Att hindra de allierade att komma åt malmfälten och att säkra att det inte fanns en järnväg från Sverige till havet är två bra skäl.Der Löwe skrev:När man ser på planen för anfallet är det ju tydligt att den bär vissa drag av att säkra malmtransporter. En chansartad framkastning av Bergstrupper mot Narvik kan nog enbart motiveras av säkrande av malmtransporter före de allierade. Men om det var en huvudsak eller en följd av de operationer som skulle säkra flottbaser i VästNorge är ju svårt att veta. Vi får inte glömma att en allierade expedition från Narvik över Kirruna mot norra Finland diskuterats flitigt under de första månaderna av 1940, tills Finland inte kunde hålla emot längre utan slöt fred.
Om man var ute efter att slå ut det administrativa centret i Norra Norge så skulle man gått på Tromsö.
Det är dokumenterat att Tyskarna var medvetna om de Allierade planerna i stora drag.Der Löwe skrev: Att dessa planer blev kända av Tyslkland och påverkat händelseutvecklingen är väl troligt.
Bland annat skickade överste Sundlo ett brev till tyska ambasaden om Franska undersökningar i Narvik och längst malmbanan.
Jag skulle vilja beskriva det som att Raeder inte får gehör för sitt förslag på hösten 39 utan sedan väver in transporten av järnmalmen och till slut när de allierade börja nosa inne på Norskt territorialvatten (Altmark mm)Der Löwe skrev: Om då Marinen för fram en plan att ta Norska basområden kan väl Hitlers bevekelsegrund för anfallet tolkas olika beroende på vem som tillfrågas.
Då framställs de allierade som ett direkt hot mot malmfälten som måste förekommas.
Så att han för att nå sina primära mål (baserna) får Hitler att se hotet att bli av med den svenska järnmalmen som skäl nog att invadera Norge.
Mvh
/John