Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
-
- Medlem
- Inlägg: 4133
- Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
- Ort: Uppsala
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Fast frågan är om det bara har att göra med lönenivå. I Sverige är ingenjör ett "mängdyrke", som många väljer utan större fallenhet eller intresse för teknik. De relativt få som skaffar sig ett teknisk utbildning på hög nivå i Indien eller Kina är sannolikt också duktigare (inte bara billigare). Många svenska ingenjörer passar bättre som projektledare än att programmera, räkna, konstruera, etc.
När det gäller klasser i Sverige skulle jag säga att vi sedan efterkrigstiden haft ungefär följande uppdelning:
Överklass: Ekonomiskt oberoende, ofta med "gamla" pengar. (någon procent av befolkningen)
Intellektuell medelklass: Akademiker sedan minst ett par generationer, med ett intellektuella intressen, ofta god privatekonomi och ofta ett relativt stort inflytande på sin omgivning (t ex journalister). (några procent av befolkningen)
Medel-Svensson: Allt från arbetare till akademiker, ofta helt OK privatekonomi, men sällan särskilt intellektuellt intresserade. (60-70 procent befolkningen)
Personer med utländsk bakgrund: Mycket blandad grupp, allt från långtidsarbetslösa till framgångsrika akademiker och företagare (10-20 procent av befolkningen)
Underklass: Personer med dålig privatekonomi, ofta trasslig familjesituation och dålig position på arbets- och bostadsmarknaden. (10-20 procent av befolkningen)
Det som jag upplever har ändrats på senare år är att gruppen med utländsk bakgrund ökar och att skillnaderna inom gruppen Medel-Svensson har ökat, vi börjar få medelklass och arbetarklass igen.
När det gäller klasser i Sverige skulle jag säga att vi sedan efterkrigstiden haft ungefär följande uppdelning:
Överklass: Ekonomiskt oberoende, ofta med "gamla" pengar. (någon procent av befolkningen)
Intellektuell medelklass: Akademiker sedan minst ett par generationer, med ett intellektuella intressen, ofta god privatekonomi och ofta ett relativt stort inflytande på sin omgivning (t ex journalister). (några procent av befolkningen)
Medel-Svensson: Allt från arbetare till akademiker, ofta helt OK privatekonomi, men sällan särskilt intellektuellt intresserade. (60-70 procent befolkningen)
Personer med utländsk bakgrund: Mycket blandad grupp, allt från långtidsarbetslösa till framgångsrika akademiker och företagare (10-20 procent av befolkningen)
Underklass: Personer med dålig privatekonomi, ofta trasslig familjesituation och dålig position på arbets- och bostadsmarknaden. (10-20 procent av befolkningen)
Det som jag upplever har ändrats på senare år är att gruppen med utländsk bakgrund ökar och att skillnaderna inom gruppen Medel-Svensson har ökat, vi börjar få medelklass och arbetarklass igen.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Men det är stor splittring bland personer med utländsk bakgrund. De som kom på 60- och 70-talen var arbetarfamiljer som snabbt integrerades i det Svenska samhället och deras barn är i dag i stor utsträckning framgångsrika i det Svenska samhället. Men samtidigt har de här familjerna också en del barn och barnbarn som över huvud taget inte har blivit det man kan kallade "vällyckade" och som utgör en ryggrad i de kriminella miljöerna. Personer som de gamla invandrarna från 60 och 70-talet skäms över och inte vill identifisera sig med.
Så har vi en stor mängd av senare tiders nyankomna så kallade flyktingar som i praktiken över huvud taget bara finns. De sitter i åratal på diverse institutioner, kalla det flyktingmottagningar eller vad som helst, det är bara en ordlek. Systemet gör att många av de här kommer aldrig att kunna försörja sig på ett vanligt sätt och kommer att utgöra en klassisk underklass i framtiden. Samtidigt som motsättningarna mellan dem och det som i Staterna kallas "White Trash", det vill säga vit underklass, kommer att bli stora. De som har sina rötter här men som är "utslagna" kommer att beskylla de nyankomna för sin situation.
Vi är på väg att få en ny klassfördelning igen. Som jag ser saken gällde den gamla klassiska indelningen fram till 70-talet, sedan har det utvecklats till något nytt som har gällt fram till nu. Men nu är vi på väg mot något nytt igen, och jag tror inte det blir ett framsteg. Jag ser framför mig stora motsättningar i samhället, framför allt inom den så kallade underklassen.
Så har vi en stor mängd av senare tiders nyankomna så kallade flyktingar som i praktiken över huvud taget bara finns. De sitter i åratal på diverse institutioner, kalla det flyktingmottagningar eller vad som helst, det är bara en ordlek. Systemet gör att många av de här kommer aldrig att kunna försörja sig på ett vanligt sätt och kommer att utgöra en klassisk underklass i framtiden. Samtidigt som motsättningarna mellan dem och det som i Staterna kallas "White Trash", det vill säga vit underklass, kommer att bli stora. De som har sina rötter här men som är "utslagna" kommer att beskylla de nyankomna för sin situation.
Vi är på väg att få en ny klassfördelning igen. Som jag ser saken gällde den gamla klassiska indelningen fram till 70-talet, sedan har det utvecklats till något nytt som har gällt fram till nu. Men nu är vi på väg mot något nytt igen, och jag tror inte det blir ett framsteg. Jag ser framför mig stora motsättningar i samhället, framför allt inom den så kallade underklassen.
-
- Medlem
- Inlägg: 4702
- Blev medlem: 12 jul 2004 12:28
- Ort: Sverige
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Klass sitter i ögonen - det är en sammanvägd summa av värderingar, fostran och livsstil/ prioriteringar. Klassresor tar i allmänhet 3 generationer.
-
- Medlem
- Inlägg: 4133
- Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
- Ort: Uppsala
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Jag håller med om att det spelar stor roll, men rent ekonomiskt skulle man väl kunna säga:
Arbetarklass: Den som lever från månadslön till månadslön och har ett mycket begränsat kapital, bor i högt belånat hus eller bostadsrätt alternativt i hyresrätt, har ett mindre buffertsparande men får problem om inkomsten uteblir någon/några månader.
Medelklass: Den som behöver tjäna pengar för att försörja sig, men som har goda marginaler, äger sin bostad med små/inga lån (bor bra men billigt), har rätt stort sparkapital samt ofta ytterligare tillgångar som sommarstuga, klarar tillfälliga inkomstminskningar utan problem.
Överklass: Den som permanent kan leva med rimligt hög standard utan att arbeta, t.ex. på avkastning från aktier.
Ser man det mera socialt, så bör man tänka på att Sverige industraliserades ganska sent, men tidigt blev en välfärdsstat. I många familjer har man "hoppat över" att vara riktig arbetarklass. Exempel på hur det kan se ut i många svenska familjer: före 1945 bondefamilj, efterkrigstiden någorlunda välmående arbetarfamilj i villa i bruksort, sent 1900-tal pappa lägre tjänsteman eller hantverkare, mamma jobbar i vård, skola, omsorg, bor i villaförort.
Jag skulle säga att den typiska svensken är någonstans mellan arbetar- och medelklass ekonomiskt, samt socialt oftast har rötterna i bonde- och/eller arbetarklassen.
-
- Stödjande medlem 2021
- Inlägg: 7436
- Blev medlem: 04 apr 2002 13:24
- Ort: Oxelösund
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Intressant, på senare tid har jag själv funderat om inte typiska svensken lever på en nivå mellan medelklass och överklass. "Känslan" har intensifierats på senare tid när jag sett alla snyftiga i-landsproblem reportage på nyheterna i corona krisens spår.
Sonderling
Sonderling
-
- Medlem
- Inlägg: 4133
- Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
- Ort: Uppsala
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Jo, men är det inte medel-Svenssons "lyxliv" med Thailandsresor och dyra köksrenoveringar som gör att många fastnar i arbetarklassen snarare än att ta steget till medelklassen? Man sparar och amorterar lite och lyxkonsumerar mycket.
För mig går någonstans gränsen mellan arbetar- och medelklass mellan dem som tycker att den 25:e (löning) är ett speciellt datum och dem som inte bryr sig om det.
För mig går någonstans gränsen mellan arbetar- och medelklass mellan dem som tycker att den 25:e (löning) är ett speciellt datum och dem som inte bryr sig om det.
-
- Medlem
- Inlägg: 2482
- Blev medlem: 30 jun 2008 22:07
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Jag brukar säga att medelklass är man när man äter smörgås med kniv och gaffel.
Det är alltså en kulturell skillnad med en ganska stor ekonomisk överlappning mellan medelklass och arbetarklass.
En byggnadsarbetare har tex en betydligt högre inkomst än en byråassistent i en kommunförvaltning.
Det är alltså en kulturell skillnad med en ganska stor ekonomisk överlappning mellan medelklass och arbetarklass.
En byggnadsarbetare har tex en betydligt högre inkomst än en byråassistent i en kommunförvaltning.
-
- Stödjande medlem 2021
- Inlägg: 7436
- Blev medlem: 04 apr 2002 13:24
- Ort: Oxelösund
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Ja det där är något man känner igen sig i!En byggnadsarbetare har tex en betydligt högre inkomst än en byråassistent i en kommunförvaltning.
En annan sak som jag kom på är jag fått förklarat för mig att många lånar upp sig i en högre standard/ klass. Att mycket är en chimär. Och det var väl de du var inne på a81?
Jag tänkte annars på hur man lever och kanske inte hur man uppför sig. Att de flesta lever som herrskaps folk gjorde för hundra år sedan.
Sonderling
-
- Stödjande medlem 2023
- Inlägg: 9800
- Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
- Ort: Västerbotten
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
En jämnare inkomstfördelning och välfärdsstatens tillkomst bör ju ha lett till att den materiella standarden utjämnats en hel del, åtminstone fram till åttiotalets slut. Sedan undrar jag om det inte har gjort att det är andra detaljer som exempelvis värderingar livsval som markerar klass än de rent synliga materiella tingen som bil och bostad, kanske dessa saker bekräftar ens status bara inom den egna gruppen? Att bara äta kött från gårdsslaktade kalvar som är ekologiskt uppfödda ger inga pluspoäng i de Norrländska skogslänen, och drive-in bingo i mysbyxor imponerar knappast i de lite finare kretsarna.
-
- Medlem
- Inlägg: 2482
- Blev medlem: 30 jun 2008 22:07
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
För att inte tala om att inte äta kött överhuvudtagetAtt bara äta kött från gårdsslaktade kalvar som är ekologiskt uppfödda ger inga pluspoäng i de Norrländska skogslänen
-
- Medlem
- Inlägg: 4151
- Blev medlem: 07 feb 2005 16:48
- Ort: Praha
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
vem och vilka som tillhör vilken klass beror på vilken sociolog man tycker bäst om. Bourdieu, visserligen marxistisk grund, pratade mycket om habitus. Att vi människor har olika kapital, inte bara ekonomiska. Vi har socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt kapital. Det mängden kapital i de kategorierna som får sorterar in oss i de olika klasserna.
Det är bourdieus tankar ni är inne och resonerar om när ni pratar om att det tar 3 generationer att göra klassresa, att uppförande och ekonomiskt kapital inte behöver vara detsamma etc.
ur marxistisk sociologi existerar inte överklass eller medelklass eller liknande som strikta kategorier. De är mer folkspråk än defacto klasskategorier. I marxismen har vi, grovt räknat, arbetarklass, småborgare och bourgeois. De går väl att ungefärligt jämföra med arbetarklass, medelklass och överklass. Överlag stämmer de överrens med varandra. I marxismen är det ens position i det samhälleliga ekonomiska hjulet som avgör vilken klass man har. Inte hur mycket pengar eller materiell standard man har. Så i teorin går det att vara en rik arbetarklass och utfattig bourgeois. (tex aktiesparande industriarbetare samt utfattig adelsman som Magnus Drake af Hagelsrum)
Arbetarklassen består av folk vars roll i ekonomiska systemet är att sälja sin fysiska arbetskraft och/eller har ingen makt över sin arbetsplats. (tex industriarbetare)
Småborgare består av folk vars roll i ekonomiska systemet är att sälja sin intellektuella kapacitet och/eller har makt över sin arbetsplats. (tex lärare och/eller småföretagare)
bourgeois består av folk vars roll i det ekonomiska systemet går ut på att äga verksamheterna arbetarna och småborgarna antingen arbetar i eller måste ta stort hänsyn. (exempelvis Jeff Bezos)
socialdemokratin i sverige under efterkrigstiden gjorde väldigt bra ifrån sig med att förbättra villkoren för arbetarna. Arbetare i Sverige har det bra mycket bättre än arbetare i tex USA eller Kina. Den här materiella förbättringen har lett till att klassbegreppet uppluckrats på det viset att folk inte längre ser sig som tillhörande en klass utan vi är fria individer etc. Vilket nog ytterst få sociologer nog egentligen skulle hålla med om.
En annan sak som svensk arbetarklass har haft som andra inte hade är tillgång till skola och högre utbildning. Våra arbetarklassyrken i Sverige idag är inte enkla verksamheter man lär sig på golvet. Det är många gånger något som kräver hyfsat avancerad utbildning. Minst gymnasier för det allra mesta, men troligen även högskola. Det här gör tror jag också att man inte ser sig som att man har gemensamma intressen med andra arbetaryrken. Och dessutom har man som ni redan skrivit börjat snegla uppåt och vill kanske på sikt byta till en annan klass. Vilket är också är möjligt i Sverige tack vare socialdemokratins dominans.
slutsats kan man säga att svenska klassamhället är både stratiferat och differentierat och viss mån fragmentariskt.
Det är bourdieus tankar ni är inne och resonerar om när ni pratar om att det tar 3 generationer att göra klassresa, att uppförande och ekonomiskt kapital inte behöver vara detsamma etc.
ur marxistisk sociologi existerar inte överklass eller medelklass eller liknande som strikta kategorier. De är mer folkspråk än defacto klasskategorier. I marxismen har vi, grovt räknat, arbetarklass, småborgare och bourgeois. De går väl att ungefärligt jämföra med arbetarklass, medelklass och överklass. Överlag stämmer de överrens med varandra. I marxismen är det ens position i det samhälleliga ekonomiska hjulet som avgör vilken klass man har. Inte hur mycket pengar eller materiell standard man har. Så i teorin går det att vara en rik arbetarklass och utfattig bourgeois. (tex aktiesparande industriarbetare samt utfattig adelsman som Magnus Drake af Hagelsrum)
Arbetarklassen består av folk vars roll i ekonomiska systemet är att sälja sin fysiska arbetskraft och/eller har ingen makt över sin arbetsplats. (tex industriarbetare)
Småborgare består av folk vars roll i ekonomiska systemet är att sälja sin intellektuella kapacitet och/eller har makt över sin arbetsplats. (tex lärare och/eller småföretagare)
bourgeois består av folk vars roll i det ekonomiska systemet går ut på att äga verksamheterna arbetarna och småborgarna antingen arbetar i eller måste ta stort hänsyn. (exempelvis Jeff Bezos)
socialdemokratin i sverige under efterkrigstiden gjorde väldigt bra ifrån sig med att förbättra villkoren för arbetarna. Arbetare i Sverige har det bra mycket bättre än arbetare i tex USA eller Kina. Den här materiella förbättringen har lett till att klassbegreppet uppluckrats på det viset att folk inte längre ser sig som tillhörande en klass utan vi är fria individer etc. Vilket nog ytterst få sociologer nog egentligen skulle hålla med om.
En annan sak som svensk arbetarklass har haft som andra inte hade är tillgång till skola och högre utbildning. Våra arbetarklassyrken i Sverige idag är inte enkla verksamheter man lär sig på golvet. Det är många gånger något som kräver hyfsat avancerad utbildning. Minst gymnasier för det allra mesta, men troligen även högskola. Det här gör tror jag också att man inte ser sig som att man har gemensamma intressen med andra arbetaryrken. Och dessutom har man som ni redan skrivit börjat snegla uppåt och vill kanske på sikt byta till en annan klass. Vilket är också är möjligt i Sverige tack vare socialdemokratins dominans.
slutsats kan man säga att svenska klassamhället är både stratiferat och differentierat och viss mån fragmentariskt.
-
- C Skalman
- Inlägg: 14627
- Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
- Ort: Västergötland
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Nog finns det fortfarande en underklass, även om det inte är den traditionelle bonden eller arbetaren. Dagens underklass är våra invandrare. De bor idag i de miljonprogram och liknande miljöer där tidigare industriarbetare bodde. Mycket av det som förut hette klass, och innan dess stånd, kan nog idag översättas till ras och etniskt ursprung.
-
- Medlem
- Inlägg: 4151
- Blev medlem: 07 feb 2005 16:48
- Ort: Praha
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Ja. Det finns ett begrepp inom marxismen som låter skumt i dagens tid och det är "trasproletariat". Det är en klass som består av de personer som inte passar in på de övriga tre. Studenter,hemlösa, arbetslösa, sjuka, daglönare, statare, drängar mm.
I dagens lite mer moderna marxism brukar man prata om prekariat istället för tras-proletariat med hänvisning till det folk skrev ovan. Prekariatet består främst av folk med otrygga anställningar. I den kategorin brukar många invandrare hamna.
I dagens lite mer moderna marxism brukar man prata om prekariat istället för tras-proletariat med hänvisning till det folk skrev ovan. Prekariatet består främst av folk med otrygga anställningar. I den kategorin brukar många invandrare hamna.
-
- Medlem
- Inlägg: 4151
- Blev medlem: 07 feb 2005 16:48
- Ort: Praha
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Här är förresten en liten kortare föreläsning om Bourdieu på svenska. Den är helt okej intressant.
https://www.youtube.com/watch?v=9w12l0keiJA
https://www.youtube.com/watch?v=9w12l0keiJA
-
- Medlem
- Inlägg: 4133
- Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
- Ort: Uppsala
Re: Klassbegreppets uppluckring under efterkrigstiden
Samtidigt hade lägre medelklass som bönder och handlare ofta anställd personal som tog hand om hus, hem och barn. Det har inga Svensson-familjer idag. Adliga godsägare har knappt det idag.sonderling skrev: ↑02 jun 2020 14:32Jag tänkte annars på hur man lever och kanske inte hur man uppför sig. Att de flesta lever som herrskaps folk gjorde för hundra år sedan.