Naturligvis menar jag koruption. Skrev fel där.
Ok en fråga.
Vad hette Tjeckoslovakiens första president?
Och när bildades den självständiga staten Tjeckoslovakien? Datum och månad tack.
Quiz: Första världskriget & mellankrigstiden
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
-
Legoknekten
- Medlem
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 15 november 2003, 08:16
- Ort: OEF
Det helt rätt att han hade fullmakt att (vid extraordinära situationer, vilket inte definierades så klart) upplösa parlamentet och utlya nyval. Men det där med "regera med extra fullmakter" skulle jag vilja ha åtminstone litet mer preciserat.Martin Lundvall skrev:Att rikspresidenten kunde upplösa parlamentet och regera med extra fullmakter?
Det är väl ett sätt att uttrycka den andra punkten ovan. Gärna litet mer preciserat ändå - det behöver inte alls ha med medborgerliga rättigheter att göra, för övrigt.Legoknekten skrev:Fullmakt att begransa de medborgerliga rattigheterna i en nationell krissituation?
Jag vill inte vara petig, men denna lilla detalj var oerhört viktig för den fortsatt utvecklingen - både för utvecklingen under Weimartiden som bäddade för Hitler, och för de faktiska skeendena just när Hitler tog över.
Någon som vill spekulera vidare?
Jag spekulerar:
Hindenburg var rikspresident, det parlamentariska systemet bröt ihop/slutade fungera nån gång 1929-30. Hindenburg styrde sen diktatoriskt mha nödförordningsrätten i typ två år. Sen vägrade han och lade över statsmakten till von Papen. Denne bröt den marxistiska makten i Preussen, bl.a.
Förtroendet på båda sidor hos den stora allmänheten för demokratin och parlamentarismen enligt Weimarrepubliken var borta.
Sen var väl vägen jämnad för NSDAP, och Hitler kunde slutligen ta över med hänvisning till nödförordningsrätten.
Hindenburg var rikspresident, det parlamentariska systemet bröt ihop/slutade fungera nån gång 1929-30. Hindenburg styrde sen diktatoriskt mha nödförordningsrätten i typ två år. Sen vägrade han och lade över statsmakten till von Papen. Denne bröt den marxistiska makten i Preussen, bl.a.
Förtroendet på båda sidor hos den stora allmänheten för demokratin och parlamentarismen enligt Weimarrepubliken var borta.
Sen var väl vägen jämnad för NSDAP, och Hitler kunde slutligen ta över med hänvisning till nödförordningsrätten.
Självsvåldigt ställer jag nästa fråga, en enklare.
Under WW1 integrerade/verkade Tyskland under täcket för att USA skulle gå i krig med Mexico. Bl.a. försökte tyskarna få den avsatte mexikanske makthavaren Huerta åter till makten. USA hade tidigare i realiteten lyckats avsätta honom då han var ett hot mot amerikanska gruv- och oljeföretag i Mexico.
För USA var Huerta ett stort hot om han skulle komma tillbaka. I detta fall hade ett krig mellan länderna varit troligt.
Bl.a Kejsaren, (som faktiskt var den som hittade på uttrycket "Gula faran") verkade först för att få till ett krig mellan USA och Japan. (fast Japan var allierade med England vid tidpunkten).
Tyska källor rapporterade falskt att 10.000- tals japanska soldater låg under träning i Mexico.
Och mycket annat diplomatiskt lurande från tyska sidan i New York.
Rädslan hos tyskarna fanns att president Wilson skulle ge upp sin starka vilja att bara medla mellan de stridande i Europa och istället gå i krig där.
Bättre att de slogs mot Mexico och Japan.
Så till frågan:
Vilken tysk officer var militärattaché i såväl Mexico som i USA under WW1 och var aktiv i detta sammanhang?
Lästips: Barbara W. Tuchman, Zimmermanns Telegram.
Mycket om dessa händelser men också om hur engelsmännen kunde lyssna av tysk diplomatisk radio/kabeltrafik pga att de knäckte koderna och hur.
Under WW1 integrerade/verkade Tyskland under täcket för att USA skulle gå i krig med Mexico. Bl.a. försökte tyskarna få den avsatte mexikanske makthavaren Huerta åter till makten. USA hade tidigare i realiteten lyckats avsätta honom då han var ett hot mot amerikanska gruv- och oljeföretag i Mexico.
För USA var Huerta ett stort hot om han skulle komma tillbaka. I detta fall hade ett krig mellan länderna varit troligt.
Bl.a Kejsaren, (som faktiskt var den som hittade på uttrycket "Gula faran") verkade först för att få till ett krig mellan USA och Japan. (fast Japan var allierade med England vid tidpunkten).
Tyska källor rapporterade falskt att 10.000- tals japanska soldater låg under träning i Mexico.
Och mycket annat diplomatiskt lurande från tyska sidan i New York.
Rädslan hos tyskarna fanns att president Wilson skulle ge upp sin starka vilja att bara medla mellan de stridande i Europa och istället gå i krig där.
Bättre att de slogs mot Mexico och Japan.
Så till frågan:
Vilken tysk officer var militärattaché i såväl Mexico som i USA under WW1 och var aktiv i detta sammanhang?
Lästips: Barbara W. Tuchman, Zimmermanns Telegram.
Mycket om dessa händelser men också om hur engelsmännen kunde lyssna av tysk diplomatisk radio/kabeltrafik pga att de knäckte koderna och hur.
Då tar vi svaret på artikel 48 i Weimarförfattningen. Jag börjar med att citera den:
"Article 48: [...] In the event that public order and security are seriously disturbed or threatened, the Reich President may take measures necessary for their restoration, intervening, if necessary, with the aid of the armed forces. For this purpose he may temporary suspend, wholly or in part, the basic rights laid down in Articles 114, 115, 117, 118, 123, 124, and 153. [...]"
Denna paragraf kallas vanligen för "diktaturparagrafen", eftersom den konstitutionsenligt tillåter införandet av diktatur under kristider. De artiklar som räknas upp att de kan (tillfälligt) upphävas har till stor del, Legoknekten nämnde, med medborgerliga rättigheter att göra. Bl a gäller det egendomsrätten (fritt fram för tvångskonfiskationer!), mötesfriheten, hemfriden, rätten att inte frihetsberövas utan lagstöd, yttrandefriheten, m m. Ganska allvarligt, med andra ord ...
Denna paragraf tilllämpades ett antal gånger under Weimartiden (som ju var en tid av diverse internationellt spridda ekonomiska kriser och annat), och slutligen sattes i princip hela det parlamentariska systemet ur spel från 1930, eftersom det parlamentariska läget (och samarbetssvårigheter) hindrade en effektiv regeringsmajoritet att bildas. I stället styrde små minoritetsregeringar med hjälp av denna paragraf, sedan riksdagen upplösts i juli 1930. Efter det samlades riksdagen blott sporadiskt. Detta gav ju naturligtvis nazisterna (som hävdade att demokrati inte är ett effektivt fungerande system) vatten på sin kran, och de ökade också dramatiskt i valet sommaren 1932 (för att sedan åter gå bakåt i nyvalet senare samma höst).
När Hitler väl kommit till makten (konstitutionsenligt) dröjde det ju bara en månad till den berömda riksdagsbranden, som raskt och obevekligt utnyttjades av Hitler till att utlösa just artikel 48. Med andra ord utfärdades den 28 februari 1933 (den allra första dagen som grydde efter branden) ett dekret som förklarade de i artikel 48 nämnda artiklarna 114, 115, 117, 118, 123, 124 och 153 upphävda tills vidare. Med andra ord behövde inte ens den demokratiska författningen i sig upphävas för att Hitler skulle kunna avskaffa de grundläggande mänskliga rättigheterna i Tyskland. Tvångskonfiskationer, censur, omotiverade arresteringar, mötesförbud, brev- och telefonövervakning, omotiverade husrannsakningar m m blev tillåtet. Kommunistpartiets förbjudande skedde också med hänvisning till denna artikel.
Med andra ord, världshistoriens förmodligen värsta diktatur infördes helt i enlighet med en demokratisk författning ... Nu ska vi i och för sig kanske inte överdriva det konstitutionsenliga i processen. Redan före riksdagshusbranden hade nazisterna t ex börjat terrorisera, mörda och fängsla politiska motståndare (det första koncentrationslägret grundades dock inte förrän efter riksdagshusbranden).
Närmast det jag åsyftade var nog Legoknekten. Hade det inte redan dykt upp en ny fråga, så ...
"Article 48: [...] In the event that public order and security are seriously disturbed or threatened, the Reich President may take measures necessary for their restoration, intervening, if necessary, with the aid of the armed forces. For this purpose he may temporary suspend, wholly or in part, the basic rights laid down in Articles 114, 115, 117, 118, 123, 124, and 153. [...]"
Denna paragraf kallas vanligen för "diktaturparagrafen", eftersom den konstitutionsenligt tillåter införandet av diktatur under kristider. De artiklar som räknas upp att de kan (tillfälligt) upphävas har till stor del, Legoknekten nämnde, med medborgerliga rättigheter att göra. Bl a gäller det egendomsrätten (fritt fram för tvångskonfiskationer!), mötesfriheten, hemfriden, rätten att inte frihetsberövas utan lagstöd, yttrandefriheten, m m. Ganska allvarligt, med andra ord ...
Denna paragraf tilllämpades ett antal gånger under Weimartiden (som ju var en tid av diverse internationellt spridda ekonomiska kriser och annat), och slutligen sattes i princip hela det parlamentariska systemet ur spel från 1930, eftersom det parlamentariska läget (och samarbetssvårigheter) hindrade en effektiv regeringsmajoritet att bildas. I stället styrde små minoritetsregeringar med hjälp av denna paragraf, sedan riksdagen upplösts i juli 1930. Efter det samlades riksdagen blott sporadiskt. Detta gav ju naturligtvis nazisterna (som hävdade att demokrati inte är ett effektivt fungerande system) vatten på sin kran, och de ökade också dramatiskt i valet sommaren 1932 (för att sedan åter gå bakåt i nyvalet senare samma höst).
När Hitler väl kommit till makten (konstitutionsenligt) dröjde det ju bara en månad till den berömda riksdagsbranden, som raskt och obevekligt utnyttjades av Hitler till att utlösa just artikel 48. Med andra ord utfärdades den 28 februari 1933 (den allra första dagen som grydde efter branden) ett dekret som förklarade de i artikel 48 nämnda artiklarna 114, 115, 117, 118, 123, 124 och 153 upphävda tills vidare. Med andra ord behövde inte ens den demokratiska författningen i sig upphävas för att Hitler skulle kunna avskaffa de grundläggande mänskliga rättigheterna i Tyskland. Tvångskonfiskationer, censur, omotiverade arresteringar, mötesförbud, brev- och telefonövervakning, omotiverade husrannsakningar m m blev tillåtet. Kommunistpartiets förbjudande skedde också med hänvisning till denna artikel.
Med andra ord, världshistoriens förmodligen värsta diktatur infördes helt i enlighet med en demokratisk författning ... Nu ska vi i och för sig kanske inte överdriva det konstitutionsenliga i processen. Redan före riksdagshusbranden hade nazisterna t ex börjat terrorisera, mörda och fängsla politiska motståndare (det första koncentrationslägret grundades dock inte förrän efter riksdagshusbranden).
Närmast det jag åsyftade var nog Legoknekten. Hade det inte redan dykt upp en ny fråga, så ...
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Det var en svår fråga tycker jag men efter lite letande på google har jag hittat att Franz von Papen var militärattache men blev utvisad 1915 för att intrigerat mot USA och försökt sätta upp en spionring.Bagheera skrev: Så till frågan:
Vilken tysk officer var militärattaché i såväl Mexico som i USA under WW1 och var aktiv i detta sammanhang?
En lustig detalj som jag hittade var att Papen erkändes diplomatisk imunitet av britterna när han åkte från USA men tydligen gällde inte samma regel för hans bagage.
/Martin
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt: