MD650 skrev:Axial skrev: *SPEKULATION*
Kan det ha berott på bekvämlighet/läglighet under utbildningen, beroende på flerbrigadsystem?
Jag vet att när I13 övergick till NB85-systemet så blev det så nåt år att inneliggande brigspankomp hade bv202 medan motsvarande utbildningsomgång föregående år hade bv206. Jag har nämligen en kompis som grinade blod över detta faktum, enär han fick åka 202:a med dess (tydligen) rätt kalla bakvagn.
Syftet med att man fortfarande hade bv 202 var att den bl.a. var mycket tystare än bv 206.
Jägarförbanden i norr hade kvar bv 202 av just det skälet.
Och alla som hört dem på samma gång vet ju att det inte är så enorm skillnad - däremot är bränsleförbrukningen cirka hälften/tredjedelen vilket betyder mycket för jägarförbanden som skall kunna verka uthålligt över tid. Ljudnivån har dock ofta påståtts vara orsaken.
BV206 med last drog allt mellan 10 och 50 liter milen beroende på väg/terräng och snödjup... Med 40 liter i reserv och 100 liters tank var man beroende av TOLO både här och där. Ett evigt tankande minns jag att det var.
Här en ögonblicksbild från övningen Nordanvind i mars 1991: 2grkplut Johan Bertil, Hallens kompani I5
Plutonen utför under övningen bla olika belastningsprov för att utröna vad som går sönder först. På bilden ser vi hur en av "skidorna" till GRK-vagnen saknas. För övrigt lastades AMgrp-vagnarna med blinda AM-kollin från golv till tak i bakvagnen - även pjäsvagnarna överlastades. Det enda som gick sönder trots hård körning i mycket djup snö och stark kyla var en mutter till bandspänningen. I en brant backe upp från Kalix älv ormade sig vagnen med GRKpjäs bakom och då gick den sönder. Inga reservdelar fanns, vi var avskurna från resten av kompaniet och det började bli lite kärvt läge. Plötsligt kom någon på att det var samma sorts mutter som satt på säkerhetsbältena i bakvagnen... montering, spänning och full fart igen.
