Artilleriradar på nytt

[marcorc]

Ericsson Microwave håller inte riktigt med:

It has demonstrated the same high detection probability, accuracy and target classification capability against artillery rockets and mortars as against guns.
http://www.ericsson.com/microwave/pdf/arthur.pdf

Hm. De sade precis tvärt om på EMW när jag läste ett par kurser där under gymnasietiden. Anledningen skulle vara, vilket läter väldigt logiskt, att det inte går att följa en artilleriraket på samma sätt eftersom denna har egen framdrivning och därför inte följer en naturlig projektilbana. Nu står det ju i och för sig inte att den kan lokalisera den fientliga batteriplatsen utan bara upptäcka och klassifiera inkommande raketartillerield med samma precision som vanlig artillerield. En väsentlig skillnad.

/Johan

Hur länge dröjer den innan vanliga granater får en liten inbyggd raketmotor som gör att dessa inte längre följer en naturlig bana för en projektil utan beter sig lite slumpmässigt?

Borde väl inte vara så svårt att ändra lite på den normal projektilbanan så att den är lite skev så att säga så att det inte går att räkna ut var projektilen kommer ifrån?

[MD650]

Hur länge dröjer den innan vanliga granater får en liten inbyggd raketmotor som gör att dessa inte längre följer en naturlig bana för en projektil utan beter sig lite slumpmässigt?

Borde väl inte vara så svårt att ändra lite på den normal projektilbanan så att den är lite skev så att säga så att det inte går att räkna ut var projektilen kommer ifrån?

Om jag förstått rätt så finns det redan sådana( åtminstone prototyper). USA och Sverige i samarbetehar utvecklat en banstyrd granat med namnet Excalibur.

[Sarvi]

Men banan för en raket måste väl gå att beräkna ändå? Annars förstår jag inte hur raketartilleri avgör elevationen på sina utskjutningsramper för olika mål. Dom lär ju inte skjuta helt på måfå, eller?

RAP (Rocket Assisted Projectiles) och base bleed-granater med lite "extra skjuts" har ju funnits länge. Innebär skjutning med dylika granater liknande problem för en artlokradar som raketer?

[Hans Engström]

Excalibur (älskar att vi använder det amerikanska namnet, när man slog ihop utvecklingen av Excalibur och TCMS blev nästan bara TCMS systemet kvar) skapar ju en styrbar artillerigranat som inte följer en tänkt kurva genom sina nos och basvingars styreffekter. Raketartilleri går ju att följa så snart de slutar accelerera (dvs en ballistiksa delen av banan är ju relativt enkel).

http://www.globalsecurity.org/military/ ... 5-pics.htm

[Korpen]

Ericsson Microwave håller inte riktigt med:

It has demonstrated the same high detection probability, accuracy and target classification capability against artillery rockets and mortars as against guns.
http://www.ericsson.com/microwave/pdf/arthur.pdf

Hm. De sade precis tvärt om på EMW när jag läste ett par kurser där under gymnasietiden. Anledningen skulle vara, vilket läter väldigt logiskt, att det inte går att följa en artilleriraket på samma sätt eftersom denna har egen framdrivning och därför inte följer en naturlig projektilbana. Nu står det ju i och för sig inte att den kan lokalisera den fientliga batteriplatsen utan bara upptäcka och klassifiera inkommande raketartillerield med samma precision som vanlig artillerield. En väsentlig skillnad.

/Johan

Nu är jag inte så där jätteinsatt i exakt hur ARTHUR fungerar, men jag vet att officerarna och de som fick utbildning på den är jag gjorde lumpen sa att den kunde spåra de flesta vanlig rakart system (och ta ut varifrån de skjöts), mkt tack vare norrmännen och finnarna (som bägge använder en del rakart). Radarn kan tydligen skilja på raketar och granater och helt sonika änvända andra parametrar för beräkningen.

[mrsmaug]

Jag kanske har svar på ett par av frågorna ur denna tråd.

Bilden från Finland är en "Skylift" med en monterad kamera på. Det finns ingen radar på den utan är helt enkelt en kamera med eldledningsinstrument. Det finns även en ny modell under framtagning där man monterar denna skylift på deras motsvarighet till Bv206. En intressant och spännande lösning för att öka effektiviteten på eldledningsvagnarna.

Det var inte Britterna som hade några ARTHUR i Afghanistan utan Kanada. Britterna hade dem i Irak för ungefär ett år sedan. Britterna kallade ARTHUR (MAMBA) för "den sjunde pjäsen" eftersom sensorn kopplades direkt till ett sexpjäsbatteri som kunde bekämpa fientliga skjutande enheter snabbt.

Tiden för en granat att flyga 20 km är i runda drag 60 sekunder. Hur lång tid det tar att bekämpa ett upptäckt mål beror på vilka bekämpningssystem som står beredda och hur många beslut som måste fattas. Men ett riktvärde med få beslut och i en svensk organisation handlar om ett par minuter.

ARTHUR har möjlighet att skilja på Art, Grk och Rakart sker genom främst evaluering av utgångshastighet och elevation Tillförlitligheten var inledningsvis inte fulländad, men har med programvaruppdateringar blivit mycket bättre.

Det går att faställa utskjutningsplats på raketartilleri.

För att ARTHUR skall kunna fastställa en punkt för utskjutningsanordningen måste den ha 8 stycken, inte två som det har nämts tidigare. Men den kan genomföra upp till 99 st och desto fler mätningar detso noggrannare kan utskjutningsplats och nedslagsplats fastställas.

[J.K Nilsson]

Man mäter minst två punkter i den bana som granaten beskriver. Dessa punkter sätts upp i ett treaxligt kordinatsystem med hastighetsvektorn vid varje mätning. Granatens förändring i hastighet och rumsplacering ger den parabel granatens bana beskriver. Ganska enkel matematik.

J.K Nilsson

Om vi hade ideala förutsättningar, utan luftmotstånd och perfekt balanserade granater...

Ju sämre förutsättningar dessto fler mätpunkter.

J.K Nilsson

[Sarvi]

Det var inte Britterna som hade några ARTHUR i Afghanistan utan Kanada. Britterna hade dem i Irak för ungefär ett år sedan. Britterna kallade ARTHUR (MAMBA) för "den sjunde pjäsen" eftersom sensorn kopplades direkt till ett sexpjäsbatteri som kunde bekämpa fientliga skjutande enheter snabbt.

Inte enligt brittiska MOD:

Mamba (Mobile Artillery Monitoring Battlefield Radar) is based on the Ericsson ARTHUR Artillery Weapon Locating System which was successfully tested by the Royal Marines in Afghanistan. The system is so advanced it can detect shells fired when masked by ground terrain, even when line of sight is not available.
http://www.mod.uk/dpa/news/preview_aug02.htm

Petimetervarning på mig själv.

[Belisarius]

Eftersom vi verkar prata om artlokradar, så kan det väl vara värt att nämna jänkarnas version oxå, AN/TPQ-36 och AN/TPQ-37

Mer info från GlobalSecurity.

[kg_berglund]

Det går alldeles utmärkt att mäta med Arthur mot rakart... Den svenska artilleriradarn är i dagsläget den bästa som går att få tag på..
Jänkarnas radar är ett stort otympligt skrälle som inte heller kommer upp i den nogrannhet som dess svenske jämlike har..
Det finns ju en anledning till att Usa + England har sina Arthur enheter nere i Afghanistan, en kul anekdot är att engelsmännen kör med Arthur atrapper på vissa av sina BV208 där nere=)

MVH
KG Berglund Atrr Grpc I19

[mrsmaug]

Det var inte Britterna som hade några ARTHUR i Afghanistan utan Kanada. Britterna hade dem i Irak för ungefär ett år sedan. Britterna kallade ARTHUR (MAMBA) för "den sjunde pjäsen" eftersom sensorn kopplades direkt till ett sexpjäsbatteri som kunde bekämpa fientliga skjutande enheter snabbt.

Inte enligt brittiska MOD:

Mamba (Mobile Artillery Monitoring Battlefield Radar) is based on the Ericsson ARTHUR Artillery Weapon Locating System which was successfully tested by the Royal Marines in Afghanistan. The system is so advanced it can detect shells fired when masked by ground terrain, even when line of sight is not available.
http://www.mod.uk/dpa/news/preview_aug02.htm

Petimetervarning på mig själv.

Det var intressant med att Britterna tog på sig äran, men Kanadensarna var ändå där.
På sidan 12 i det oficiella nyhetsbladetThe Maple Leaf finns en bild med tre stycken ARHTUR som grupperar under operation ATHENA.

Vidare ur The Maple Leaf

"The four ARTHUR radars leased by Canada are now in Afghanistan. The radar troops will be deployed for six months and then replaced by troops from 5e Régiment d’artillerie légère du Canada,Valcartier."

Jag tolkar det jag har läst som att Kanadensarna var de som stod för besättning samt bekäningen och att britterna var med i någon annan funktion.

[Johan Elisson]

Det går alldeles utmärkt att mäta med Arthur mot rakart...

Frågan är dock vad för slags mätningar och beräkningar som går att göra. Det är självklart att ARTHUR kan upptäcka och följa artilleriraketer, frågan är om den kan beräkna batteriplats och nedslagsplats? Själv har jag, som tidigare sagt i tråden, hört och misstänkt att den inte kan göra detta.

/Johan

[J.K Nilsson]

Det går alldeles utmärkt att mäta med Arthur mot rakart...

Frågan är dock vad för slags mätningar och beräkningar som går att göra. Det är självklart att ARTHUR kan upptäcka och följa artilleriraketer, frågan är om den kan beräkna batteriplats och nedslagsplats? Själv har jag, som tidigare sagt i tråden, hört och misstänkt att den inte kan göra detta.

/Johan

Kan man följa raketen i accelerationsfasen borde man kunna beräkna startpunkten - en raket skall ju vara ostyrbar, lite lyftkraft kanske man kan få av kroppens utformning. När motorn har brunnit ut och raketen följer en parabelbana skall det inte vara några problem och räkna ut landningspunkten, möjligheten att få startpunkten vid inmätning efter att motorns brintid är slut torde vara ringa.

J.K Nilsson

[mrsmaug]

Det går alldeles utmärkt att mäta med Arthur mot rakart...

Frågan är dock vad för slags mätningar och beräkningar som går att göra. Det är självklart att ARTHUR kan upptäcka och följa artilleriraketer, frågan är om den kan beräkna batteriplats och nedslagsplats? Själv har jag, som tidigare sagt i tråden, hört och misstänkt att den inte kan göra detta.

/Johan

Kan man följa raketen i accelerationsfasen borde man kunna beräkna startpunkten - en raket skall ju vara ostyrbar, lite lyftkraft kanske man kan få av kroppens utformning. När motorn har brunnit ut och raketen följer en parabelbana skall det inte vara några problem och räkna ut landningspunkten, möjligheten att få startpunkten vid inmätning efter att motorns brintid är slut torde vara ringa.

J.K Nilsson

Eftersom jag personligen har mätt mot rakart och med gott resultat, där både utskjutningsplats och nedslagsplats kunde fastställas korrekt, så vet jag att detta är möjligt.

Som tidigare skribenter påtalar uppstår svårigheter om projektilen är styrd i banan till exempel en markrobot som ändrar kurs. Då kommer ARTHUR inte att kunna fastställa utskjutningsplats eller nedslagsplats. I dagsläget finns det få styrda artillerigranater och de är ofta slutfasstyrda (tex BONUS eller PSVINGR 94) med liten möjlighet att kunna ändra nedslagspunkten i någon betydande utsträckning, vilket innebär att ARTHUR behandlar de med allt rätt som ostyrda granater. Radarn föredrar alltid att fånga och följa projektilerna i uppåtgående gren av banan. Då har den störst möjlighet att fastställa nedslagsplatsen och utskjutningsplatsen. Desto närmare nedslagspunkten radarn fångar projektilen desto mer osäker blir alltid utskjutningsplatsens position. Eftersom utvecklingen inom rakart går mot markrobot skapar det problem för ARTHUR. Men de flesta traditionella rakartprojektiler beter sig i mångt och mycket som eldrörsartillerigranater eftersom en projektilbana för rakart är förvånandsvärt lik en bana för eldrörsartilleri. Den enkla slutsatsen är ju mer avancerad projektil desto svårare har ARTHUR att lägesbestämma dess utskjutning och nedslagsplats.