Det fjärde pansarskeppet
Re: Det fjärde pansarskeppet
Om nu Ansaldoskeppet var byggt att kunna ta samma stryk som de gav(vilket jag tror att någon nämnde här i tråden), hade det inte varit lite kul att ta saken steget längre än att slåss mot deutschland, som det talats om lite här(tror jag), och slänga in en Scharnhorst(1939) istället? I en strid Ansaldo mot Deutschland skulle väl den sistnämnda stå sig slätt, med tanke på att hon knappt tålde åtta tums granater,Scharnhorst var dock lite tuffare än så, men med samma artilleri som Ansaldo, om än i större bredsida. Känns som lite jämnare, och därmed också lite mer spännande, med mer rum för spekulationer.
Personligen tror jag att Scharnhorst skulle vinna i slutändan, om än skadad, men jag lyssnar gärna på alla teorier.
Personligen tror jag att Scharnhorst skulle vinna i slutändan, om än skadad, men jag lyssnar gärna på alla teorier.
Re: Det fjärde pansarskeppet
Problemet jag ser är att om vi nu ponerar scenariot med tysk invasion etc låt oss säga i sent 40 tidigt 41 så har du ju även andra tyska möjligheter, om Ansaldo skulle vara ett hot mot de tyska enheterna så rullar tyskland fram tyngre enheter som bättre kan hantera problemet, Ansaldo mot Bismarck/Tirpitz skulle vara en rimligtvis relativt tråkig och väldigt ensidig match...
Re: Det fjärde pansarskeppet
Aj aj aj, det skulle göra ont i den nu tomma plånboken!Terje skrev:Problemet jag ser är att om vi nu ponerar scenariot med tysk invasion etc låt oss säga i sent 40 tidigt 41 så har du ju även andra tyska möjligheter, om Ansaldo skulle vara ett hot mot de tyska enheterna så rullar tyskland fram tyngre enheter som bättre kan hantera problemet, Ansaldo mot Bismarck/Tirpitz skulle vara en rimligtvis relativt tråkig och väldigt ensidig match...
För övrigt tror jag nog att de hellre sänt flyg eller lite torpedfartyg än att riskera att lägga in sina bjässar på varv, för trots allt, sex stycken tjugoåttor KAN göra mer skador än man tror.
Om vi dessutom talar om sent fyrtio eller tidigt fyrtioett, så fanns inte Bismarck/Tirpitz ens med som variabler i ekvationen, och om Ansaldo byggts hade hon väl blivit som Tre Kronor och Göta Lejon; färdig efter kriget.
Och då hade hon väl i.o.f inte kunnat slåss mot Scharnhorst heller...
Skälet till att jag tog just Scharnhorst/Gneisenau som exempel på motståndare är att de trots allt var relativt jämna vad gällde bestyckning, och till skillnad från Deutschland, skyddad mot tjugoåttor, om än samma "jämnställdhet " inom fart inte fanns.
Re: Det fjärde pansarskeppet
Hmm stämmer nog, tar ju en stund från commissioning (vad nu det heter på svenska) tills fartyget är stridsberett så för mitt exempel skulle man nog behöva lägga på ett halvår ungefär.Om vi dessutom talar om sent fyrtio eller tidigt fyrtioett, så fanns inte Bismarck/Tirpitz ens med som variabler i ekvationen
Givetvis skulle man föredra flyg, men det torde ju gälla minst lika mycket med de aningen lättare enheterna vi talar om, däremot torde väl understöd av landstigning vara ett utmärkt jobb för tyska slagfartyg, speciellt under de som vi väl får betrakta som relativt säkra förhållandena i östersjön långt från RNs tunga enheter etc.
Re: Det fjärde pansarskeppet
Deffintivt... och även om vi "bara" hade haft ett par Deutschlands som hänger här(vad tusan de ska ha här och göra, de ska ju vara ute på Atlanten och plundra!), så har de ändå en ballistisk räckvid på ca 30 km. Och landmålen, såsom städer, befästningar, mm skulle utgöra både lite större och lite mer stillasittande mål att skuta på än fartyg, så...Terje skrev:Hmm stämmer nog, tar ju en stund från commissioning (vad nu det heter på svenska) tills fartyget är stridsberett så för mitt exempel skulle man nog behöva lägga på ett halvår ungefär.Om vi dessutom talar om sent fyrtio eller tidigt fyrtioett, så fanns inte Bismarck/Tirpitz ens med som variabler i ekvationen
Givetvis skulle man föredra flyg, men det torde ju gälla minst lika mycket med de aningen lättare enheterna vi talar om, däremot torde väl understöd av landstigning vara ett utmärkt jobb för tyska slagfartyg, speciellt under de som vi väl får betrakta som relativt säkra förhållandena i östersjön långt från RNs tunga enheter etc.
Skulle å andra sidan vara lite kul om en av dom gick på grund någonstans på väg mot stockholm.
Fast å andra sidan planerade ju Hitler en invasion av Sverige 1943. Hade man fått Ansaldo igenom säg 41 och sedan gett sig fan på att få den klar så...
Skulle hon bara utgöra ett fint litet tillskott till tyska flottan när de var klara här...
Förresten:
"Commission" = "Träda i tjänst".
Får be om ursäkt åt allmäne ifall vi håller på och avviker från ämnet...
Re: Det fjärde pansarskeppet
"Commission" = "Träda i tjänst".
Snarare att fartyget är rustat med befälstecknet hissat, Decommission, avrusta
Snarare att fartyget är rustat med befälstecknet hissat, Decommission, avrusta
Re: Det fjärde pansarskeppet
Jag har en mycket lös tråd som den kompetenta läsaren gärna får nysta i.För det fjärde var inte Tyskland utan Ryssland huvudfienden under 1920- och 1930-talen. Det var först 1936 sedan Tyskland påbörjat sin flottuppbyggnad som man började tänka om så smått och idéerna om svenska "lätta slagkryssare" började diskuteras på allvar.
Den 7 november 1930 besöker en svensk delegation militärer ledd av marinöverdirektör Yngve Schoerner tyska M.A.N (Machinenfabrik Augsburg Nurnberg) mannen bakom fickslagsskeppens motorer Gustav Pielstick. En kontakt förmedlat via Kockums VD Ahlrot. Ärende: En offererad hangarkryssare. Fråga: Varför gjorde man detta, fastän man visste att Versaillesfördraget förhindrade det tyska företaget att bygga så stora motorer? Var man så förtjust i Tysklands förmåga att hitta strategiskt smarta lösningar utifrån begränsade förutsättningar att man litade på den gemensamma fienden sovjet och det "uppluckrade" politiska klimatet? Eller ville man ägna sig åt lite avancerat industrispionage i förhoppning om att ta hem turbinproduktionen till Sverige, läs Kockums.
Re: Det fjärde pansarskeppet
Kan ha varit för tyskarna helt enkelt var och kanske fortfarande är bäst på fartygsdieslar. Turbinmaskineri hade man ju rätt bra koll på både för inhemsk produktion och import. Men stora fartygsdieslar var något nytt och eftersom hangkryssaren sedemera HMS Gotland skulle ha lång ekonomisk räckvidd precis som fickslagskeppen så vore det allt annat än tjänstefel att inte undersöka alternativet.
Re: Det fjärde pansarskeppet
Tack vare de goda tipsen om Runebergs arkiv får jag nu fram en ny uppgift. Uppdraget att bygga "flygplanskryssaren" Gotland gick till Götaverken den 7 juni 1930. Således kan inte besöket i Augsburg den 7 november 1930 handla om det. Jag undrar vilket projekt man då talade om där nere. Det handlar om två ritningar som diskuteras. D64948 samt D64949. Har ingen aning om detta är Kockums nummer eller Marinens. Utkomsten av det hela tycks dock rinna ut i sanden. Kanske beroende på börskraschen som inträffar medan herrarna diskuterar sinsemellan. Kockums och Ahlrot tar inte upp saken igen förrän den 26 januari 1934. I svaret från Augsburg skriver man då tydligt i rubriken "Projekt eines schwedishen Panzerschiffes". Och nu handlar det (om min tyska stämmer) om att Kockums vill undersöka möjligheten att själv bygga dieselmotorer "med ånga" i egen verkstad. Lauster skriver om sin glädje över att "projekt kustslagskepp nu återupplivats igen".
Re: Det fjärde pansarskeppet
Det större fartyget som föreslogs i samband med Ansaldoskeppet, finns det någon information om dess dimensioner som någon här känner till? Skulle vara rätt intressant att få veta i sådana fall.