta skepp vid utlöpandet från Texel vid sitt återväntande blott räknar ett dussin luggslitna kombtanter utan sin Amiral.
Efter slaget hålls ett nytt konselj på Kronoborg, Karl Gustav är även denna gång på gott humör, denna gång planerar man för att få slut på kriget genom ett med flottan samkordinerat anfall på den danska huvudstaden. Sagt och gjort så skrider planen till verket den 30 november ock Pfalzgreven kan tillgdoräkna sig ytterligare en bragd, denna gång får han dessutom Fredrik III huvud på fat, vid ljudet av värjklingor och muskötskott utanför sitt Slott så kapitulerar han. Kriget är slut! Freden undertecknas en vecka senare på Köpenhamns slott.
Så ja, låter väl bra
Frågan är bara vad freden innebär? Vad får Fredrik punga ut med? Blir han avsatt?/Stefan
En "svensk" kung hade nog skapat mer problem bara, man hade gjort bäst i att inte lägga sig i danmarks inre och nöjt sig med territoriella förvärv och öresundstullen vilken ju gett ett viktigt och stort tillskott i statskassan.
Hade det namnet fått vara kvar tro? Ett namnbyte hade nog gått hem hos norrmännen också, så länge det inte vart "Karlshamn". Kanske Oslo redan då?! Norge hade ju i motsats till skåne en nationell identidet, det enda sätt jag ser some försvenskning kunnat äga rum är om man delat landet säg Tröndelag(Trondheim) och nordnorge vart svenska provinser medan resten fick självstyre, i union med sverige. Den enda provins som "revolterat" hade vart Trondheim, nordnorge var alldelles för glesbefolkat och en inflyttning av svenskar och finnar hade skapat en svensk "majoritet", och det hade man kunnat hantera a´la skåne. Norge, syd om trondheim, hade nog fått ökat självstyre och till slut sitt egna kungahus senast c.1920 men om det gått fredligt till kunnat fortsatt i någon form av "förbund" med sverige, liknande commonwealth(GB). Det är vad jag tror, frågan är bara om sverige 1658 var villiga att vara "tillmötesgående" mot norrmännen?!
