Pansartåg och J-loken

[Stefan Lundgren]

Det är en utvidgning från tråden om östtyska pansarfordon.

viewtopic.php?t=7287


Enligt ett inlägg från Strv så tänker jag utvigda om pansartågen i denna tråd.

Det fanns under VK II två st pansartåg, Kiruna och Boden. De skrotades omkring 1955. Ett av dem är det enda svenska pansarade "fordon"som varit i strid i Sverige. Beskjutning av tyskt flyplan ca 1942 vid Riksgränsen. En soladt på marken dödad när flygplanet öppnade eld tillbaka

En odaterad artikel ur tidskriften Tåg och jag misstänkte att det var från början av 1970-talet. Författaren till artikeln var Ulf Diehl. Som Strv skrev här ovanför så hände en incident vid Vassijauris station i början på 1940-talet.

"Pansarvagnarna" byggdes på olika typer av vagnar.

KIRUNA: Tillverkades på LKAB:s verkstad och byggdes på två Or-vagnar(öppna vagnar). Överbyggnader anpassades till skjutluckor och siktgluggar, det första vagnen hade två 37 mm pansarvagnskanoner m/38 och två kulsprutor m/36. Den andra vagnen utrustades med dubbel 8 mm luftvärnskulspruta och två kulsprutor m/36.

BODEN gjordes på Bodens tygstation och bestod ursprungligen av tre malmvagnar. Den var utrustad av allehanda vapen som exempelvis:
60 mm kanon m/96
två kulsprutor m/36

Dragkraften var J-loken som byggdes av verkstäderna Atlas(Stockholm), NOHAB(Trollhättan) och Motala verkstad när SJ behövde förnya sin vagnpark inom lokaltrafiken under 1910-talet. Av 45 lok så tjänstgjorde fyra i pansartågen.

Det är följande beteckningar på listan.

SJ-nr - Tillverkningsår/nr - Verkstad - Öde

1261 - 1915/165 - Atlas - slopat och skrotat i Vislanda 1969
1343 - 1917/609 - Motala - slopat 1969 och skrotat i Vislanda 1978
1345- 1917/611 - Motala - slopat och skrotat i Vislanda 1969
1390- 1918/616 - Motala - slopat 1969 och skrotat 1971 i Hybo

Stefan

[Stefan Lundgren]

Det förekommer tre olika trådar om pansartågen.
Dels den där.
och

Dels följande två trådar, det är ungefär samma fast med olika innebörd.

viewtopic.php?t=11556
viewtopic.php?t=7287

Stefan

[MrMasse]

...
Dragkraften var J-loken som byggdes av verkstäderna Atlas(Stockholm), NOHAB(Trollhättan) och Motala verkstad när SJ behövde förnya sin vagnpark inom lokaltrafiken under 1910-talet. Av 45 lok så tjänstgjorde fyra i pansartågen.
...

J ?? näääee... har jag svårt att tro... J-maskinen var ju ett litet lokaltågslok på ynka 62 ton. Ska man dra pansartåg hade jag valt åtmistonde ett godstågslok eller ett snälltågslok

[Stefan Lundgren]

J ?? näääee... har jag svårt att tro... J-maskinen var ju ett litet lokaltågslok på ynka 62 ton. Ska man dra pansartåg hade jag valt åtmistonde ett godstågslok eller ett snälltågslok

I så fall skyller jag på Ulf Diehl eller vad Ulf Fjeld skrev om utgångna materiel i tidskriften tåg under 70-talet.

Stefan

[Sarvi]

Tycker inte alls det låter konstigt, med tanke på hur små tågen var. Om man läser i de länkar som hänvisas till tidigare i tråden, fragår att Kiruna bestod av loket plus två flatbäddsvagnar. Vagnarna var utrustade med väggar av 15 mm pansarplåt och tak av 5 mm pansarplåt. Det tyngsta vapnet var en 37mm pvkanon. Även med besättning och ammunition kan det inte blivit många ton, sannerligen inte tillräckligt många för att motivera ianspråktagandet av ett värdefullt lok med högre kapacitet, som säkert behövdes på annat håll.

[Stefan Lundgren]

Nu har ni ställt mig lite grann, kanske vi kan skriva ett inlägg om detta på http://www.sjk.se
Jag har inte artikeln med mig nu om pansartågen, men hur mycket vägde dessa pansarvagnar? Har för mig att loken var ju dubbelkopplade och att det var två lok per tåg.

Stefan

[map358]

Min far har berättat att ett av tågen stog i Östersund i mitten av 60-talet. Miloverkstaden i Östersund skar bort pansaret från vagnarna 1965 eller 1966.

[Stefan Lundgren]

Min far har berättat att ett av tågen stog i Östersund i mitten av 60-talet. Miloverkstaden i Östersund skar bort pansaret från vagnarna 1965 eller 1966.

Ja, sedan skrotades Or-vagnarna som det var byggt på, det brukar ju vara så efter en tjänstgöring på många år.

Eftersom J-loken var för svaga, så borde dragkraften vara dubbelkopplad, vad anser du om det.

Stefan

[map358]

Tåg kan jag absolut ingenting om.
Jag kan bara återberätta vad min far sagt mig. Han jobbade på Norrlands Tygstation (det hette tydligen inte miloverkstad på den tiden) i Östersund 1965-66. De fick i uppdrag att skära bort bepansringen från ett pansartåg som stod i Östersund. Arbetet skedde nere vid bangården i Östersund.
Som farsgubben tolkade det hela så hade hela tåget stått i beredskap fram tills en kort tid innan tygstationens folk började skära i det. Beväpningen var redan avlägsnad av någon annan militär myndighet och de rörde aldrig loken eller vagnarnas underreden, allt sådant behölls av SJ.

[Stefan Lundgren]

Jag håller på undersöker saken lite närmare nu och ni får se resultatet i början på nästa vecka, kanske redan i morgon söndag efter bandyfinalen. Så ni får nog vänta ett litet tag till.

Stefan

[Stefan Lundgren]

Nu har jag gjort en liten djupare genomgång på pansartågen och J-loken.

Enligt ett odaterat nummer av tidskriften Tåg så skrev Ulf Diehl om att J-loken byggdes om för att bli anpassad för pansartågen. Det första loket som byggdes om var J 1343 i Notviken i maj 1940 och därefter ombyggdes även de övriga tre loken: 1345, 1390 och 1261. Vad man gjorde var att sätta dit pansarplåt på följande delar:

Vattentankarna
Förbindelseröret
ångcylindrar
tryckluftbehållarna
luftpumpen
luftinsläppningsventilerna
säkerhetsventilerna

Fästanordningen var skruvar.
Istället för fönster så hade loken siktskåror

Militären tyckte att loken var opassande medan SJ tyckte att det inte fanns andra lok till just pansartågen. De ville inte sätta dit kraftigare lok eftersom bl a R-loken användes i malmtrafiken eller andra tunga tåg. Det var också svårt med kommunikationen mellan lokpersonalen och stations- eller markpersonalen eftersom den var ansträngd, det gick via signalanordningar. Dessutom hade loken också låg operationsradie.

I tidskriften Tåg 3/1980 beskrev Ulf Fjeld det bortgångna materiellen från SJ och J-loken togs bort helt från SJ:s rullande materiel då. Samtidigt med bepansringen så byggdes även 1261, 1343 och 1345 om till vedeldning. Efter några år togs bepansringen bort från J-loken och loken användes till andra uppdrag. På 1960-talet började allt flera J-lok att slopas och senare även skrotas.

J-loken beskrevs även i boken "Normalspåriga ånglok vid statens järnvägar" av bl a Ulf Diehl och Ulf Fjeld. De 45 J-loken tilldelades följande nummer: 1233-1237, 1261-1263, 1272-1273, 1291-1300, 1338-1345 och 1388-1402. Samt också 1652 som kom i samband med CHJ förstatligaste 1944(Kristianstad-Hässleholms Järnväg).

J-loken hade axelföljden 1C2 med invändiga cylindrar, dragkraften var på 6,2 Mp tack vare tjänstevikten var på 62 ton och adhesionsvikten på 33 ton. Lokets största tillåtna hastighet var på 75 km/h och kunde köra fort åt båda hållen. Längden var på drygt 12 meter.

Avslutningsvis tänker jag beskriva lite grann om de vagnar som pansartågen byggdes på. Det var littera O som innebar flakvagnar med sidolemmlar och som på 1920-talet blev Sveriges vanligaste vagntyp, framförallt efter nybyggande av ett stort antal N-vagnar. Den vagntyp som användes var Or, en variant av O-vagnen.

KÄLLOR

Järnvägsdata
Normalspåriga ånglok vid statens järnvägar av Ulf Diehl m fl
Tåg: Skilda nummer


Stefan

[MrMasse]

Ånglok littra J.



(utan pansar)

[Stefan Lundgren]

Mazze, det var bra att du bifogade tråden med en bild, själv var jag på jakt efter en sådan. Jag visste hur ett J-lok såg ut, men det kanske inte de andra visste nånting om.

Stefan

[Stellan Bojerud]

Det fanns fyra pansartåg i Sverige under VK 2.

BODEN och KIRUNA har beskivits ovan.

De andra två hette ÖSTERSUND och MALMÖ (namn efter SJ huvudverkstäder, som skulle bygga dem). Dessa två blev aldrig operativa, utan delvis förberedda för att som "byggsatser" snabbt kunna skruvas ihop om läget så krävde.

[Stellan Bojerud]

Det är en utvidgning från tråden om östtyska pansarfordon.

viewtopic.php?t=7287


Enligt ett inlägg från Strv så tänker jag utvigda om pansartågen i denna tråd.

Det fanns under VK II två st pansartåg, Kiruna och Boden. De skrotades omkring 1955. Ett av dem är det enda svenska pansarade "fordon"som varit i strid i Sverige. Beskjutning av tyskt flyplan ca 1942 vid Riksgränsen. En soladt på marken dödad när flygplanet öppnade eld tillbaka

En odaterad artikel ur tidskriften Tåg och jag misstänkte att det var från början av 1970-talet. Författaren till artikeln var Ulf Diehl. Som Strv skrev här ovanför så hände en incident vid Vassijauris station i början på 1940-talet.

"Pansarvagnarna" byggdes på olika typer av vagnar.

KIRUNA: Tillverkades på LKAB:s verkstad och byggdes på två Or-vagnar(öppna vagnar). Överbyggnader anpassades till skjutluckor och siktgluggar, det första vagnen hade två 37 mm pansarvagnskanoner m/38 och två kulsprutor m/36. Den andra vagnen utrustades med dubbel 8 mm luftvärnskulspruta och två kulsprutor m/36.

BODEN gjordes på Bodens tygstation och bestod ursprungligen av tre malmvagnar. Den var utrustad av allehanda vapen som exempelvis:
60 mm kanon m/96
två kulsprutor m/36

Dragkraften var J-loken som byggdes av verkstäderna Atlas(Stockholm), NOHAB(Trollhättan) och Motala verkstad när SJ behövde förnya sin vagnpark inom lokaltrafiken under 1910-talet. Av 45 lok så tjänstgjorde fyra i pansartågen.

Det är följande beteckningar på listan.

SJ-nr - Tillverkningsår/nr - Verkstad - Öde

1261 - 1915/165 - Atlas - slopat och skrotat i Vislanda 1969
1343 - 1917/609 - Motala - slopat 1969 och skrotat i Vislanda 1978
1345- 1917/611 - Motala - slopat och skrotat i Vislanda 1969
1390- 1918/616 - Motala - slopat 1969 och skrotat 1971 i Hybo

Stefan

Loken och vagnarna

1261 Pansartåget 3 ÖSTERSUND - inga vagnar ombyggda
1343 Pansartåget 1 KIRUNA - Or 34730, Or 34867
1345 Pansartåget 4 MALMÖ - inga vagnar ombyggda
1390 Pansartåget 2 BODEN - Mas 15817, Mas 15837, Mas 15858

Avställda 1942. Åter utrustade 1944. Utgick ur krigsorganisationen 1/7 1949.

Pansarklädseln på loken nedmonterades 1945, men skulle åter kunna monteras inom 48 timmar.

Pansartåget 1 KIRUNA
Mobm Fo 66 Trm I 19 Mobpl Kiruna Mobtid 120 h
1-37 mm pvkan m/38, 4-8 mm ksp m/36, 1-8 mm lvksp m/36 dbl (ersatt 1944 av 1-20 mm lvakan m/40)
1-Kortvågsradio 250 watt
1 Off, 1 Uoff, 14 Ubef, 37 Meniga, 4 Jvgtjm

Pansartåget 2 BODEN
Mobm Fo 63 Trm I 19 Mobpl Boden Mobtid 72 h (senare 120 h)
2-57 mm kan m/95, 4-8 mm ksp m/36, 1-8 mm lvksp m/36 dbl, 1KvRa 250 watt
1 Off, 1 Uoff, 16 Ubef, 24 Meniga, 4 Jvgtjm