Kyrkans roll under medeltiden???

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Skriv svar
Levienda
Ny medlem
Inlägg: 4
Blev medlem: 2 juni 2006, 10:23
Ort: Göteborg

Kyrkans roll under medeltiden???

Inlägg av Levienda » 7 juni 2006, 13:00

hopplöst. har kört fast och behöver någon att bolla tankar och ideer med.

Det jag funderar och behöver hjälp med är hur kyrkans roll under medeltiden såg ut.
Och hur kyrkan påverkade samhällte och utvecklingen?

är det någon som har kunnskap om detta?

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 7 juni 2006, 13:47

Man skall först tänka på att prästerna hade en annan ställning i samhället under medeltiden än idag. Då var prästerna mer jordnära, de var nära befolkningen och i stort sett varje socken hade en präst. Undantagfall kan man räkna de kyrkrikaste områderna, där flera mindre socknar antingen försvann eller uppgick i pastorat redan under medeltiden. Det kan man ta Västergötland som ett exempel, redan i början av 1500-talet och eventuellt ännu tidigare så oroades påvestolen att det fanns så många kyrkor i landskapet. Prästerna fick ett tiondet från befolkningen i varje socken som bestod av naturaprodukter(spannmål, kött, ägg och sånt). Prästerna skulle inte bara predika för församlingen, utan de hade en uppgift att informera invånarna om olika nyblivna lagar eller som blev beslutat på högre ort. Under medeltiden så var det bara prästerna som kunde läsa, förutom innehavaren på ett slott/en herrgård förstås. Allmogen kunde inte läsa på den tiden, några enstaka kunde läsa, men långt ifrån alla.

Stefan

Levienda
Ny medlem
Inlägg: 4
Blev medlem: 2 juni 2006, 10:23
Ort: Göteborg

Inlägg av Levienda » 7 juni 2006, 13:52

men hur kom kyrkan att påverka utveckligen i Europa?

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11860
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 7 juni 2006, 14:10

Levienda skrev:men hur kom kyrkan att påverka utveckligen i Europa?
Det var inte en liten fråga som du ställer :D 8-) , under medeltiden så var prästerna mer jordnära än idag. De hade också en annan beslutfattning också. Prästernas situation idag går inte att jämföras med hur det såg ut under medeltiden. Detta beror på att samhället såg annorlunda ut, de hade en avgörande roll och det var så över hela Europa i olika skepnader.

Ett litteraturtips: Det finns ett antal volymer i kyrkans historia ute i handeln nu.
titel: Sveriges kyrkohistoria / [huvudredaktör: Lennart Tegborg]
förlag/år: Stockholm : Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, 1998-2005
omfång: 8 vol. ; 25 cm
medarbetare: Tegborg, Lennart, 1935-
medarbetare: Svenska kyrkans forskningsråd
klassifikation (SAB): Cj-c
svenska ämnesord: Sverige > kyrkohistoria
SAB-rubrik: Kyrkohistoria Sverige
Om du försöker få tag på några av de åtta volymerna så kanske du får ytterligare tips.

Du får en artikel om du klickar på http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/Press ... ssion2.htm

De personer som står längst ner kanske kan hjälpa dig att komma vidare(visserligen känner jag inte dem, men eftersom de står där så utgår jag ifrån att dom vet någonting mer).

Lotten Andersson 018-16 97 95, lotten.anderson@svenskakyrkan.se
Kristiina Ruuti 018-16 96 06, kristiina.ruuti@svenskakyrkan.se
Ewa Röllgårdh, 018-16 96 77, ewa.rollgardh@svenskakyrkan.se

Stefan

herulen
Medlem
Inlägg: 355
Blev medlem: 18 december 2005, 14:09
Ort: Stockholm

Inlägg av herulen » 8 juni 2006, 15:56

Under medeltiden fanns det två typer av maktkonstellationer; dels kyrkan och dels familjen. Genom att belysa båda dessa grupper kan vi få en aning om hur religion och politik fungerade. En viktig utgångspunkt är att munkar, präster och biskopar inte var religiösa enligt vårt sätt att se det. Ordet religiös visste man inte vad det var. Antingen erkände man Gud som den enda guden och som världens allena skapare eller så var man kättare och blev bränd på bål. Några alternativa tankegångar fanns alltså inte. Att vara kyrkligt aktiv kan sägas vara att man både var vetenskapsman och politiker på samma gång. En munk, präst eller biskop ingav inte respekt i samhället för sin stora tro på gud, utan för sin bildning inom astronomi, retorik, grammatik, geometri, aritmetik, logik och musik (dvs. de sju fria konsterna) samt att han var del i den makt som hela världskyrkosamfundet stod bakom. Det var alltså i klostren som kunskapen fanns. Det var här all intellektuell verksamhet frodades. Inte i Hovet. Ändå är det inte den slags intellektuella verksamhet vi ser i dag. Kyrkokrönikörerna brydde sig inte om historien. Det var bara något som skulle berättas. Utan koppling till fakta, till vad som verkligen hände. Med sin intellektuella verksamhet ville kyrkan vara respekterade i sin egen miljö, och av människor med makt. Men de brydde sig inte om opinionen i stort. De skrev inga artiklar om krigets elände, de gav inte sin syn på saken.

Kyrkans verkliga makt i Europa kan säga börja under 1000-talet med den kyrkliga reformrörelsen som utgick från klostret Cluny (grundat 910) i Frankrike. Det kom att lyda direkt under Påven (som väljs av kardinalkollegiet). Under slutet av 1200-talet och framåt kom Kyrkan att finansiera sin verksamhet genom avlatsbreven. Under 1300-talet sattes avlatshandeln i system i stor skala och inbringade stora summor. Avlatshandeln grundade sig på den 1343 fastslagna dogmen att kyrkan disponerade över en överskottsfond av goda gärningar genom Kristi förtjänster och genom att helgonen gjort mera gott än vad de varit skyldiga till som vanliga kristna. Mot en penningavgift kunde den enskilde syndaren ur denna fond köpa sig fri från skärselden redan här på jorden. Men den mer fasta säkra ekonomiska grunden hade kyrkan genom det stora antalet donerade förläningar man fick av förmögna kungar och länsherrar. Godsen och förläningarna betalade avgifter till kyrkan, den sk. peterspenningen, som i princip skulle utgå från alla medborgare. Härtill kom de avgifter, som högre kyrkliga dignitärer, främst biskopar, hade att erlägga i samband med invigningen av ämbetet. Ett resultat av denna rörelse blev att prästerna skulle leva i celibat . Det hängde samman med grundsynen på kyrkans ställning i förhållande till det världsliga samfundet. Men viktagare var att endast kyrkan fick tillsätta tjänster inom kyrkan (efter den sk. investiturstriden 1073-1122) och därmed den världsliga statsapparaten. Att leva i celibat var den eftergift kyrkan fick ge för att inte prästerna skulle skänka mark till sina söner

Det var en medveten strävan att dra en tydlig gräns mellan prästerskapet och lekmännen och därmed öka de förras makt. Det var naturligt att det kom att bli en konflikt mellan Kungamakten/adeln och kyrkan. När vi i Nya Testamentet läser om Biskopar (som väljs av domkapitlet), har ordet inte samma betydelse som de fick under medeltiden. Prästerskapets avgränsning från den övriga befolkningen hade två sidor; den ena teologisk, den andra politisk. Den politiska berodde på den teologiska. Till följd av de undergörande krafter prästerskapet förfogade över stod det i dess makt att avgöra om man skulle tillbringa evigheten i himlen eller i helvetet. Här bör vi ha det klart för oss att både präster och lekmän trodde fast och uppriktigt på detta. Det var inte bara en tro, som man officiellt bekände sig till. Prästerskapets maktställning såsom helhet kunde uppnås endast genom betydande personliga uppoffringar av enskilda kyrkans män

Kyrkan och klostren gynnade de starka. Klostrens ekonomiska målsättningar drev dem att samarbeta med de mäktiga, de som hade politisk makt och de som hade stora jordegendomar. Kyrkan bestämde också de politiska vilkoren den levde under. För det var inte adeln, utan kyrkan som i realiteten ställde krav på och samarbetade med kungamakten. Man skulle kunna tro att när kyrkan hade så stor makt så skulle det vara fred. Inte alls. Det var ett evigt krigstillstånd. En anledning till att kriget ofta sanktionerades av kyrkan under medeltiden var att kristendomen var den enda ideologin, vilket ledde till att det uppstod olika kyrko- och klosterordnar som konkurrerade med varandra Ofta gick konkurrensen över i öppen konflikt och då är kriget ett sätt för båda parterna att testa varandras styrka och se hur långt man var villig att gå i sin tro. För kyrkan var allt ihop en affärsmässig historia. Det handlade om att ha de rika och mäktiga på sin sida, eftersom det var dem som skänkte mark eller bistod med bygget av kyrkor och kloster. Sådana mäktiga familjer får naturligtvis politisk hjälp av deras kyrka att bekämpa andra familjer. Men om den andra familjen visade sig vara mer välorganiserade och riktigt militärt starka kunde det också hända att kyrkan förhandlade med dem istället och övergav sin tidigare välgörare. Och så var kriget i gång igen

Wilhelm Otto
Provmedlem
Inlägg: 1
Blev medlem: 1 november 2004, 19:29
Ort: Helsingborg

Inlägg av Wilhelm Otto » 8 september 2006, 14:03

Det hade varit bra att veta om du var nöjd med det du fått tips om. Jag vill ge dig ett tips som ger en utmärkt bild av hur kyrkan sökte ståemot den förändring det innebar at den gamla antika värlsbilden ersattes av en ny och osäkrare. Det är William Manchester: A world lit only by fire. Den kom ut för några år sedan. Manchester var en aktad historiker och höll på att skriva en biografi över Churchill. Så blev han sjuk. När han kom igenom sin sjukdom lovade han att skriva ett företal till Magellan. Projectet växte ut till ovannämnda bok om medeltidens slut. Den är rik och den är mäktig. Jag tycker att man skall ha läst den.
Wilhelm Otto

Skriv svar