Beechbone
Jag tvekar fortfarande mellan
Bokknote och
Knotboke. Det dubbla k:et i det förstnämnda ser kanske lite skumt ut, men det är inte helt ovanligt med namn som "Björkkvist" och liknande.
Enchanted River
Menar du "enchanted stream" ur Bilbo? Är det verkligen ett namn i så fall och inte bara en benämning? I trilogin verkar den i alla fall vad jag kan se inte nämnas alls, inte ens på kartan.
Evendim
Aftondunkel,
Aftonmatt,
Aftonbleka...? Kruxet är att få till
Morrowdim också. Det är svårt att hitta ett ord som kan betyda både "matt, på väg att slockna" och "matt, på väg att tändas".
Forest River
Jag tycker att
Skogsälven låter bäst!
Gamgee
Jag vill rent känslomässigt ha kvar
Gamgi, men jag har svårt att få till en vettig härledning som kommer närmare än
Gambi eller
Gambo...
Goldberry
Av de förslag som hittills framkommit tycker jag att Ohlmarks
Hjortrongull är klart bättre än
Gyllenbär. Men jag är öppen för fler förslag (även om jag inte lyckats komma på några själv än).
Harfoots
Skall vi spika
Hårfotar?
Isen -
Isenfloden
...har vi väl inte spikat än? Tolkien vill ju att man översätter
Isen, men jag är skeptisk...
Mering Stream
Visst,
Meringsström låter bra!
River Running
Här, där Tolkien t o m använt
River på engelska, finns det väl inget skäl att rationalisera bort
-floden (eller
-älven) på svenska? Frågan är om man skall översätta den omvända ordföljden, typ
floden Rinne? Tydligen förekommer ibland även rak ordföljd,
Running River (orkar inte leta rätt på något exempel utan jag litar på
The Thain's Book), och det kanske finns en poäng i att kunna använda både och även på svenska.
Ohlmarks
Springfloden har för övrigt en viss charm, men är kanske inte riktigt korrekt.
Redwater -
Rödvattnet
Visst, det köper jag utan vidare.
Sackville
Jag lutar nog åt att dumpa förslaget
Säcksdorff i alla fall. Det känns lite
för tillgjort, det är vridet ett snäpp för långt. Jag funderar på
Säckenheim, men är öppen för förslag...
Shirebourn, Snowbourn
Jag är osäker på hur stor en
bourn är. Är den större än en
brook? I så fall kan man kanske översätta det förstnämnda med 'å' och det sistnämnda med 'bäck'? Tolkiens förslag
-brunn köper jag i alla fall inte!
Stock
Jag har inga direkta förslag just nu. Ordet bör inte lämnas oförändrat i alla fall, då man då tolkar det som 'trädstock' när det ju i själva verket betyder 'settlement, hamlet, farm'. Något gammalt dött ord för detta som lever kvar i ortsnamn borde väl gå att hitta? Dock helst inte
bol, som vi ju med fördel kan använda för att översätta
-bottle. Finns det kanske någon släkting till
Stale som går att gräva fram?
Limlight
Här känns det på sin plats med ännu ett citat ur "Ortnamnen i Sverige":
Sjönamn och vattendragsnamn är intimt förknippade med varandra, dels så att många sjönamn innehåller eller är bildade till vattendragsnamn och omvänt, dels så att det - naturligt nog - ofta är samma slags egenskaper hos de namnbärande lokaliteterna som har bestämt namngivningen. Samtliga de namngivningsgrunder som har omtalats för sjönamnen kan förekomma också bland vattendragsnamnen. Namn som syftar på storleken är sålunda mycket vanliga även här, som i Dretbäck 'Skitbäcken' = 'struntbäcken, den lilla obetydliga bäcken', Lillälven och Storån. Vattendragets form (oftast är det dess ringlande lopp som åsyftas) har givit upphov till namn som Bucklebäcken, till buckel 'krok', Kringelbäcken, till kringla eller kringel 'krok', Krokebäck och Törlan, äldre Thyrla, av ett Þwerilon- som är bildat till verbet Þweran 'vrida'. Möjligen hör också Vindelälven hit; namnet innehåller ett substantiv vindel 'vindling'. Färg och växlande grad av klarhet är namngivningsgrund i namn som Blåbäck, till blå som här har betydelsen 'kolmörk, svart', Klarälven (även kallad Klaran), Lysan (bildat till adjektivet ljus), Skitnebäck (om en bäck med smutsigt vatten), Svartån, Tidan - troligen till en stam *tidh- 'lysa, skina' - och Vite bäck. Se även tolkningen av Nissan ovan s 94. Andra namngivningsgrunder som är gemensamma för sjö- och vattendragsnamn är strändernas eller bottnens beskaffenhet (Dybäck, Gårebäcken - till gorr 'gyttja, smuts', Sandbäck, Stenbäck och Örälven, till ör 'grus'), naturförhållandena i närheten (Hällebäck, till (bergs)hälla, Mossebäcken osv), växt- och djurvärlden i eller vid vattnet (Ekebäck, Hasslan - till hassel -, Risån etc, Hästebäcken, Laxebäck, Löjebäcken, Otterbäck(en) - till otter 'utter' - Torskbäcken - till torsk (tosk, trosk) 'groda' -, Vargån osv). Förleder bestående av namnet på en närbelägen lokalitet är vanliga i vattendragsnamn lika väl som i sjönamn (Kävlingeån, Motala ström etc). Många av dessa namn är givetvis mycket unga och har trängt undan äldre namn som i en del fall kan leva kvar dolda i något bebyggelsenamn. Nuvarande Genevadsån hette förr *Thund 'den svällande'; det äldsta namnet lever kvar i de halländska bynamnen Tönnersa och Tönnersjö. Något liknande är fallet med nuvarande Klintforsån, som äldst torde ha hetat *Vara, ett namn som lever kvar i det västerbottniska bynamnet Varuträsk och som väl är besläktat med dialektord som varas 'bli ränder i vattnet före eller efter fågel eller fisk' och vara 'skvalpa, uppkomma små vågor vid fiskredskapens rörande'.
- "Ortnamnen i Sverige" av Bengt Pamp, ss. 98-99
På grundval av detta citat (som är onödigt långt, det var egentligen bara en bit i mitten som var relevant just här men jag tyckte att även resten av stycket var intressant och läsvärt!) så föreslår jag
Limlysan.