zjukov skrev:Var han inte tjänsteman inom statliga nummerlotteriet? Innan detta hade han ialla fall arbetat som tjänsteman på en bank men fått sparken, kanske pga av att han lade ned för mycket av sin tid på sin största hobby "superit"
Carl Michael Bellman (1740-1795) innehade under åren 1759-1763 en tjänst som extra ordinarie tjänsteman vid Riksbanken i Stockholm. Han fick avsked på grund av privata skulder, och befann sig därav under en tid utanför huvudstaden, men var tillbaka i Stockholm under efterföljande år. Bellman fick då genom sin far, Johan Arent Bellman d. y. (d. 1765), en tjänst vid Manufakturkontoret, vars dåvarande chef Anders Lissander (d. 1786) tidigt hörde till skaldens beundrarkrets. Efter att kontoret indragits fick han anställning vid Generaltulldirektionen, och därefter fick han 1776 en tjänst som sekreterare i Kongl. Nummerlotteriet. Från samma år hade han rätt att använda titeln ”Hof-Secreterare”.
CRS skrev:Ja, och jag tillhör en av de större beundrarna, ännu efter så lång tid. Vad jag menade var inte hans klassiska arbeten som är värda all den beundran som de fått, utan den enorma produktion som han utförde vid sidan om sina mer berömda verk. Totalt sett utgör hans främsta verk endast en liten del av hans hela produktion. Bellmansällskapet har utgivit en mängd av dessa mindre kända dikter och sånger. Och eftersom jag läst dem kan jag i jämförelsen med t.ex. Fredmans epistlar och sånger leda mig till slutsatsen att de inte är den bästa sortens lyrik. Halvdana verser som uppenbarligen tillverkats i hastigheten. Allting ett geni gör behöver inte vara genialt.
Det finns, som flera i denna debatt påtalat en stor mängd tillfällighetsdiktning av Carl Michael Bellman. Mycket av detta har skalden skrivit på eget initiativ, och håller enligt mitt tycke ofta en tämligen hög kvalitet (men det är förstås en smaksak!).* Några av dessa tillfällighetsdikter publicerades separat redan under skaldens samtid; flera exempel finns också tryckta i
C. M. Bellmans skaldestycken, efter C. M. Völschows manuscripter första gången utgifna (1814), och i den av Vilhelm Fredrik Palmblad och Per Adolf Sondén utgivna antologin
Fredmans Handskrifter (1813).**
* Jfr [Per Adolf Sondén] (red.),
Valda Skrifter, vol. V, Stockholm 1836, s. 365-367.
** Avseende separattryck från 1700-talet kan följande nämnas:
Vid mademoiselle Ulrica Lidmans samt grosshandlaren Herr Scharps äkta förening den 18 januarii 1784 [1784] och det ytterst sällsynta
Vid Secreterarens och Kämnärens, Herr Claes Arrhén von Kapfelmans samt Mademoiselle Catharina Christ. Bellmans bröllops-dag den [-]
Februarii 1763 [1763]. Det sistnämnda skaldestycket trycktes i Stockholm genom Nyström och Stolpe. Se vidare Olof Byström (red.),
Carl Michael Bellmans skrifter: Standardupplaga utgiven av Bellmanssällskapet/ Dikter till enskilda I, Stockholm 1942, s. I:11-14, II:18. Delar av
Fredmans Epistlar (1790) och
Fredmans Sånger (1791) fanns också publicerade separat i tidningar och separattryck både innan och efter att antologierna utkom. Fredmans Sång 65, som skalden dedicerade till hovsekreteraren Elis Schröderheim, trycktes exempelvis separat 1794, medan en tidig version av Fredmans Sång 32 återfinns i Gustaf Regnér,
Svenska Parnassen, Stockholm 1784, s. 249-252.
Fubbik skrev:Det är kanske inte så väl känt att man på Bellmans tid övervägde att ge ut en ny upplaga av psalmboken. Bellman sände in ett tiotal bidrag, som refuserades direkt. Prästerskapet menade, att här sitter karln på krogen sex kvällar i veckan och sjunger om hur härligt det är att supa sig full, och på den sjunde dagen vill han stå i kyrkan och prisa Gud. Det går inte för sig. Tyvärr har dessa bidrag gått förlorade, men enligt samtida vittnen skall det ha rört sig om allvarligt menade psalmer, inte parodier i stil med Joachim uti Babylon t ex. Bellmanssällskapet kan nog säga mer om detta.
En Prof-Psalmbok planerades inte bara, den utkom också! Den utgavs under Olof Celsius ledning och innehåller sju översättningar av Bellman, samt en originalpsalm (nr 74). Prof-Psalmboken (av Bellman kallad den ”Hallinska Psalmboken”), utkom i två delar under titeln
Af then Swenska Prof-Psalmboken, Som, Efter hans Kongl. Maj:ts Nådigsta Befallning, bör utgifwas. (1765-1767). Den var tänkt att ersätta 1695 års psalmbok, men utsattes för kritik och antogs inte. 1695 års psalmbok ersattes först år 1819. Ett antal exemplar av den här aktuella skriften finns idag kända; ett välbevarat exemplar med vapenexlibris för Schering Rosenhane d. y. (1754-1812), ingår idag i en privatägd samling. Carl Michael Bellman har i sin levernesbeskrivning (Lefverne) daterat översättningarna till 1755.* Levernesbeskrivningen daterar sig till 1794, och publicerades 1815 i andra upplagan av
Bacchi Tempel öpnadt vid en Hieltes död (1783).
* "[…] under hans [Clas Ludvig Ennes, förf. anm.] inseende har jag författat flera Bref och Poesier, ibland dem, 1755, Öfversättningar af Psalmerna i Hallinska Psalmboken. Dessa Öfversättningar, jemte flera Bref på Tyska, Engelska, Italienska och Fransyska af min hand, lära förvaras hos Presidenten Rosenadler i dess Bibliotek hemma." (Efter [Per Adolf Sondén] (red.),
Valda Skrifter, vol. I, Stockholm 1835, s. 10-11.)