Finlandssvenskarnas ursprung

[Örjan]

Problemet är just, att då man inte vet just någonting om när, hur och i vilken omfattning svenskarna kom, så kan man ju inte heller veta vilken relevans ortnamnen har. Det blir lätt rena cirkelargumentationen.

Nu förstår jag inte vad du menar. Det är inte frågan om några cirkelresonemang, tolkningen av ortnamnen baseras inte på några teorier om när folkvandringar ägde rum. Ortnamnsforskningen bygger istället på språkvetenskapen och de arkeologiska lämningar som förknippas med orterna. Med utgångspunkt från helhetsbilden kan man dra pålitliga slutsatser även om enskilda orter.

[G:son]

Det är ungefär som att hävda att frånvaron av kyrkor inte behöver utesluta en kristen befolkning.

Religiösa ortnamn (benämningar på ängar med mera där hednisk kult bedrevs) kan visserligen ha ersatts av andra namn. Men med tanke på den stora mängden religiösa ortnamn som finns i övriga Skandinavien får det väl anses vara högst märkligt att Finland kan ha haft en hednisk svensk befolkning utan att en enda kultplats har bevarats bland ortnamnen.

Ändrade mitt inlägg medan du gjorde ditt. Jag menar alltså, att bristen på riktig kunskap är så total, att man inte kan tolka det lilla man vet på ett vettigt sätt. Att det inte fanns en stor hednisk svensk population i Finland är väl ganska klart, men det kan ju mycket väl ha funnits grupper lite här och där.

Själv tror jag, att kolonisationen skedde under en längre tidsperiod, och detta just pga bristen på skriftliga dokument. Hade den skett som en stor invandring under 1200-talet t.ex., så skulle den med stor säkerhet nämnas i en eller annan krönika.

[G:son]

Nu förstår jag inte vad du menar. Det är inte frågan om några cirkelresonemang, tolkningen av ortnamnen baseras inte på några teorier om när folkvandringar ägde rum. Ortnamnsforskningen bygger istället på språkvetenskapen och de arkeologiska lämningar som förknippas med orterna. Med utgångspunkt från helhetsbilden kan man dra pålitliga slutsatser även om enskilda orter.

Det gör man faktiskt ibland. Kollade upp exemplet Snappertuna, och en allmän tolkning tycks vara att det är ett s.k. uppkallelsenamn efter en tysk eller dansk förebild, detta just med hänvisning till att kolonisation före 1200-talet inte förekom.

[Örjan]

Vad baserar du då tron på att det åtminstone fanns en liten finlandssvensk hednisk befolkning på?

Att invandring till Finland under 1200-talet inte nämns i någon krönika är inte ett dugg konstigt. Vilken krönikan skulle ha skildrat den? Bland de annaler som skrevs ned av prästerskapet är Sigtunaannalerna den främsta och den utgörs bara av två A4-sidor (åren 1208-1289) och i likhet med de övriga innehåller den endast korta noteringar om interna kyrkoangelägenheter och storpolitik. Vår äldsta krönika är Erikskrönikan från 1320-talet som skildrar de föregående hundra årens politiska historia. Den riktar sig till stormännen och innehåller ingen som helst information om böndernas vardag. Alla senare krönikor baseras på denna. Det är först mot slutet mot 1400-talet och framförallt under 1500-talet som vi får någorlunda goda (kamerala) källor som ger ledtrådar om livet på landsbygden.

Vi vet inte ens om digerdöden nådde Finland eftersom källorna är så få att det inte går att dra några slutsatser om deras tystnad. Att de inte heller nämner en kolonisering som ägde rum ett sekel tidigare är därför inte alls ett tungt argument mot dennas existens.

[Örjan]

Nu förstår jag inte vad du menar. Det är inte frågan om några cirkelresonemang, tolkningen av ortnamnen baseras inte på några teorier om när folkvandringar ägde rum. Ortnamnsforskningen bygger istället på språkvetenskapen och de arkeologiska lämningar som förknippas med orterna. Med utgångspunkt från helhetsbilden kan man dra pålitliga slutsatser även om enskilda orter.

Det gör man faktiskt ibland. Kollade upp exemplet Snappertuna, och en allmän tolkning tycks vara att det är ett s.k. uppkallelsenamn efter en tysk eller dansk förebild, detta just med hänvisning till att kolonisation före 1200-talet inte förekom.

Jag tror inte att tolkningen enbart baseras på detta. Förleden snapper- ger ju starka tyska vibbar och de svenska tuna-orterna förekommer inom vissa speciella områden och kombineras med vissa typer av förleder. Bengt Pamps fjärde kriterie "saklighet" handlar till viss del om just detta. Om ett ortnamn inte överensstämmer med de egenskaper som förknippas med denna namntyp är det förmodligen frågan om ett uppkallelsenamn och därför gäller inte namntypens datering på detta enskilda ortnamn.

Jag förmodar också att uppkallelsenamnen inte är medtagna i den ovan citerade redogörelsen över ortnamnens spridning i Finland eftersom de är vilseledande.

[Jotuni]

Av de ortnamn som finns i Finland beskriver Bengt Pamp deras ålder på följande sätt:De flesta -böle-namn bärs av obetydliga, sannolikt relativt unga bebyggelser.

-böle namn är vanligt i Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Gävleborgs län och ovanligt söder om Gävleborgs län. Jag läste någonstans att dessa område skulle ha kolonieserat på samma tiden som Nyland i Finland.

[Jotuni]

Tor Karsten (1870-1942) var professor i germansk filologi 1913-30. Hans teori handlar om den svenska bosättningens ålder i Finland. Han ansåg att den härstammar från tidig järnålder. Också i fråga om den svenska befolkningen i Estland förfäktade han uppfattningen att den var av förhistorisk datum.

Hans idéer har inte alltid rönt uppskattning i Sverige, särskilt inte hos Vilhelm Lundström (rikssvensk professor i klassiska språk och grundare till föreningen Sverigekontakt) som ville se dem som finlandssvenskar (eller östsvenskar), alltså utgående från en senare invandring från Sverige. Man har granskat Tor Karstens teorier och menat att dessa tillkommit i en förbittring mot Sverige. De skall ha utgjort ett slags finlandssvensk "självständighetsförklaring". Bitterheten mot Sverige var efter frihetskriget stort p.g.a. av den uteblivna statliga svenska militära hjälpen. .

Håkan Petersson ha mera om Karsten och Lundström i sin avhandling Nationalstaten och arkeologin.

"I strävandet efter en finlandssvensk självständighet, som kunde
berättiga sin existens i Finland utan att behöva förankras till det politiskt
komplicerade läget mellan Sverige och Finland, kom finlandssvenska
språkforskaren T. E. Karsten med en ny teori.293 I denna hade svenskheten i Finland inte Sverige som ursprung utan Finlands svenskar var istället en
fjärde nordgermansk nationalitet som invandrade söderifrån. Det var en
nationalitet i sin egen rätt, hette det. Denna teori kom dock att utsättas för
påtaglig kritik från både Sverige och Finland."

--

"För Lundström skulle det svenska betraktas som germanerfolkens renaste
blod, svenskar var dess adelsfolk, eftersom det tyska var uppblandat med
slaviska stammar.311 I denna retorik saknades inte kopplingar till
arkeologiska resonemang, när de passade in i den bild som skulle beskrivas.
Rörelsen var dock aldrig militaristisk utan enbart kutlurkonservativt
kulturell och särskilt aktiv när det gällde svenskhetens vara i vad de
betraktade som det urgamla svenska bosättningsområdet: Sverige, Finland
och Estland."

På sidan 122 börjar avsnitt Finskt, finlandssvenskt och fornforskning.

Du kan ladda Petterssons avhandling från här:
http://hum.gu.se/institutioner/arkeolog ... lingHP.pdf

[Jotuni]

Av de ortnamn som finns i Finland beskriver Bengt Pamp deras ålder på följande sätt:

Jag undrar om Pamp beskriver någonting lapp-namnet. Det är mycket vanligt namn både i Finland och Sverige.

[Örjan]

Av de ortnamn som finns i Finland beskriver Bengt Pamp deras ålder på följande sätt:De flesta -böle-namn bärs av obetydliga, sannolikt relativt unga bebyggelser.

-böle namn är vanligt i Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Gävleborgs län och ovanligt söder om Gävleborgs län. Jag läste någonstans att dessa område skulle ha kolonieserat på samma tiden som Nyland i Finland.

Det här är allt som Pamp skriver om -böle-namnen:

Nära sammanhängande med -bol-namnen är de namn som ändas på -böle, vilket är en ia-avledning av bol. Innebörden av ordet böle har bl a varit 'boplats, gård', och också, liksom när det gäller bol, 'bostad för vilda djur'. I en del fall föreligger uppenbart också en betydelse 'nyodling på utmark'.

Namn på -böle (-byle) finns över stora delar av Norden. I Sverige kan de framför allt påträffas inom tre områden: ett i Dalsland och Värmland, ett vid Kalmarkusten och på Öland samt ett i Uppland och Norrland. Namntypen är vanlig i Sydfinland.

De flesta -böle-namn bärs av obetydliga, sannolikt relativt unga bebyggelser. Förleden är oftast ett personnamn eller ett annat slags personbeteckning. Pålböle (Västerbotten) innehåller det kristna Pål < Paulus och Kårböle (Hälsingland) mansnamnet Kåre. I det småländska Koppraböle torde förleden vara koppare 'åderlåtare'.

Namn på -böle saknas nästan helt i den nordiska namnskatten i Danelagen vilket tyder på att majoriteten av namnen har kommit till först efter vikingatiden. Sannolikt är namntypen ungefär samtida med -bol-namnen.

[Örjan]

Av de ortnamn som finns i Finland beskriver Bengt Pamp deras ålder på följande sätt:

Jag undrar om Pamp beskriver någonting lapp-namnet. Det är mycket vanligt namn både i Finland och Sverige.

Nej, det är bara de ovan nämnda efterlederna som han specialgranskar.

Därmed är genomgången av de vanligare efterlederna i namn på byar och enstaka gårdar avslutad. Mer lokalt eller sällan förekommande efterleder som t ex -arv(et) 'arvegods' och -benning 'hyttbyggnad', har inte tagits upp till behandling

.

Från en hemsida hittade jag dock denna information:

Fil.dr, sedermera professor Bror Åkerblom, gav redan 1945 ut en skrift på 67 sidor med titeln Lapp-namnen i Finland (Särtryck ur Folkmåls- studier XI). I skriften redogör han ingående för lappnamnens uppkomst och utbredning. Utan att närmare referera innehållet skall jag här citera några punkter av hans sammanfattning:

1) Till grund för en del av Lapp-namnen ligger ett tillvitelseord lappare m. med betydelsen sladdrare, struntpratare, gycklare, en som förnöter tiden med onyttigt prat.

2) Tili grund för övriga Lapp-namn ligger ett lapp, lappe m. eller ett som tillnamn avvänt Lapp, Lappe med ungefär samma förklenande betydelse.

5) Många av Lapp-namnen i Finland är bundna vid vatten och därtill hörande land, vilket vittnar om deras samband med lapparnas näringsliv och periodiska rörelser med köpenskap och skattebetalning.

8) Namngivningen med lapp, lappe, lappare har troligen införts i vårt land av gotiska handelsmän, dels till Karelen, dels till sydvästra Finland, under övergången mellan hednisk och kristen tid (ca 1000-1300 e. Kr.), varefter den blivit tradition hos iandets invånare och liksom följt lappfolket, när det dragit sig norrut. Därvid har Lapp-namn givits platser, där lappar en längre tid uppehållit sig.

http://sydaby.eget.net/eng/nybond/nyb_ort.htm

[Jotuni]

Av de ortnamn som finns i Finland beskriver Bengt Pamp deras ålder på följande sätt:

Jag undrar om Pamp beskriver någonting lapp-namnet. Det är mycket vanligt namn både i Finland och Sverige.

Nej, det är bara de ovan nämnda efterlederna som han specialgranskar.

Ok. Lapp är vanligt också i Norge, men inte i Danmark.

Därmed är genomgången av de vanligare efterlederna i namn på byar och enstaka gårdar avslutad. Mer lokalt eller sällan förekommande efterleder som t ex -arv(et) 'arvegods' och -benning 'hyttbyggnad', har inte tagits upp till behandling

.

Från en hemsida hittade jag dock denna information:

8) Namngivningen med lapp, lappe, lappare har troligen införts i vårt land av gotiska handelsmän, dels till Karelen, dels till sydvästra Finland, under övergången mellan hednisk och kristen tid (ca 1000-1300 e. Kr.), varefter den blivit tradition hos iandets invånare och liksom följt lappfolket, när det dragit sig norrut. Därvid har Lapp-namn givits platser, där lappar en längre tid uppehållit sig.

http://sydaby.eget.net/eng/nybond/nyb_ort.htm

Låter som Karstens teorin till mej.

[Örjan]

-inge = […] medan den saknas i Finland och Norge.

Käldinge by i Nagu (Åboland skärgård).

Hyvinge utanför Helsingfors!

Finns dessutom många By i finland. T.ex Nykarleby och Finnby. Jag skulle vara väldigt skeptisk mot den här listan.

Jag missade detta inlägg tidigare. Hyvinge ligger inte och har aldrig legat i Svenskfinland utan är nästan helt och hållet en finskspråkig ort. Jag antar att Hyvinge bara är en försvenskning av Hyvinkää.

En känd -inge-ort som däremot ligger i Svenskfinland är Helsinge kyrkby, men enligt wikipedia fick inte den orten sitt namn förrän på 1400-talet. Jag vet dock inte om namnförändringen bara gällde "kyrkby". Men jag har svårt att tro att Bengt Pamp skulle ha missat dessa ortnamn när han skrev att -inge-orterna saknades i Finland, utan det finns förmodligen en motivering till varför de inte är medtagna. Återigen är det inte de nuvarande namnformerna utan de äldsta beläggen som räknas samt saklighet, i synnerhet när det finns många finska ortnamn som kan ha försvenskats.

Som framgår av listan så påstår också Bengt Pamp att -by-namnen är vanliga i Finland. Att dra fram exempel på finska -by-namn blir därför ett slöseri med tid då det inte motbevisar något.

[Jotuni]

-inge = […] medan den saknas i Finland och Norge.

Käldinge by i Nagu (Åboland skärgård).

Hyvinge utanför Helsingfors!

Finns dessutom många By i finland. T.ex Nykarleby och Finnby. Jag skulle vara väldigt skeptisk mot den här listan.

Jag missade detta inlägg tidigare. Hyvinge ligger inte och har aldrig legat i Svenskfinland utan är nästan helt och hållet en finskspråkig ort. Jag antar att Hyvinge bara är en försvenskning av Hyvinkää.

En känd -inge-ort som däremot ligger i Svenskfinland är Helsinge kyrkby, men enligt wikipedia fick inte den orten sitt namn förrän på 1400-talet. Jag vet dock inte om namnförändringen bara gällde "kyrkby". Men jag har svårt att tro att Bengt Pamp skulle ha missat dessa ortnamn när han skrev att -inge-orterna saknades i Finland, utan det finns förmodligen en motivering till varför de inte är medtagna. Återigen är det inte de nuvarande namnformerna utan de äldsta beläggen som räknas samt saklighet, i synnerhet när det finns många finska ortnamn som kan ha försvenskats.

Som framgår av listan så påstår också Bengt Pamp att -by-namnen är vanliga i Finland. Att dra fram exempel på finska -by-namn blir därför ett slöseri med tid då det inte motbevisar något.

I artikkeln om Risinge besskrivs så här:

"Namnen på -inge tillhör de klassiska problemen inom svensk ortnamnsforskning. Deras ursprung ligger i den äldre järnåldern; namn på -inge och -unge (-inga, -unga) har i många fall blivit sockennamn."
http://www.finspong.se/1900/Forening/ar ... mntolk.htm

På finska det finns inki-, inka, inkää-namnen som är problematiskt att tolka. Några tänker att de är av samiska sråket.

Slump att svenska inge och finska inki är så närä varandra?

[Giancarlo]

Jag missade detta inlägg tidigare. Hyvinge ligger inte och har aldrig legat i Svenskfinland utan är nästan helt och hållet en finskspråkig ort. Jag antar att Hyvinge bara är en försvenskning av Hyvinkää.

Vad jag vet ligger Hyvinge i Nyland som är definitivt en del av svenskfinland, även om området dock blivit mer och mer "förfinskat". Dessutom bör du vara säker på namnets historia och etymologi innan du uttalar dig. Staden kan ju lika gärna ha grundats av svensktalande. Folketymologier är en stor fiende i dessa sammanhang.

Men jag har svårt att tro att Bengt Pamp skulle ha missat dessa ortnamn när han skrev att -inge-orterna saknades i Finland, utan det finns förmodligen en motivering till varför de inte är medtagna. Återigen är det inte de nuvarande namnformerna utan de äldsta beläggen som räknas samt saklighet,
.

I så fall borde han ha gett en sån här motivering, men om det inte finns faller det resonemanget pladask. Man kan inte lita blint på en källa, man får gå till annat om det inte står.

i synnerhet när det finns många finska ortnamn som kan ha försvenskats.

Eller vice versa?

[Örjan]

Jag missade detta inlägg tidigare. Hyvinge ligger inte och har aldrig legat i Svenskfinland utan är nästan helt och hållet en finskspråkig ort. Jag antar att Hyvinge bara är en försvenskning av Hyvinkää.

Vad jag vet ligger Hyvinge i Nyland som är definitivt en del av svenskfinland, även om området dock blivit mer och mer "förfinskat". Dessutom bör du vara säker på namnets historia och etymologi innan du uttalar dig. Staden kan ju lika gärna ha grundats av svensktalande. Folketymologier är en stor fiende i dessa sammanhang.

Men snälla nån, du tror väl inte att hela Nyland är en svenskbygd? Det är bara kusten som tillhör Svenskfinland. Norra Nyland är lika finskt som Savolax och Hyvinge ligger i norra Nyland. Idag är 96 % finsktalande i staden. I Nordisk familjebok står det inget procenttal utan där konstateras bara att köpingen Hyvinge var finsktalande 1930. Hyvinge växte fram som ett stationssamhälle när järnvägen drogs fram på 1800-talet.

Angående talet om folketymologier så kan jag bara konstatera att jag har använt mig av erkänd facklitteratur som hävdar att -inge-namnen saknas i Finland medan det verkar som om du bara har tittat i kartboken för att motbevisa denna facklitteraturs påstående.

Men jag har svårt att tro att Bengt Pamp skulle ha missat dessa ortnamn när han skrev att -inge-orterna saknades i Finland, utan det finns förmodligen en motivering till varför de inte är medtagna. Återigen är det inte de nuvarande namnformerna utan de äldsta beläggen som räknas samt saklighet,
.

I så fall borde han ha gett en sån här motivering, men om det inte finns faller det resonemanget pladask. Man kan inte lita blint på en källa, man får gå till annat om det inte står.

Det saknas motivering eftersom det bara är ett översiktsverk som är avsett för grundkurser i ortnamnsforskning. Det är bra att vara kritisk men någon måtta får det väl ändå vara? Tror du verkligen att ett sådant uppenbart misstag (ifall du har rätt) skulle ha passerat obemärkt i en bok som i decennier har använts som kurslitteratur i svenska högskolor och som har kommit ut i fem upplagor?