Läste i en artikel i svensk numistatiskt tidskrift om att checkarna är på uttåg ifrån samhället. Sist jag använde en check var i England under sommaren 1997, sen dess har jag inte haft tilfälle att utföra denna handling igen. Nu är det andra betalningsmedel som gäller eller inväxlingspapper som man kan kalla det för privat.
Stefan
Är checkarna historia nu?
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13408
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
På denna sidan pölen är nog checkar överspelat för flera år sedan som allmänt betalningsmedel. Men far man över till Staterna är det en helt annan sak. Där använder folk flest check i dagligt bruk.
MEN
Det finns en grundläggande skillnad. När checkbruket var som störst här hemma, dvs innan plastkorten kom i dagligt bruk, förlorade företag stora pengar på checkar utan täckning. Och påföljderna för att ha skrivit ut sådana var inte särdeles dramatiska. Det ledde till att bankerna för flera år sedan började arbeta aktivt för att få väck bruket av checkar.
I USA däremot är det bedrägeri att skriva ut en check utan täckning. Följden av en check som "bounces" dvs inte accepteras av banken är i normala fall att banken säger upp bekantskapen plus att du åker in för checkbedrägeri. Detta gör att man där har betydligt större tilltro till systemet med checkar än här. De dramatiska följderna gör att folk flest avstår från att sprida checkar utan täckning omkring sig. Därför tar banksystemet kostnaden för att transportera dessa papperslappar kors och tvärs genom landet för inlösen.
Skall också påminna om att det är ett annat betalningsmedel som också har försvunnit från allmänt bruk. Jag tänker då på växeln. Men går man en bit tillbaka i tiden var det ganska vanligt att köpa kapitalvaror som t.ex. bilar på växel. Eller att låna pengar på växel.
MEN
Det finns en grundläggande skillnad. När checkbruket var som störst här hemma, dvs innan plastkorten kom i dagligt bruk, förlorade företag stora pengar på checkar utan täckning. Och påföljderna för att ha skrivit ut sådana var inte särdeles dramatiska. Det ledde till att bankerna för flera år sedan började arbeta aktivt för att få väck bruket av checkar.
I USA däremot är det bedrägeri att skriva ut en check utan täckning. Följden av en check som "bounces" dvs inte accepteras av banken är i normala fall att banken säger upp bekantskapen plus att du åker in för checkbedrägeri. Detta gör att man där har betydligt större tilltro till systemet med checkar än här. De dramatiska följderna gör att folk flest avstår från att sprida checkar utan täckning omkring sig. Därför tar banksystemet kostnaden för att transportera dessa papperslappar kors och tvärs genom landet för inlösen.
Skall också påminna om att det är ett annat betalningsmedel som också har försvunnit från allmänt bruk. Jag tänker då på växeln. Men går man en bit tillbaka i tiden var det ganska vanligt att köpa kapitalvaror som t.ex. bilar på växel. Eller att låna pengar på växel.
Bedragare använder check ibland i Amerikas Förenta Stater ifrån resten av världen, följande metod används, man skickar en check för
att köpa nått och ber offret/säljaren skicka saken så fort som möjligt, skickar en check med täckning. Offret/Säljaren kollar med sin bank, har denna
check täckning? Ja, svarar banken, men du kan inte lösa in checken ännu. Sedan skickar ibland offret/säljaren saken
och väntar tills checken är giltig att lösa in, till sin förskräckelse upptäcker offret/säljaren att checken har blivit annulerad
under tiden av bedragaren/köparen.
att köpa nått och ber offret/säljaren skicka saken så fort som möjligt, skickar en check med täckning. Offret/Säljaren kollar med sin bank, har denna
check täckning? Ja, svarar banken, men du kan inte lösa in checken ännu. Sedan skickar ibland offret/säljaren saken
och väntar tills checken är giltig att lösa in, till sin förskräckelse upptäcker offret/säljaren att checken har blivit annulerad
under tiden av bedragaren/köparen.
Det där med växlar var det första jag kom att tänka på när checkarnas ev. frånfälle togs upp. Inte postväxlar utan den sorts papper där (enligt vad jag minns av vad jag läst) tre pålitliga personer skrev sina namnteckningar, varefter man lämnade den till banken och kunde kvittera ut en summa, att betalas tillbaka inom en viss tid. Tydligen fanns det inte så få som höll igång vardagsekonomin på det viset, och som lade en hel del möda på att springa runt och få ihop underskrifter innan den aktuella växeln förföll.
...Nån som vet mer?
...Nån som vet mer?
Växlar var ett allmänt kredit- och betalningsmedel i gamla dagar. Men det används faktiskt än i dag i vissa kretsar. Bruket av växlar är reglerat av ett strängt regelverk.
I korthet kan en växel beskrivas som en skriftlig uppmaning från en utställare (trassent) till en annan person (trassat) att betala en viss summa pengar till någon (remittent) på ett visst bestämt datum. Remittenten kan sedan om han så vill överlåta växeln till ytterligare någon annan person (endossent) i en oändlig kedja om så är.
Köpte man en vara på växel utställde säljaren en växel (eller en hel bunt växlar med olika datum vid avbetalningsköp), som köparen sedan accepterade. Därefter överlät säljaren växeln till en bank eller annan finansiär och fick på så vis betalt för varan med avdrag för "kostnader". Liknande skedde om det var fråga om ett lån bara med den skillnaden att utställaren då överlät pengar i stället för en vara.
Om man inte betalade på utsatt dag gick växelns ägare till Notarius Publicus och lät protestera växeln. Han har då rätt att söka ersärttning hos samtliga endossenter och hos trassaten. Det var allvarliga grejor att ha sitt namn på en protesterad växel, betydligt allvarligare än moderna tiders betalningsanmärkning.
Den sista yrkesgruppen som brukade växlar mer storskaligt var bilskojarna. Det funkade praktiskt för dem. Man kunde ge kunden kredit men fick pengar från banken med en gång i samband med att banken övertog växeln. Om kunden inte kunde betala gick säljaren in och löste växeln så den inte blev prottad men samtidigt kunde de åka och hämta tillbaka bilen. De hade ju också den kvarvarande bunten med växlar (en per avbetalning) som extra påtryckningsmedel.
Frithiof Nilsson Piraten ger en mustig och målande beskrivning av när Lundastudenten väcks ur sin sömn av kamraten. Så går samtalet ungefär så här:
- Vakna, vakna. Banken stänger, växeln blir prottad...Vi måste ut och göra växlar.
- Varför så negativ, varför pluralis. Det räcker med en - bara den är tillräckligt tilltagen...
Kommer tyvärr inte ihåg från vilken bok detta kom.
I korthet kan en växel beskrivas som en skriftlig uppmaning från en utställare (trassent) till en annan person (trassat) att betala en viss summa pengar till någon (remittent) på ett visst bestämt datum. Remittenten kan sedan om han så vill överlåta växeln till ytterligare någon annan person (endossent) i en oändlig kedja om så är.
Köpte man en vara på växel utställde säljaren en växel (eller en hel bunt växlar med olika datum vid avbetalningsköp), som köparen sedan accepterade. Därefter överlät säljaren växeln till en bank eller annan finansiär och fick på så vis betalt för varan med avdrag för "kostnader". Liknande skedde om det var fråga om ett lån bara med den skillnaden att utställaren då överlät pengar i stället för en vara.
Om man inte betalade på utsatt dag gick växelns ägare till Notarius Publicus och lät protestera växeln. Han har då rätt att söka ersärttning hos samtliga endossenter och hos trassaten. Det var allvarliga grejor att ha sitt namn på en protesterad växel, betydligt allvarligare än moderna tiders betalningsanmärkning.
Den sista yrkesgruppen som brukade växlar mer storskaligt var bilskojarna. Det funkade praktiskt för dem. Man kunde ge kunden kredit men fick pengar från banken med en gång i samband med att banken övertog växeln. Om kunden inte kunde betala gick säljaren in och löste växeln så den inte blev prottad men samtidigt kunde de åka och hämta tillbaka bilen. De hade ju också den kvarvarande bunten med växlar (en per avbetalning) som extra påtryckningsmedel.
Frithiof Nilsson Piraten ger en mustig och målande beskrivning av när Lundastudenten väcks ur sin sömn av kamraten. Så går samtalet ungefär så här:
- Vakna, vakna. Banken stänger, växeln blir prottad...Vi måste ut och göra växlar.
- Varför så negativ, varför pluralis. Det räcker med en - bara den är tillräckligt tilltagen...
Kommer tyvärr inte ihåg från vilken bok detta kom.
Re: Är checkarna historia nu?
Checkar - var fram till slutet av 90-talet - den nästan enda förekommande betalningsmetoden i Australien, för allt utom småbelopp. De var en strålande inkomstkälla för både banker och skattemyndigheter då varje checkblad belastades med en liten 'stämpelavgift' (Stamp Duty) som gick till staten. Alla privata checkar hade en 'clearing-tid' - vanligen 7 - 10 dagar innan medlen kunde disponeras. På så vis hade bankerna alltid enorma belopp till SITT förfogande gratis under 1-1½ vecka. Ett annat 'trick' var att sedelvalörerna avsiktligt hölls små för att försvåra deras användning. Fram till c:a 1975 - var högsta valören $20, då kom en $50-dollarssedel och $100-sedeln, fortfarande den högsta fick vi inte förrän mitten på 80-talet. Först med plastens utbredning från ungefär den tiden har checkarna börjat dö ut - men sakta, i ett land som fortfarande inte har bankgiro eller postgiro.Stefan Lundgren skrev:Läste i en artikel i svensk numistatiskt tidskrift om att checkarna är på uttåg ifrån samhället. Sist jag använde en check var i England under sommaren 1997, sen dess har jag inte haft tilfälle att utföra denna handling igen. Nu är det andra betalningsmedel som gäller eller inväxlingspapper som man kan kalla det för privat.
Stefan
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13408
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jo, det är många olika svar på det som jag har skrivit. 
Men jag har inte sett nån check på fem-tio år, så jag tycker att hela historien stämmer överens med själva artikeln som jag läste. På tal om förfalskning av checkarna så hörde min mor en dialog på en bank i Uppsala en gång. Det var en kvinna med finsk påbrå som försökte får ut checkar trots att hon inte hade nån täckning för det. Men det lyckades hon inte med, man måste ju har täckning för att får ut checkar.
Konstigt att hon inte hade nåt vetskap om detta. 
Stefan
Men jag har inte sett nån check på fem-tio år, så jag tycker att hela historien stämmer överens med själva artikeln som jag läste. På tal om förfalskning av checkarna så hörde min mor en dialog på en bank i Uppsala en gång. Det var en kvinna med finsk påbrå som försökte får ut checkar trots att hon inte hade nån täckning för det. Men det lyckades hon inte med, man måste ju har täckning för att får ut checkar.
Konstigt att hon inte hade nåt vetskap om detta. Stefan
Eftersom Stefan presiderar över en tid när checkarna dör ut - erinrar jag mig en liten episod, när checkarna 'blev allmän egendom'. Det var omkring 1965-66 - när bankerna kom på att om ALLA får checklön, får VI ju behålla deras pengar längre än om dom betalas ut i kuvert.....Brilliant....Hmmmm. Jag var småchef för en speditions-firma i Malmö - när bankrepresentanterna klev in en dag med den goda nyheten, att checkkonton, som förr var de rikas privilegium - nu skulle utsträckas till alla kategorier av löntagare.
Eftersom en betydande procent av mina 'löntagare' plockades upp på dagsbasis från tillgänglig dagarbetskraft runt Malmö Stuveribolags uppropskontor, tillhörde kategorin s.k. ölgubbar och undantagslöst måste upphämtas före kl. 10 på morron - då Systemet öppnade - uttalade jag ett litet tvivel om bankens revolutionerande nytänkande verkligen var genomtänkt.....
'Struntprat - Man måste visa förtroende !'
'Jamen jag tror inte Svenska Handelsbanken har haft mycken kontakt med våra personalkategorier....'?????
'Alla får ett checkhäfte - betalar allting med check, lätt och enkelt - OCH förresten är det order från huvudkontoret att införa detta.....'
....alla fick checkkonton, checkhäften. Förtroendet......Jag satt bara och väntade på när bomberna skulle börja brisera...... Jag tror det tog tio eller tolv dagar.
Då Svenska Handelsbanken var på telefon. En lätt darrig stämma....undrade om Halfdan Halvdan's inkomstförhållanden. 'Han har skrivit ut många checkar så vi vill gärna vad hans inkomster är.....?'
'Vågar man fråga VAR Halfdan betalat med checkar...?'
'Jadu - det är nästan bara Kramers och Savoys barer och restauranger...'
'Va trevligt, va? Killen har ju kul!' Till svaret på den första frågan - Halfdan är daglönare och här tjänar han mellan 100:- och 200:- i veckan......
I andra änden kom det ett djupt andetag....och så...GODE GUD!
'Man måste visa förtroende' sa jag innan jag lade på luren.
Stackars Halfdan levde ett hårt liv. Men Svenska Handelsbanken gav honom åtminstone förtroendet att för ett par veckor - leva ett liv som han aldrig tidigare kunnat drömma om! Han förtjänade det - och det förtjänade Handelsbanken också!
Eftersom en betydande procent av mina 'löntagare' plockades upp på dagsbasis från tillgänglig dagarbetskraft runt Malmö Stuveribolags uppropskontor, tillhörde kategorin s.k. ölgubbar och undantagslöst måste upphämtas före kl. 10 på morron - då Systemet öppnade - uttalade jag ett litet tvivel om bankens revolutionerande nytänkande verkligen var genomtänkt.....
'Struntprat - Man måste visa förtroende !'
'Jamen jag tror inte Svenska Handelsbanken har haft mycken kontakt med våra personalkategorier....'?????
'Alla får ett checkhäfte - betalar allting med check, lätt och enkelt - OCH förresten är det order från huvudkontoret att införa detta.....'
....alla fick checkkonton, checkhäften. Förtroendet......Jag satt bara och väntade på när bomberna skulle börja brisera...... Jag tror det tog tio eller tolv dagar.
Då Svenska Handelsbanken var på telefon. En lätt darrig stämma....undrade om Halfdan Halvdan's inkomstförhållanden. 'Han har skrivit ut många checkar så vi vill gärna vad hans inkomster är.....?'
'Vågar man fråga VAR Halfdan betalat med checkar...?'
'Jadu - det är nästan bara Kramers och Savoys barer och restauranger...'
'Va trevligt, va? Killen har ju kul!' Till svaret på den första frågan - Halfdan är daglönare och här tjänar han mellan 100:- och 200:- i veckan......
I andra änden kom det ett djupt andetag....och så...GODE GUD!
'Man måste visa förtroende' sa jag innan jag lade på luren.
Stackars Halfdan levde ett hårt liv. Men Svenska Handelsbanken gav honom åtminstone förtroendet att för ett par veckor - leva ett liv som han aldrig tidigare kunnat drömma om! Han förtjänade det - och det förtjänade Handelsbanken också!
Jag har faktiskt nästan exakt samma erfarenhet. Jobbade då i Waxholmsbolaget. Man hade kontor i Waxholm och det var SE-banken därstädes, som försåg hela personalen med checkhäften. På den tiden var det många uteseglare som jobbade i W-båtarna och långt ifrån alla var att beteckna som familjefolk. Och många var tämligen lättsinniga med sin hantering av penningar.
Samma sak som du berättar om inträffade även här. Resultatet var att redan efter några veckor fick en bankgubbe ägna en stor del av sin arbetsdag åt att stå på kajen i Waxholm och jaga folk när båtarna passerade.
Samma sak som du berättar om inträffade även här. Resultatet var att redan efter några veckor fick en bankgubbe ägna en stor del av sin arbetsdag åt att stå på kajen i Waxholm och jaga folk när båtarna passerade.
Jag har ingen större erfarenhet av checkar från Sverige (även om jag nog har något vag minne om att pappa betalde med en papperslapp någon gång).
Men min erfarenhet från USA låter ganska lik varjags erfarenheter från Australien. Det var nästan helt omöjligt att komma någon vart utan att ha ett checkkonto i staterna. Ska du ha telefon eller betala hyran så är enda (praktiska) sättet att göra det med en check. Även om man väl så smått har börjat införa betalning via Internet och liknande. Men det gick trögt.
Jag antar att det beror på att man (som Donkeyman påpekade) litar på systemet med checkar på ett helt annat sätt än vi gjort här. Det är så djup rotat. Och om bankerna tjänat på det så…
Det roliga är att det gick ganska lätt att lösa in en amerikansk check hos Nordea. Fast tjejen i kassan fick gå och slå upp hur hon skulle göra. Det hörde väl inte till vanligheterna att någon kom klivande in med en amerikansk check…
Men min erfarenhet från USA låter ganska lik varjags erfarenheter från Australien. Det var nästan helt omöjligt att komma någon vart utan att ha ett checkkonto i staterna. Ska du ha telefon eller betala hyran så är enda (praktiska) sättet att göra det med en check. Även om man väl så smått har börjat införa betalning via Internet och liknande. Men det gick trögt.
Jag antar att det beror på att man (som Donkeyman påpekade) litar på systemet med checkar på ett helt annat sätt än vi gjort här. Det är så djup rotat. Och om bankerna tjänat på det så…
Det roliga är att det gick ganska lätt att lösa in en amerikansk check hos Nordea. Fast tjejen i kassan fick gå och slå upp hur hon skulle göra. Det hörde väl inte till vanligheterna att någon kom klivande in med en amerikansk check…
-
Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Det har också att göra med hur våra banker samarbetar i sverige. Vi har ju dels BABS och dels en hel del andra mekanismer som ex. girot som gör att det går, i jämförelse, oerhört lätt för oss att skyffla pengar mellan olika personer och konton.
I ex. USA så är samarbetet mellan olika banker i princip noll, du får ha en jäkla tur om ens ditt kreditkort funkar i en ATM, om det inte är VISA-anslutet förstås. Det är ju därför ex. PayPal är så poppis i USA. Här är det ju helt överflödigt, varför ha ett extra konto när du kan sätta upp ett som folk kan dunka in pengar direkt på? Som en parantes är de amerikanska bankerna ganska intressanta, de är fortfarande väldigt mycket "sparbanker" med lokal anknytning och sysslar väldligt lite med "modern" bankverksamhet som finansiering och placering. (Det är fortfarande lite kinkigt att få lån hos en amerikansk bank som vanlig privatperson). I tanke på att det är världens största ekonomi, titta på hur många amerikanska banker som kvalara in bland världens 10 största...
I ex. USA så är samarbetet mellan olika banker i princip noll, du får ha en jäkla tur om ens ditt kreditkort funkar i en ATM, om det inte är VISA-anslutet förstås. Det är ju därför ex. PayPal är så poppis i USA. Här är det ju helt överflödigt, varför ha ett extra konto när du kan sätta upp ett som folk kan dunka in pengar direkt på? Som en parantes är de amerikanska bankerna ganska intressanta, de är fortfarande väldigt mycket "sparbanker" med lokal anknytning och sysslar väldligt lite med "modern" bankverksamhet som finansiering och placering. (Det är fortfarande lite kinkigt att få lån hos en amerikansk bank som vanlig privatperson). I tanke på att det är världens största ekonomi, titta på hur många amerikanska banker som kvalara in bland världens 10 största...
Tryggve's erfarenheter i USA matchar mina i Australien. Som nyanländ - existerar man inte ur bankers och finansbolags synpunkt. För att skaffa sig en existens - var man tvungen skaffa ckeckkonto. För att få lån - måste man ha en 'lånehistoria'. Men hur farao får man den, när man inte existerar????
'Köp någonting på avbetalning!' sa en bekant.....
Så vi - efter besvärliga förhandlingar och samtal med Esanda-Banken, fick förtroendet inhandla en TV till $169.95 - med VECKOAVBETALNINGAR om $1.05 tills helvetet frös över. Efter någon tid tröttnade jag på detta veckotjafs - gick in i affären och försökte betala ut kontraktet - kontant. Nähej - se det gick inte....Men med check gick det utmärkt! Tack & Adjö. Fjorton dagar senare kom där ett guldkantat kort från General Motors Finance Ltd. i posten - som meddelade omvärlden att jag 'var en bekräftat pålitlig lånebetalare - som tveklöst kunde ges kredit....' En billig TV-apparat hade eleverat mig från en 'icke person' till en värdig kreditrisk.....Halleluja!
'Köp någonting på avbetalning!' sa en bekant.....
Så vi - efter besvärliga förhandlingar och samtal med Esanda-Banken, fick förtroendet inhandla en TV till $169.95 - med VECKOAVBETALNINGAR om $1.05 tills helvetet frös över. Efter någon tid tröttnade jag på detta veckotjafs - gick in i affären och försökte betala ut kontraktet - kontant. Nähej - se det gick inte....Men med check gick det utmärkt! Tack & Adjö. Fjorton dagar senare kom där ett guldkantat kort från General Motors Finance Ltd. i posten - som meddelade omvärlden att jag 'var en bekräftat pålitlig lånebetalare - som tveklöst kunde ges kredit....' En billig TV-apparat hade eleverat mig från en 'icke person' till en värdig kreditrisk.....Halleluja!
Oh yes, det där känner jag igen. Banken jag anlitade fanns endast i Thopmpson County i NY state... Skulle man använda kortet i någon annan banks ATM så togs en avgift på $2,50 ut...Belisarius skrev: Som en parantes är de amerikanska bankerna ganska intressanta, de är fortfarande väldigt mycket "sparbanker" med lokal anknytning och sysslar väldligt lite med "modern" bankverksamhet som finansiering och placering. (Det är fortfarande lite kinkigt att få lån hos en amerikansk bank som vanlig privatperson). I tanke på att det är världens största ekonomi, titta på hur många amerikanska banker som kvalara in bland världens 10 största...