Tyskland som resmål

[Battler]

Börja med Landschaftspark Duisburg Nord. Gick omkring i parken ett tag, mest spännande var att jag var upp på tapplan till en av masugnarna. Enligt kartan var det en utsiktsplats på toppen av masugnen, jag hoppades på en hiss - men nej, det var att ta trapporna, så jag avstod. Efter detta åkte jag till Essen och Zollverein, började med kolgruvan åkte upp till informationscentret och gick runt lite. Besökte deras shop, men inget inköp, sedan var jag till koksverket - men det var tillstängt, ny huvudingång - men allt var tillstängt. Reparationer pågick. Nu tog jag riktning på Koblenz, var framme vid hotellet vid 18-tiden, mycke köer på vägen ner, samt att värmen steg (29 grader som mest). Börja under färden ner, fundera på att Koblenz får bli vändpunkten på resan.

Översiktskarta över Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Tapplan på en av masugnarna.

Tapplan på en av masugnarna.

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

Bilder från Landschaftspark Duisburg Nord

[Hans]

Fina bilder och intressant, tack.

Men har du missat https://www.vffwts.de/ får du underkänt på hela resan, basta.

MVH

Hans

[Battler]

Fina bilder och intressant, tack.

Tackar

Men har du missat https://www.vffwts.de/ får du underkänt på hela resan, basta.

Jo, jag besökte Wehrtechnischen Studiensammlung, men det blev en besvikelse. Mer kommer.

[Hans]

DET vill jag veta mer om. Var det stängt förstår jag, annars ej.

MVH

Hans

[Battler]

Landschaftspark Duisburg-Nord är en 180 hektar stor landskapspark runt ett nedlagt järnverk i Duisburg-Meiderich.
Det tidigare järnverket grundades 1902 av August Thyssen som en "Aktiengesellschaft für Hüttenbetrieb" för att förse hans Siemens-Martin stålverk i Bruckhausen och Styrum och togs i drift den 16 maj 1903 med tappning av masugn 1. Under sina 84 år producerade de fem masugnarna 37 miljoner ton råjärn, vanligtvis för vidare bearbetning i Thyssens andra stålverk.

1985 stängdes järnverket på grund av överkapacitet på den europeiska stålmarknaden. Thyssen flyttade råjärnsproduktionen till de omgivande, mycket större och modernare huvudproduktionsområdena vid Rhen (Bruckhausen och Schwelgern-anläggningarna, numera en del av Thyssenkrupp Steel Europe).

Naturen har så sakta börjat ta över det gamla industriområdet.

Järnverket hade som mest 4 masugnar i drift samtidigt.

Näringsställen för parkbesökare.

Besökscenter med shop.

[South End Court]

Vilken tidsresa, De där områdena är så blandade, man kan befinna sig i en liten stasdel som känns som en by med små trädgårdar, en liten stadskärna med caféer, sedan ett skogsområde, soch plötsligt en monsterfabrik som det brinner ur skorstenarna på och nu då, ruiner. De berättar sin historia, må de aldrig rivas.

/South End Court

[Battler]

Vilken tidsresa, De där områdena är så blandade, man kan befinna sig i en liten stasdel som känns som en by med små trädgårdar, en liten stadskärna med caféer, sedan ett skogsområde, soch plötsligt en monsterfabrik som det brinner ur skorstenarna på och nu då, ruiner. De berättar sin historia, må de aldrig rivas.

/South End Court

Jo nere på kontinenten har de varit bra på att spara gamla industrier som museum, särskilt Tyskland.
https://de.wikipedia.org/wiki/Europ%C3% ... triekultur

[Battler]

Åkte sedan ca: 25 km till Zollverein kolgruveindustrikomplex i Essen.
Zeche Zollverein är en stenkolsgruva i Essen i Ruhrområdet som togs ur drift 1986. Sedan december 2001 finns Zollverein med på Unescos världsarvslista.
Kolgruvan grundades år 1847 av den tyske industrimannen Franz Haniel efter att man hade hittat en större kolfyndigheter vid provborrningar i området.
För att öka kapaciteten beslöt man 1928 en komplett nybyggnad av uppfordringsanläggningen i en stram tegelarkitektur efter ritningar av arkitekterna Fritz Schupp och Martin Kremmer. Då räknades anläggningen till världens modernaste och arkitektoniskt mest fulländade. 1930 byggdes det typiska uppfordringstornet (gruvlave) med sina dubbla hjul som har blivit Zeche Zollvereins ansikte utåt. 1937 uppnådde gruvan en produktion av 3,6 miljoner ton stenkol och hade 6 900 anställda. Den 23 december 1986 stängdes gruvan på grund av bristande lönsamhet. Sedan dess är Zeche Zollverein ett byggnadsminne.

Parkering inne på kolgruveområdet.

1930 byggdes det för Zollverein typiska uppfordringstornet (gruvlave), med sina dubbla hjul.

Rulltrappa upp till ett informationscenter.

Bandtransportör

[Battler]

Åkte sedan över till Zollverein's Koksverk.
Zollvereins koksverk i Essen var aktiv från 1961 till 1993 och ansågs då vara Europas modernaste koksanläggning.
Idag är det ett arkitektoniskt världsarv och industriellt monument. Tillsammans med den omedelbart intilliggande Zollverein-gruvan förklarades det tidigare koksverket som UNESCO:s världsarv år 2001.

Koksverket byggdes mellan 1957 och 1961 i anslutning till Zollverein XII:s centralschakt. Designen av koksverket togs över av industriarkitekten Fritz Schupp. Den 12 september 1961 tryktes den första officiella ugnen. År 1961 hade koksverket 192 koksugnar med en kapacitet på 5000 ton koks per dygn. År 1973 ökades antalet ugnar från 192 till 304 och produktionen ökade till 8000 ton koks per dygn. Under tiden var upp till 1100 personer anställda.

Före detta kollager, de har asfalterat sedan jag var här sist.

Översiktskarta

Gamla ingången var stängd.

Gasbehandlingen med sina kolonner för att rena koksgasen.

Gasbehandlingen med sina rör.

Men det var stängt när jag närma mig ugnsbatteriet.

Stängt

Lägger in bilder på ugnsbatteriet, från ett tidigare besök.

Drygt 300 ugnar, med en dygnsproduktion på 8000 ton koks.

Efter Ruhr tog jag sikte mot Koblenz.

[Hans]

Tack igen, jag lärde mig ordet pyrolys då jag blev nyfiken.

MVH

Hans

[Battler]

Tack igen, jag lärde mig ordet pyrolys då jag blev nyfiken.

Tackar!
Det är kol/koks som är boven då det gäller utsläpp av Co2, vid ståltillverkning.

Stålindustrin står för omkring 7 procent av de globala koldioxidutsläppen och cirka 10–12 procent av Sveriges totala utsläpp. Att tillverka ett kilo nytt stål ger ungefär 1,8 till 2,0 kilo CO2, eftersom traditionell masugnsproduktion använder stenkol och koks för att ta bort syre från järnmalmen.