Finland under fortsättningskriget

[Sergeant Pepper]

Några frågor om Finland under fortsättningskriget:

1) Hur långt österut kom Finland på de olika fronterna oim man undantar fjärrpatrullerna som var ända borta vid Archangelsk-Moskvabanan?

2) Hur administrerades de sovjetiska områden som Finland erövrade och vad hände med civilbefolkningen?

3) Hur många och vilka icke-finska förband stred i Finland. Hur stora var de styrkorna samt hur var deras stridsvärde i förhållande till de finländska styrkorna?

[jasteri]

1) Under fortsättningskrigets anfallsfas 6:e december 1941 hade finländarna uppnått de ställningar, vilka Mannerheim och hans stab ansåg garantera en tillräcklig säkerhetszon. Sovjetiska trupper använde samma taktik som de gjort redan i napolenkriget - slog sig tillbaka för att försvåra fiendens underhåll. På Karelska näset stannade finska armen i höjd med Leningrads yttersta försvarslinje, ca 10 km från Leningrad och i Östkarelen vid linjen Svir-Onega-Maaselkänäset-Rukajärvi. Målet avgjordes på basis av rent militära synpunkter, tankarna på ett Stor-Finland som funnits inom en snäv krets intresserade inte soldaterna. De finländska trupperna anföll aldrig Leningrad, deltog inte i dess belägring och stridspiloterna var absolut förbjudna att flyga inom Leningrads område.

2) Tyvärr kan jag med säkerhet bara svara på din första fråga. Jag försöker kolla om jag hittar något mer om civilbefolkningen. Vad jag läst så ordnades skolundervisning för barnen i Östkarelen som blivit kvar inom de erövrade områdena. Vägskyltar ändrades i erövrade byar från ryska till finska osv.

3) Menar du också tyskar? ca 200 000 tyskar, 3300 ester, 1700 svenskar, 750 ingermanländare och 200 danskar. Åtminstone frivilliga från estland stred framgångsrikt i JR200 och t.ex. Tyska flygförbandet Kuhlmey hade en mycket betydande roll i avvärjningen av storanfallet 1944.

//JAsteri

[Sergeant Pepper]

Tackar för det utförliga svaret på punkt 1. Har du någon rekommenderad läsning om punkterna två och tre?
Angående punkt 3 avsåg jag samtliga icke-finländska styrkor. Var stred dessa styrkor? Var var det tyska flyget baserat? Hur leddes de utländska förbanden? Hade de finska sambandsofficerare m.m. m.m. m.m.

Håller just på och läser "Strider i Fjärrkarelen" som jag köpt via SMB och intresset för de tre finska krigen blir bara större så all specialinformation som inte står i svenska skolans historieböcker är av intresse.

[Johan Elisson]

I del två av bokserien Finland i krig så står det lite om administrationen av de erövrade områdena.

Man hade då fortsättningskriget bröt ut redan diskuterat hur förvaltningen skulle gå till. Presidenten hade gett i uppgift till geografen Risto Ryti att "bevisa" att Östkarelen och Kolahalvön var finskt. Docenten Eino Jutikkala stod utredde de historiska aspekterna, och det hela publicerades under titeln Finnlands Lebensraum. Förslaget om militärfövaltning av områdena hade större gehör än förslaget om civilförvaltning, och planer skissades upp där man delade in Östkarelen i militärförvaltningsdistrikt, o s v.

/Johan

[JAB]

2) Hur administrerades de sovjetiska områden som Finland erövrade och vad hände med civilbefolkningen?

Den ockuperade delen av Östkarelen stod under Östkarelens krigsförvaltning (Itä-Karjalan sotilashallinto) ansvar, vars ledning bestod av en liten grupp finska civilister som varit aktiva i Akateeminen Karajalan-seura (och positivt inställda till ett Stor-Finland). Ockupationspolitiken var en del av krigspolitiken, och förvaltningen stod direkt under överbehälhavarens kommando, som dock ej aktivt deltog i dess politik. Finlands regering och riksdag hade just inga påverkningsmöjligheter.

I det ockuperade området fanns ca 80.000 invånare, av vilka hälften var Karelare och hälften ryssar. De ryssar som stannade kvar (ca 20.000 personer) spärrades in i koncentrationsläger, där förhållandena särskilt 1942 var svåra. Sovjet klagade högljutt över detta, och lägren monterades ned hösten 1943. Före 1943 fick också Karelarna bättre matransoner och högra löner än ryssarna, men Mannerheim ingrep också i detta, och efter 1943 fick ryssarna lika mycket. Främst av krigslogistiska orsaker och försvarssynpunkter flyttades befolkningen lite hit och dit. Mannerheim ingrep också då han tyckte att de evangelisk-lutherska prästerna blev för ivirga i sitt missionerande mot den grekisk-katolska befolkningen.

Talrika finska folkskolor grundades redan 1941, och ett finskt gymnasium inrättades i Petrozavodsk (som döpts om till Äänislinna).

Stora planer på att flytta Ingermanländare från Leningradområdet och Estland till Östakarelen uppgjordes (statspolisen ansåg dock att det vore bättre att skicka "riktiga" finnar dit, som ansågs vara mer pålitliga i denna framtida gränszon), men av detta blev inget innan man tvingades retirera 1944.

Efter kriget krävde den ryska kontrollkommissionen att 61 personer med anknytning till ockupationen skulle gripas för krigsförbrytelser. Av dessa häktades 34 (många av de på listan hade gett sig iväg utomlands). De flesta frikändes, men några fälldes.

Källor: Finlands Historia, band 4 (Schildts, 1999)
och Jatkosota Kronikka (Gummerus, 1991)

[Taisto]

Ang fråga 2.
En omfattande beskrivning av den finska ockupationen av Östkarelen återfinns i en bok av Helge Seppälä, "Suomi miehittäjänä 1941-44" ("Finland som ockupant 1941-44", fritt översatt). Har dock inte sett någon svensk översättning, men finskan är väl inget problem...?

Författaren arbetade själv en tid som lägervakt eller liknande mot slutet av kriget, han var lite för ung för ordinarie militärtjänst (i 17-årsåldern eller så). Efter kriget har han forskat och gett ut böcker i olika ämnen som har anknytning till kriget.

JAB:s korta beskrivning ger en liknande bild som HS beskriver.

[mato]

Beträffande tilbakatagandet av Karelen under fortsättningskriget.

Finska armén intog och befriade Karelen fram till den 20 augusti (start den 15 juli) i norra Ladoga då Sordavala återintagits.
På Karelska Näset något senare, där man stannade på den gamla gränsen, trotts Tyskarnas önskemål om att fortsätta mot Leningrad.

Förvånande och omdiskuterad var dock att Mannerheim ville gå vidare med anfallet och inta det så kallade Aunus Karelen eller Fjärr Karelen. Det påstås att orsaken var rädslan för att Finland återigen skulle, i krigets fortsättning, hamna i samma situation som under Vinter Kriget att den norra flankens och gränsens närhet skulle vid ett ryskt genombrott hota Näsets försvar.
Därför ville man ha en buffert ända bort till floden Svir. Denna teori överensstämde med den slutliga situationen -44 under ryssarnas storoffensiv då dessa brände sin krut fram till den gamla finska gränsen.

Det fanns alltså ett klart uttalad osäkerhet beträffande de tyska insatserna på den ryska fronten (speciellt efter -42) och dess slutgiltiga framgång. Den 7:e finska divisionen skapade ett brohuvud bakom Svir som sträckte sig ca 2 mil sydost om floden. Detta hölls ända till juni -44 trotts ryssarnas ihärdiga försök att kasta finnarna tillbaka över floden. Detta speciellt under våroffenciven -42.

Denna strategiska tänkande visade sig vara mycket framgångsrik och troligen. med facit i hand, räddade Finlands Karelska Näset försvar sommaren -44.
Beträffande tyskarnas insatser under fortsättningskriget kan nämnas följande. De största insatserna gjordes i Finska Lappland där tyskarna delvis hade frontansvaret men lyckades inte ta Murman banan trotts mycket stora försök.
Övrigt var deras infanteri inte något vidare stridsdugliga i de karelska urskogarna. endast några få bataljoner deltog i Karelen.
Däremot prisades flyget under de avgörande striderna på Karelska Näset.

[mato]

[quote="Sergeant Pepper"]Några frågor om Finland under fortsättningskriget:

1) Hur långt österut kom Finland på de olika fronterna oim man undantar fjärrpatrullerna som var ända borta vid Archangelsk-Moskvabanan?

Bakom floden Svir ca: 2 mil. fram till Ostan området mot Onega sjön i norr. Denna brohuvud sträckte sig fram till södra delarna av Svir och besattes i huvudsak i norr av finnaras 7D.

[Dr. Sakai]

Här finns en trevlig animation som visar anfallets landövervinningar och reträttens territoriella förluster.

http://www.koulukanava.fi/historia/ww2/ ... /jatko.htm

[Sergeant Pepper]

Finfin animering Dr Sakai! Får dock jobba på min finska lite...

[johanarnia]

jag har hört att Italienarna skickade en torpedbåt till Ladoga, är det sant???

[Henke]

jag har hört att Italienarna skickade en torpedbåt till Ladoga, är det sant???

4 stycken faktiskt:

http://heninen.net/laatokka-war/english.htm

[jasteri]

jag har hört att Italienarna skickade en torpedbåt till Ladoga, är det sant???

Jep, det stämmer. Min morfar, som tjänstgjorde i ladogas flotta, misstog ryska torpedbåtar till just dessa italienska torpedbåtar och blev därför fångatagen 1942.

Italiens hjälp var stor redan i vinterkriget. Italiens stöd var då ca 790 miljoner mark, mest efter Sverige.

http://www.ennenjanyt.net/4-03/italia.htm

//Jasteri