Gripen N

[frodeh]

[quote="tryggve
Ok, så militären i Norge är mer intresserad av JSF, medan politikerna är mer inställda på Gripen N?

....[/quote]

Det er det inntrykket man kan sitte igjen med om man lese en del intervjuer og artikler som saken, men ingen kan si dette sikkert før utvalget legger fram dette for Stortinget i 2008. Mer kan man vel egentlig ikke si sikkert - dette er politikk og jeg har ingen interesse av å bruke tid og energi på å forfatte innlegg som sensureres.

[Spaningsledaren]

I och med att Gripen är sâ mycket mindre än de andra flygplanen tror jag inte det râder mycket tvekan om att detta är det bâde tillverkningsmässigt och inte minst driftmässigt billigaste av de västtillverkade flygplanen.
Detta kan antas tilltala politikerna.

En annan ganska politisk frâgestâllning är den som berör förutsâttningarna för ett mera integrerat europeiskt försvarssamarbete. Det finns ryska och även amerikanska stridsflygplan av hög kvalitet. Sâdana kan därmed, i princip, köpas in till Europa utifrân. Frâgan kan härutöver tänkas vara om ocksâ västeuropeerna vill behâlla sin nuvarande förmâga att själva utveckla och producera den sortens materiel. För detta finns t.v. tvâ grupperingar, franska Dassault (som bygger Rafale) och ett engelskt-tyskt-italienskt- spanskt konsortium som bygger Eurofighter och där den engelske partnern i sin tur är delägare i Saab (som bygger JAS 39 Gripen). Den strukturen är sannolikt inte färdigrationaliserad.

[tryggve]

I och med att Gripen är sâ mycket mindre än de andra flygplanen tror jag inte det râder mycket tvekan om att detta är det bâde tillverkningsmässigt och inte minst driftmässigt billigaste av de västtillverkade flygplanen.
Detta kan antas tilltala politikerna.

Säkert, men frågan är ju om Gripen N är det plan som bäst passar de uppgifter som det norska försvaret ska sköta. Nu vet jag inte vilka krav som ställs på det norska flygvapnet inom NATO.

[Spaningsledaren]

Jag tror inte att norska politikerna avser att ge den norska militären fria händer att âka ut i världen för att shoppa stridsflygplan. Alla de fyra flygplan som nämnts, plus skulle jag väl tro, ocksâ en del ryska skulle säkert fungera alldeles utmärkt ocksâ inom det norska försvaret. Jag skulle t.o.m. gâ sâ lângt som att säga att om det enbart handlade om detta kunde man kanske lâta lotten avgöra valet.

[tryggve]

Alla de fyra flygplan som nämnts, plus skulle jag väl tro, ocksâ en del ryska skulle säkert fungera alldeles utmärkt ocksâ inom det norska försvaret. Jag skulle t.o.m. gâ sâ lângt som att säga att om det enbart handlade om detta kunde man kanske lâta lotten avgöra valet.

Det beror som sagt vilka krav som man ställer på planen. Eftersom planen skiljer sig åt i kapacitet så är det knappast så att vilket som helst skulle passa. Förresten så vet jag inte ens om ryssarna har erbjudit något plan till Norge, har de det?
Men det är väl utanför ämnet om Gripen N...

[frodeh]

I och med att Gripen är sâ mycket mindre än de andra flygplanen tror jag inte det râder mycket tvekan om att detta är det bâde tillverkningsmässigt och inte minst driftmässigt billigaste av de västtillverkade flygplanen.
Detta kan antas tilltala politikerna.

Säkert, men frågan är ju om Gripen N är det plan som bäst passar de uppgifter som det norska försvaret ska sköta. Nu vet jag inte vilka krav som ställs på det norska flygvapnet inom NATO.

Det er i fredstid snakk om suverenitetshevdelse først og fremst, deretter operasjoner i samhandling med øvrige NATO-nasjoner, hvor de fleste typer allværs-operasjoner er aktuelle.
Hovedutfordringen er presumptivt våre nordområder, som er store i areal og hvor Putin har holdt ord og Russland nå kjører nærmest daglige tokt med noen av sine mest avanserte fly etter mange år med liten aktivitet.

[Gutekrigaren]

Inom ämnet Gripen N faller naturligtvis det norska flygvapnets (tekniska och oranisatoriska) behov och de alternativ (Gripen och andra system) som kan möta dem. Det var inte min mening att snäva till det för mycket.

Mvh Petter

[J.K Nilsson]

Mest på grunn av stealth-egenskaper, som viser seg å ha meget høy verdi når man møter en motpart med moderne våpen.

Har en stat som Norge råd att vidmakthålla "stealth"-egenskaper på ett flygplan? Jag tänker på det faktum att luckskarvar och dylikt trams inte är önskvärt på ett "stealth"-flygplan. Vidare måste man använda en RAM (RadarAbsorberande Material)beläggning på utsidan av skrovet Detta för att kunna släcka radarvågorna i önskat band så att man slipper extrema konstruktionslösningar a´la F-117. För att komma åt fel innanför skalet måste man sålunda skära sig in till felet, reparera felet, låta skrovreparatören laga hålet i skrovet för att sedan lägga ny RAM och avslutningsvis måste man låta mäta upp radarsignature på flygplanet för att verifiera att "stealth"-egenskaperna är intakta.

Låter det som billiga underhållsåtgärder?

J.K Nilsson

[millgard]

Sedan tror jag att det är en tidsfråga (inte så fasligt lång) innan "stealthkonstruktioner" är upptäckbara med ny teknologi. Så har det alltid varit i världshistorien...

[Spaningsledaren]

Den tekniken finns redan utvecklad, och, skulle jag väl tro, ocksâ ute pâ en del förband. En anvândbar teknik bygger pâ det förhâllandet att vâgorna frân t.ex. en rundradiosändare störs/böjs av flygande föremâl. Det uppstâr interferensmönster som kan analyseras i datorer. Radartekniken har fâtt konkurrens.

Detta med stealth syftar till att flygplanet/fartyget inte skall synas pâ en radarskärm. I stället för att en del av radarpulsenergin reflekteras tillbaka in till sändarantennen försöker man absorbera energin pâ mâlytan (sâ gott det gâr) och att (sâ gott det gâr) avlänka resten i en ofarlig riktning.

Härmed inget ont sagt om F-35 som säkert kommer att bli ett modernt och bra flygplan. Och nu har ju ocksâ dollarn gâtt ned!

[frodeh]

Den tekniken finns redan utvecklad, och, skulle jag väl tro, ocksâ ute pâ en del förband. En anvândbar teknik bygger pâ det förhâllandet att vâgorna frân t.ex. en rundradiosändare störs/böjs av flygande föremâl. Det uppstâr interferensmönster som kan analyseras i datorer. Radartekniken har fâtt konkurrens.

Detta med stealth syftar till att flygplanet/fartyget inte skall synas pâ en radarskärm. I stället för att en del av radarpulsenergin reflekteras tillbaka in till sändarantennen försöker man absorbera energin pâ mâlytan (sâ gott det gâr) och att (sâ gott det gâr) avlänka resten i en ofarlig riktning.

Härmed inget ont sagt om F-35 som säkert kommer att bli ett modernt och bra flygplan. Och nu har ju ocksâ dollarn gâtt ned!

Først vedrørende vedlikehold av lavsignatur på flyene ref. tidligere innlegg: Det legges stor vekt på enkelhet og besparelser i vedlikeholdsarbeidet for F-35. Slik jeg har forstått dette, så har lavsignaturteknologien modnet slik at forne tiders vedlikeholdsarbeid for dette er betydelig forenklet, kanskje til og med dit at norsk personell kan ta hånd om det.

Ellers så er det nok riktig at det finnes teoretiske metoder for måloppdagelse av lavsignaturfly, men dette ligger årevis fram i tid for praktiske anvendelser. Uansett så gir det seg selv at man på det tidspunktet har enda mindre bruk for 4. generasjons jagerfly som Gripen og F-16.

[millgard]

Just nu samövar Gripen med bla F-16 och F-18 jämte en del andra intressanta plan - lukten av flygbränsle ligger tät över Bergnäset...

[J.K Nilsson]

kanskje til og med dit at norsk personell kan ta hånd om det.

Nog tror jag att norska tekniker kan hantera detta, det är inte svårt, det tar bara sådan lång tid att hålla ett antal maskiner i luften. Mellan höger hands tumme och vänster pekfinger så anser jag att Norge får vara glad om man håller en division ständigt gripbar av 48 maskiner.

J.K Nilsson

[tryggve]

Finns det några publika siffror på tillgängligheten av B-2 Spirit /F-22 Raptor?