En fråga till er i denna diskussion. Om man använder språk för att urskilja t ex kontakter mellan etniska grupper; hur gör man med språk som dött ut? Vi kan ju endast utgå ifrån språk som talas idag eller finns nedskrivna. Hur skall man kunna urskilja skriflösa samhällen vars språk dött ut? Man får nog skilja på etnisk, materiell och språklig kultur. Det är inte alltid dessa överensstämmer.
/Johan
Språket visar inte folks släktskap
-
sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
Jag tror "Archaeology and Languages" anknyter till arkeologiprofessorn Colin Renfrews idéer om att DNA och språk hör ihop. På så sätt skulle man alltså kunna spåra och få en uppfattning om historiska språkregioner genom att studera DNA. Men jag vet inte vilken kritik som finns mot hans teori..?
EDIT: ändrade inlägget.
EDIT: ändrade inlägget.
-
Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
-
Kvaen-Jukk
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
- Ort: Österbotten
Kanske någon expert kan förklara varför vi österbottningar har så många ord i vår vokabulär som verkar ha mycket västnordiska drag? De betyder väl något i detta sammanhang. Inte bara "rent" västnordiska ord, men också uttalet. Några exempel:
Ti blister - att vissla
Ti freist - att våga, ämna
Kumber, kumbri - frö/fröet/fröna
Fulan - fåglarna
Ti kjöyes - att kväljas
Öy, öye - ö, ön
Bjärg, bjärji - berg, berget
Heim, heimi - hem, hemmet
Meg, teg - mig, dig
osv. Det finns massor med exempel.
Ti blister - att vissla
Ti freist - att våga, ämna
Kumber, kumbri - frö/fröet/fröna
Fulan - fåglarna
Ti kjöyes - att kväljas
Öy, öye - ö, ön
Bjärg, bjärji - berg, berget
Heim, heimi - hem, hemmet
Meg, teg - mig, dig
osv. Det finns massor med exempel.
Uppskattar att du inte frågar varför västnordiskan har så många drag från österbottniskan. 
Skämt åsido, delar av gammalt språkbruk kan ju leva kvar i öar lite varstans. Sena tiders barn associerar dem i första hand med ena eller andra stället, men det betyder inte att de stammar därifrån. För att bara ta det första exemplet jag hajar till inför, öya återfinns ju i isländskan, det var väl allmänt spritt under vikingatid.
Har för mig att spettekakan funnits lite överallt en gång i tiden, och sedan försvunnit överallt utom i Skåne, vilket måhända förlett en och annan till att tro att det också är där den har sina rötter. Jag är säker på att den bohuslänska delikatessen äggost (som icke får missas om ni har vägarna förbi) varit spridd över stora delar av västra Skandinavien, för att sedan försvinna överallt (?) utom här.
Skämt åsido, delar av gammalt språkbruk kan ju leva kvar i öar lite varstans. Sena tiders barn associerar dem i första hand med ena eller andra stället, men det betyder inte att de stammar därifrån. För att bara ta det första exemplet jag hajar till inför, öya återfinns ju i isländskan, det var väl allmänt spritt under vikingatid.
Har för mig att spettekakan funnits lite överallt en gång i tiden, och sedan försvunnit överallt utom i Skåne, vilket måhända förlett en och annan till att tro att det också är där den har sina rötter. Jag är säker på att den bohuslänska delikatessen äggost (som icke får missas om ni har vägarna förbi) varit spridd över stora delar av västra Skandinavien, för att sedan försvinna överallt (?) utom här.
