Lotsplats Rödkallen

[Stellan Bojerud]

Varjag, KA-batteriet på Hertsöberget byggdes 1952-55.

[Lasse O]

Kanske korkad fråga, vilken var den bästa lasten förutom pingpongbollar? Trä, bomull, tyg eller känsligt gods (väl paketerat och lätt).
MVH
Hans
Edit: Kork naturligtvis

Broder Hans är tydligen på skojfriskt humör

Bortsett från det så är varjags berättelser intressanta och jag skulle gärna läsa varjags memoarer, ja bortsett från de mer pikanta bitarna förstås. De kan ges ut i en särskild utgåva för Hans.
Inte många av oss landkrabbor har en aning om vad "slejsa" är för något och om sjömanslivet vet vi oftast platt intet.
Varjagen har tydligen varit så klok att han fört dagbok. Så klok har inte jag varit, fast mitt yrkesliv har å andra sidan inte varit särskilt dramatiskt eller intressant.

[millgard]

Det bästa torde ha varit icke eldfängda men skrymmande och lätta varor, i den mån sådana överhuvudtaget kan uppletas.

[Hans]

Jag är säker på att bror Lasse kan skapa en många trådar om sina upplevelser som skulle få en rejäl bunt beundrare!

MVH

Hans

[varjag]

Det var allmänt bekant, att av alla lastade fartyg – sjönk malmbåtar snabbast – när dom tog min- eller torpedträffar!

Läser man vittnesmål från konvojeringar om malmfartyg framgår att det ofta rörde sig om sekunder från träff till att skeppet försvann under ytan. Chanserna för besättningen var minst sagt smala... Och är fortfarande inte lysande, se bara på förlisningen av Langeland utanför Koster. Även om det var hårt väder som stod för den sänkningen och ingen krigshandling.

Stämmer bra det Sarvi. Manskapsförlusterna på malmlastade fartyg i konvoj - var oerhört mycket högre än genomsnittet.
Därnäst - ammunitionslaster, som detonerade = praktiskt taget inga chanser.
Tankers - med ''lätta bränslen'' - bensin/dieselolja - men även pannolja - gav också goda chanser till kremering.....

@ Hans:

Kanske korkad fråga, vilken var den bästa lasten förutom pingpongbollar? Trä, bomull, tyg eller känsligt gods (väl paketerat och lätt).

Inte korkad fråga: Svaret - sågat trävirke, (plank) väl stuvat - fyller hela lastutrymmet till under däck. Och medger däckslast därtill.
I oceanfart tar man inte däckslast - som under kriget. Grov sjö, överspolning - surrningarna av däcklasten håller inte - planken går
överbord....vilket rubbar fartygets stabilitet -

Pingpongbollsprincipen - provides under 1:a Vk på s.k. Q-skepp bl.a.
Man fyllde lastrum, alla lediga utrymmen med - tomfat!

Tycks ha i alla fall retarderat sjunktiden......

mvh, Varjag

[Lasse O]

Jag är säker på att bror Lasse kan skapa en många trådar om sina upplevelser som skulle få en rejäl bunt beundrare!
MVH
Hans

Hm, vilken bokrubrik skulle locka dig mest? "Storm på Biscaya" eller "Blåsigt på Tofta skjutfält"?

[Sarvi]

Nu hittar jag inte åter vilken konvoj det var, men jag vet att jag läste om något fartyg i en Gibraltarkonvoj som blev torpederat - med en last av malm och kork. Tror mig minnas att det var iallafall några överlevande därifrån, så nån nytta gjorde kanske korken ifråga.

[varjag]

Nu hittar jag inte åter vilken konvoj det var, men jag vet att jag läste om något fartyg i en Gibraltarkonvoj som blev torpederat - med en last av malm och kork. Tror mig minnas att det var iallafall några överlevande därifrån, så nån nytta gjorde kanske korken ifråga.

Fartyget var ss ARIOSTO ur konvojen HG 75

http://www.uboat.net/allies/merchants/ships/1181.html
https://books.google.com.au/books?id=ez ... 3F&f=false

mvh, Varjag

[CvD]

Jag är säker på att bror Lasse kan skapa en många trådar om sina upplevelser som skulle få en rejäl bunt beundrare!
MVH
Hans

Hm, vilken bokrubrik skulle locka dig mest? "Storm på Biscaya" eller "Blåsigt på Tofta skjutfält"?

Beror på vad som hände på Tofta skjutfält

/CvD

[Lasse O]

Jag är säker på att bror Lasse kan skapa en många trådar om sina upplevelser som skulle få en rejäl bunt beundrare!
MVH
Hans

Hm, vilken bokrubrik skulle locka dig mest? "Storm på Biscaya" eller "Blåsigt på Tofta skjutfält"?

Beror på vad som hände på Tofta skjutfält

/CvD

Tja, en gång på 90-talet fick vi äta kall mat men det är nog inte mycket att skriva hem om.
Föredrar nog varjags och andras minnen från sjön och lotsplatser

[Stellan Bojerud]

Det var allmänt bekant, att av alla lastade fartyg – sjönk malmbåtar snabbast – när dom tog min- eller torpedträffar!

Läser man vittnesmål från konvojeringar om malmfartyg framgår att det ofta rörde sig om sekunder från träff till att skeppet försvann under ytan. Chanserna för besättningen var minst sagt smala... Och är fortfarande inte lysande, se bara på förlisningen av Langeland utanför Koster. Även om det var hårt väder som stod för den sänkningen och ingen krigshandling.

Stämmer bra det Sarvi. Manskapsförlusterna på malmlastade fartyg i konvoj - var oerhört mycket högre än genomsnittet.
Därnäst - ammunitionslaster, som detonerade = praktiskt taget inga chanser.
Tankers - med ''lätta bränslen'' - bensin/dieselolja - men även pannolja - gav också goda chanser till kremering.....

@ Hans:

Kanske korkad fråga, vilken var den bästa lasten förutom pingpongbollar? Trä, bomull, tyg eller känsligt gods (väl paketerat och lätt).

Inte korkad fråga: Svaret - sågat trävirke, (plank) väl stuvat - fyller hela lastutrymmet till under däck. Och medger däckslast därtill.
I oceanfart tar man inte däckslast - som under kriget. Grov sjö, överspolning - surrningarna av däcklasten håller inte - planken går
överbord....vilket rubbar fartygets stabilitet -

Pingpongbollsprincipen - provides under 1:a Vk på s.k. Q-skepp bl.a.
Man fyllde lastrum, alla lediga utrymmen med - tomfat!

Tycks ha i alla fall retarderat sjunktiden......

mvh, Varjag

Det finns ett par fall där torpederat fartyg hållit sig flytande på trälasten och nått hamn.

[varjag]

Minns inte datumet, men det var vid ‘’kräftpremiären’’ i augusti 1944….någon lots ringde
till Lotskontoret i Luleå – och rapporterade att ‘’tyska flygplan flög över med kurs mot väster – ja en del kom ner på låg höjd för att orientera sig…..’’
Pappa var där och såg dom – ‘’det var såna där 3-motoriga junkers…’’ (Ju 52 –min anm.)

Exakt vad som hände – har jag aldrig fått förklaring på – men…..

samma kväll över Norra Hamnfjärden, över vilken varjagpappans bostad hade balkongutsikt – kom samma kväll – efter mörkrets inbrott – vackra fyrverkerier!

(de svenska fartygen vid röda, varjag vid gröna och eldens uppfattade riktning - mot blåa pricken.....)

Kom å titta – ropade mamma!

Spårljusgranater vinglade genom kvällsmörkret......och det hördes festliga smällar nerifrån
Brandstation!

spaarljus.png (21.7 KiB) Visad 474 gånger

För vid Norra Stadskajen, vid brandstationen – låg en svensk hjälpkryssare

och ett par av dom där ‘’rakknivs-torpedbåtarna’’ på örlogsbesök! Lille varjag, hade själv redan varit ombord – och ‘’vevat 40 mummum Boforsare’’ minsann -

Det var dom som skjöt!
Skarpt!!

Äsch, menade mamma – flottisterna firar kräftskiva med fyrverkerier– det âr ju premiär!

Men – det var ingen kräftskiva.
Efteråt har jag gissat att tyskarna i dom dagarna, då Finland stod i begrepp att sluta
vapenstillestånd med Stalin – flygevakuerade vad dom kunde, från Nordfinland
till Norge…….vilket innebar direktflygning över södra Norrbotten och Lappland….
ett neutralitetsbrott om vilket jag aldrig hört ett knäpp…......

Nyhetscensuren då – var sådan att inte ett ord om saken – kom i tidningarna…..vad jag vet.

(forts)

Varjag

[Hans]

Pingpongbollsprincipen - provades under 1:a Vk på s.k. Q-skepp bl.a.
Man fyllde lastrum, alla lediga utrymmen med - tomfat!

Intressant, tack för svaret på mitt lilla sidspår.

Exempel.

The overhaul included re-subdivision by longitudinal and athwart ship bulkheads, the filling of her holds with 16,772 empty steel flotation drums. The Supervising Constructor estimated that the vessel could be completely flooded and 25% of the barrels completely crushed before her well decks would be awash. Thus it seemed probable that she had an excellent chance of remaining afloat if a U-boat made a successful attack on her.

http://en.wikipedia.org/wiki/USS_Asteri ... %29#Q-ship

MVH

Hans

[sveahk]

Ännu en gång...hjärtligt tack också för lill-varjagens minnen!

Bläddrade lite i dokument-mapparna märkta "Schweden" och hittade ett par skriftstycken som kanske kan vara av intresse...
De tyska piloterna som fick nog av allt krigande och styrde sina maskiner t.ex. till Sverige är väl dokumenterade under årens lopp.
Mindre känt, i alla fall av mig, är att ett ganska stort antal sjömän (tyskar och andra) också hoppade av i svenska hamnar...och att
de som "deserterade" under de första krigsåren tydligen löpte stor risk att skickas tillbaka.

Som just hände i augusti 1942 i Luleå...

lulea.jpg

Den första augusti lämnade två holländska sjömännen, Kochmaat Antonius Swinkels och Steward Mauritz Greevink, utan lov den holländska ångaren "Maasburg" i Luleå hamn. Den svenska polisen slog tydligen dövörat till deras asylförhoppningar...och lämpade tio dagar senare av de två på det utgående, också holländska, skeppet "Nordwijk". Vad som hände vid hemkomsten kan vi nog bara mardrömma om...

De tyska Tante Ju-flygningarna över Luleå hösten 1944 kände jag faktiskt inte till, men jaktflygarna högt i norr tog gärna genvägen över Sverige. Walter Schuck, JG 5-piloten som jag hade nöjet att prata med vid olika tillfällen, berättade förnöjsamt om genvägarna som han och hans kollegor gärna tog över Norrbotten. Från Petsamo-basen till södra Norge - och omvänt - betydde det en hel del sparad tid och bränsle!
"...och undan gick det, svenskt flyg och luftvärn, näde, näde...där hängde de inte med!"

Hans K

[Battler]

(de svenska fartygen vid röda, varjag vid gröna och eldens uppfattade riktning - mot blåa pricken.....)

Kom å titta – ropade mamma!

Spårljusgranater vinglade genom kvällsmörkret......och det hördes festliga smällar nerifrån
Brandstation!

I den riktningen ligger dessa byggnader - Tyskmagasinen.

Centrum med Norra hamn skymtar bortom byggnaderna.

Men sommaren 1944, hade tyskarna avecklat verksamheten där.