Det s.k. "Slaget vid Gestilren" 17 juli 1210

[Stefan Lundgren]

Citerat från http://wadbring.com/historia/

Det så omtalade slaget vid Gestilren där de kämpande Erikska och Sverkerska ätterna som bittra fiender ännu en gång möttes
för att försöka ha ihjäl varandra skall ha utkämpats den 17 juli år 1210.
Tidigare hade man ju mötts vid Älgarås 1205 och i Lena 1208.
Av tidigare tradition har man ansett att slaget stod på platsen för minnesstenen i Varv, beläget mellan Tidaholm och Falköping.
Skylten vid platsen, som aldrig hetat Gestilren, är uppsatt under senare år.

Enligt denna hemsida så är det en skylt som har satt upp på platsen.

Klicka in er på undersidor, medeltiden så får ni se lite bilder också.

Stefan

Undrar om den inte låg i Västergötland ändå.

Stefan

[Conrad]

Eftersom mitt arbetsrum är granne med Fridells så har jag pratat med honom om Gestilren. Han är mycket kunnig och absolut inte den dogmatiska sorten som bestämt hävdar si eller så. De gånger jag frågat honom om ett eller annat så föreslår han ingenting utan att först konsultera några referensverk. En sak verkar han dock säker på och det är att Uppland är den mest troliga platsen för slaget vid Gestilren.

[Widsith]

En sak verkar han dock säker på och det är att Uppland är den mest troliga platsen för slaget vid Gestilren.

Det är bra att han är säker på det, men jag skulle vilja veta varför han anser att Uppland är den mest troliga platsen?

[Christer Samuelsson]

En sak verkar han dock säker på och det är att Uppland är den mest troliga platsen för slaget vid Gestilren.

Det är bra att han är säker på det, men jag skulle vilja veta varför han anser att Uppland är den mest troliga platsen?

Det vore faktiskt väldigt intressant att få ta del av något dylikt. Fridell har på en del håll - hållits för historieförfalskare av närmast Rudbeckiansk kaliber. Emedan det får hållas som tämligen orimligt, att en samtida man av facket skulle ge sej på något dylikt, ser jag fram mot ett svar härvidlag.
Hoppas du kan fixa det Conrad!
Glad Påsk
Christer Samuelsson.

[Conrad]

En sak verkar han dock säker på och det är att Uppland är den mest troliga platsen för slaget vid Gestilren.

Det är bra att han är säker på det, men jag skulle vilja veta varför han anser att Uppland är den mest troliga platsen?

Det vore faktiskt väldigt intressant att få ta del av något dylikt.

IIRC, det han nämnde för mig är att Gästre faktiskt hette Gestilren en gång i tiden och att detta finns i äldre dokument och kyrkböcker. Men den informationen finns säkert i artikeln han skrev.

Fridell har på en del håll - hållits för historieförfalskare av närmast Rudbeckiansk kaliber. Emedan det får hållas som tämligen orimligt, att en samtida man av facket skulle ge sej på något dylikt, ser jag fram mot ett svar härvidlag.
Hoppas du kan fixa det Conrad!
Glad Påsk
Christer Samuelsson.

Historieförfalskare? Fridell? Jag har svårt att tänka mig Fridell som en historieförfalskare.

De åsikterna kommer väl från västgötaskolan? De enda jag känner till från den "skolan" är paret Liljeroth och jag kan ge konkreta exempel på hur de fuskar med både citat och kartor.

[Christer Samuelsson]

Conrad

Historieförfalskare? Fridell? Jag har svårt att tänka mig Fridell som en historieförfalskare.De åsikterna kommer väl från västgötaskolan? De enda jag känner till från den "skolan" är paret Liljeroth och jag kan ge konkreta exempel på hur de fuskar med både citat och kartor.

Nåja, vem tar paret Liljeroth på allvar?
Det finns nya basuner i denna branch som fått vatten på sin kvarn och jag kommer nu att posta ett inlägg som kvalificerar mej att bli utkastad ur ett annat diskussionsforum, men det kan det vara värt.

Så här skriver man:

Tack för ditt initiativ Roland, det skall bli spännande
att höra vad LO Berg har att säga.
Jag har dock tagit mig friheten att skriva ett svar
på Bergs artikel i Populär Historia. Vi får se om det
blir publicerat. Texten lyder som följer:

Det är intressant att se hur lite utrymme av L O Bergs
artikel om Gestilren, i Populär Historia nr 7-8 2004,
som jämfört med den tidigare i tidskriften Namn och
Bygd 1999 ägnas åt själva ortnamnsförekomsterna och
hur alltmer utrymme ägnas åt information om själva slaget
samt olika motiveringar för att detta stått i Uppland
och ingen annanstans.

Denna begränsning av redogörelsen för själva fynd-
materialet är olycklig, för nu säger L O Berg ingenting
om bristen på ortnamnet Gestilren i Frösthults andra källor.

Ortnamnet har konstaterats i Frösthults kyrkoräkenskaper
under åren 1581-1628, alltså en period av drygt 50 år,
varefter namnet försvinner för att aldrig återkomma.
Borträknar man 1581 års anteckning rör det sig om en
period av endast 30 år. I alla andra samtida källor från
trakten nämns däremot aldrig ortnamnet Gestilren.
Dessutom, när samma eller liknande namn på de bönder
som sägs bo i Gestilren dyker upp i andra källor, sägs de
alltid bo i Gästre och liknande.

Sammanställer man böndernas namn på grundval av
förmodad släktskap och utesluter de släktled där en eller
flera familjemedlemmar i dombok och jordebok sägs bo i
Gästre, återstår inte ett enda namn som är unikt för
Gestilren.

Avsaknaden av ortnamnet Gestilren samt förekomsten av
samma bönder i Gästre under den aktuella perioden är något
som L O Berg redogjort för i den tidigare artikeln i Namn och
Bygd, dock utan att dra några andra slutsatser än att byn
Gestilren under tidigt 1600-tal hållit på att sugas upp av Gästre!

Före fyndet i kyrkoräkenskaperna fanns Johannes Bureus
anteckningar om kung Sverkers gård Gestilreen i Frösthult,
hans grav i Sverkers bakkan, samt hans drottning Sigrids grav
i grannförsamlingen Simtuna. Varken detta eller områdets
förmodade strategiska eller rituella betydelse har gjort att
man tidigare velat förlägga slaget på Gestilren hit till
Frösthult. L O Bergs fynd i kyrkoräkenskaperna räcker
knappast till för att ändra på detta.

Det här är stämmningar som backas av en hel del Skalmänningar. Paret Liljerot kan man nog som Mao beskriver det, " förpassa till historiens sophög"

Fortfarande en Glad Påsk
Christer Samuelsson.

[Conrad]

Conrad

Historieförfalskare? Fridell? Jag har svårt att tänka mig Fridell som en historieförfalskare.De åsikterna kommer väl från västgötaskolan? De enda jag känner till från den "skolan" är paret Liljeroth och jag kan ge konkreta exempel på hur de fuskar med både citat och kartor.

Nåja, vem tar paret Liljeroth på allvar?
Det finns nya basuner i denna branch som fått vatten på sin kvarn och jag kommer nu att posta ett inlägg som kvalificerar mej att bli utkastad ur ett annat diskussionsforum, men det kan det vara värt.

Så här skriver man:

Tack för ditt initiativ Roland, det skall bli spännande
att höra vad LO Berg har att säga.
Jag har dock tagit mig friheten att skriva ett svar
på Bergs artikel i Populär Historia. Vi får se om det
blir publicerat. Texten lyder som följer:

Det är intressant att se hur lite utrymme av L O Bergs
artikel om Gestilren, i Populär Historia nr 7-8 2004,
som jämfört med den tidigare i tidskriften Namn och
Bygd 1999 ägnas åt själva ortnamnsförekomsterna och
hur alltmer utrymme ägnas åt information om själva slaget
samt olika motiveringar för att detta stått i Uppland
och ingen annanstans.

Denna begränsning av redogörelsen för själva fynd-
materialet är olycklig, för nu säger L O Berg ingenting
om bristen på ortnamnet Gestilren i Frösthults andra källor.

Ortnamnet har konstaterats i Frösthults kyrkoräkenskaper
under åren 1581-1628, alltså en period av drygt 50 år,
varefter namnet försvinner för att aldrig återkomma.
Borträknar man 1581 års anteckning rör det sig om en
period av endast 30 år. I alla andra samtida källor från
trakten nämns däremot aldrig ortnamnet Gestilren.
Dessutom, när samma eller liknande namn på de bönder
som sägs bo i Gestilren dyker upp i andra källor, sägs de
alltid bo i Gästre och liknande.

Sammanställer man böndernas namn på grundval av
förmodad släktskap och utesluter de släktled där en eller
flera familjemedlemmar i dombok och jordebok sägs bo i
Gästre, återstår inte ett enda namn som är unikt för
Gestilren.

Avsaknaden av ortnamnet Gestilren samt förekomsten av
samma bönder i Gästre under den aktuella perioden är något
som L O Berg redogjort för i den tidigare artikeln i Namn och
Bygd, dock utan att dra några andra slutsatser än att byn
Gestilren under tidigt 1600-tal hållit på att sugas upp av Gästre!

Före fyndet i kyrkoräkenskaperna fanns Johannes Bureus
anteckningar om kung Sverkers gård Gestilreen i Frösthult,
hans grav i Sverkers bakkan, samt hans drottning Sigrids grav
i grannförsamlingen Simtuna. Varken detta eller områdets
förmodade strategiska eller rituella betydelse har gjort att
man tidigare velat förlägga slaget på Gestilren hit till
Frösthult. L O Bergs fynd i kyrkoräkenskaperna räcker
knappast till för att ändra på detta.

Det här är stämmningar som backas av en hel del Skalmänningar. Paret Liljerot kan man nog som Mao beskriver det, " förpassa till historiens sophög"

Fortfarande en Glad Påsk
Christer Samuelsson.

Nu är det svårt att komma ihåg ordagrant vad Fridell sa, men jag tycker mig minnas att skillnaden mellan Gestilren och Gästre var i huvudsak en stilnivå. Gestilren var det formella och äldre namnformen medan Gästre var den vardagliga formen.

Glad påsk!
Conrad

[Pewi]

I dagens UNT (Uppsala Nya Tidning) recenseras "Årsboken Uppland 2004" där förre landsarkivarien Lars-Otto Berg diskuterar slaget vid Gestilren, har dock inte läst det själv så jag kan inte säga något om innehållet.

Tidigare i våras vill jag dessutom minnas att ni diskuterade en liten skrift om Gestilren som ingen av er läst och som ni dessutom inte riktigt visste vad den hette. Om jag minns rätt, och jag ber om ursäkt om jag missuppfattat något, så syftade ni på "Gestilren 1210 - striden stod i Uppland i Gästre" av Sven Sandblom. Sandblom vill göra sannolikt att det dels rörde sig om en mindre skärmytslig, ev. ett bakhåll, och att denna strid stod i Fröstuna socken i Uppland vid det numer kända Gästre.

/Per W

[Dan Koehl]

I dagens UNT (Uppsala Nya Tidning) recenseras "Årsboken Uppland 2004" där förre landsarkivarien Lars-Otto Berg diskuterar slaget vid Gestilren, har dock inte läst det själv så jag kan inte säga något om innehållet.

/Per W

Vore roligt om nagon har tillgang till detta, och kan redogöra för vad Lars-Otto Berg skriver.

[Den stegrande kamelen]

Här finns artikeln i UNT:
http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=5-AV_I ... shortrecen

[TypBeläst]

Jag läste häromdagen i Svenska Turistföreningens Årsskrift 1951 och upptäckte att Nils Ahnlund hade skrivit en artikel om 1200-talet. Nils Ahnlund var vid tiden för artikeln professor i historia och var från Stockholm. Jag tänkte att det kunde vara av intresse vad en sådan sakkunnig person hade att säga om Slagen vid Lena och Gestilren.

Jag citerar Nils Ahnlund professor i historia:

"--Härvid bör erkännas att våra grannar i väster hade en avundsvärd förmån i sin större vana att hantera litterära uttrycksmedel; vad man känner om det svenska 1200-talets historia stammar till till icka ringa del från norskisländska källor.
Få vi tro en norsk historia >>saga>>, icke mycket yngreän den omtalade händelsen,
skall krigsguden Oden ännu ha uppenbarat sig i det stora vinterslaget vid Lena
i Västergötland 1208. Strax förut hade han varit synlig hos en bondesmed i Norge
och låtit förstå att han hade brådskande ärenden österut, vilket bonden förde vidartill den svenske tronpretendenten Erik Knutssons vänner bland stormännen där i landet;
man uppfattade tydligt nog det timade som ett lyckligt varsel.

Mindre bjärt står än annan gammal folklig åskådning med tillflöden utanför kristendomen
avtecknad i Västgötalagens korta Kungakrönika där samme Erik Knutsson - enligt tidens
räkning Erik II - rosas som en god >>årkonung>>, vars regeringstid beredde folket
minnesvärt goda skördar.

En handskrift av krönikan tar ut steget och kallar honom - efter genomskinligt hedniskt
mönster - Erik Årsäll. Det av folkvisan besjungna slaget vid Lena(nu Kungslena) står i
centrum av de blodiga händelser, som steg för steg förde Erik II Knutsson till makten
i kamp med den från Danmark understödde Sverker II Karlsson. Vad ryktbarhet angår
har nog detta slag under hela vår medeltid knappast annat motstycke än Brunkebergsslaget
1471. Dessa täta vapenskifte - Älgarås i november 1205, Lena i januari 1208, Gestilren i juli
1210 - hade icke tillfälligtvis till skådeplats mellersta och norra Västergötland med samman-
löpande stråkvägar åt skilda håll. Ett härad längre i söder, Redvägs, har fått namn efter
den stora >>ridväg>> nedåt kusten, som 1208 följdes av Sverker den yngres försmädligt
slagna danska hjälptrupper (>>Sic contigit in Lenom>>). Gestilren är nu ett försvunnet
ortnamn; enligt äldre uppgift låg valplatsen strax norr om Lena, hän mot Dala. det var här
Sverker den yngre fann sin bane 1210. Man vet, såsom ju också kan väntas, att kung
Erik var med vid Gestilren. Det fälttecken han kämpat under i slaget förärade han ridderligt
åt en fränka i Västergötland, lagman Eskils maka, som sedan i sin tur bortskänkte det till
Snorre Sturlasson, den isländske hövdingen och historieskrivaren, vid detta nordiska
tidevarv, att Snorre vid tillfället föredrog ett ståtligt kväde, som han diktat till sin högborna
värdinnas ära."

[Christer Samuelsson]

TypBeläst
Jag läste häromdagen i Svenska Turistföreningens Årsskrift 1951 och upptäckte att Nils Ahnlund hade skrivit en artikel om 1200-talet. Nils Ahnlund var vid tiden för artikeln professor i historia och var från Stockholm. Jag tänkte att det kunde vara av intresse vad en sådan sakkunnig person hade att säga om Slagen vid Lena och Gestilren.

Jag citerar Nils Ahnlund professor i historia:

"--Härvid bör erkännas att våra grannar i väster hade en avundsvärd förmån i sin större vana att hantera litterära uttrycksmedel; vad man känner om det svenska 1200-talets historia stammar till till icka ringa del från norskisländska källor.....

För all del, det torde de flesta historiker samtida med Ahnlund ansett. Vad de skulle ha för uppfattning om kollegan Fridells upptäkt, lär vi alldrig få veta, fast det vore intressant naturligtvis.
Några reaktioner från historiker samtida med Fridell har jag inte stött på.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

[Användare]

Hej!
Har ingen personlig uppfattning om var slaget stod men vill ändå
tipsa lite grann. Jag hörde från en bekant att denna diskussion
pågår parallellt på ett annat forum just nu, minns inte var.
Saxa Getilium ska tydligen betyda hednisk plats. På
Kartan är ju faktiskt resta stenar utritade. Kan någon verifiera denna
översättning. Jag tror liksom Christer att Gestilren handlar om en
vägled eller i varje fall en speciell plats. Detta eftersom namnet är så udda
mot våra övriga ortsnamn. I Västergötland finns Tre platser som har ortnamnen
Dala och Lena med kort avstånd. Två av dessa platser har nämnts på tråden;
Kungslena samt Lena norr om Alingsås. Få vet att Timmele tidigare hette
Lena. Strax norr om Timmele ligger Dalum. Mitt emellan dessa orter ligger
Gällstaliderna som i folkmun kallas Gestilren. För övrigt ligger denna
plats precis där det på Charta Marina står Saxa Getiliu. Platsen utgör en smal passage
vid ett vadställe på den förr så viktiga ridvägen efter Ätran. Detta var ju en
vanlig invasionsväg för danska trupper.

Jag ska väl avsluta med att jag på intet sätt anser detta vara något bevis
utan bara en intressant fakta att ta med.

[anber]

Denna tråd verkar lite ”avsomnad”, kanske dags att väcka den till liv igen... Jag vill framföra en kandidat för platsen för Gestilrenslaget: Stolan, mellan Berg och Timmersdala. Den språkliga anknytningen kräver vissa förutsättningar, men eftersom vad jag tror, ingen har sett namnet som ”naturligt” som kommit i kontakt med det, så kanske en ”rekonstruktion” krävs om namnet var en konstruktion från början... Förutsatt att platsen hette något liknande på 1200-talet och att den som ursprungligen skrev det hade sin språkliga bakgrund i tyskan så borde en plats som hade en referens till stol eller bänk eller säte översättas med ordet Gestühl. Jag är ingen språkforskare men har med hjälp av ett tyskt 1800-tals lexikon funnit en form ” mit verdünntem stammvocal” som blir ”gestiel”. Hade nu detta varit det enda jag hade att anföra hade jag nog helst avstått. Jag hittade dock platsen via denna association. Det som genast slog mig var att det passade in på vad jag hört om ”mellan Berg och Dala”. En titt på det strategiska läget i förhållande till en strid mot rytteri verkar också tala för, då platsen i det närmaste liknar en naturlig ”borg” med en utlöpare av Billingen som en vall och Kräftån och sjön Lången som en form av vallgrav. Även en sökning i Fornsök visade på indikationer som verkar lovande. Enligt en uppgiftslämnare har man funnit vässade pålar i anknytning till bäcken, En bit bort mot Berg har en lansspets upphittats (dock ingen indikation på ålder). Det finns även fynd och lokal tradition som indikerar att man vet att det finns människor begravda på platsen. Namn som nämns är ”Helvetestorpet”, ”Kyrkogården” och ”Sotliden”. Fynd av ben och skallar skall också ha gjorts vid grävning. Detta sammantaget tycker jag kan vara en god grund för att göra en fältstudie i området. Någon som håller med?

[Samequeen]

Ja, vad hände, jag läste på en tråd som slutade tvärt och jag såg att det finns fler trådar?
Hittade denna tidningsartikel om vad man anser nu, dvs att Gestilren ligger i Uppland. http://www2.unt.se/article/1,,MC=1-AV_I ... .html?f=10
Den är från i mars 2008. Det måste väl ha pågått forskning som bekräftar flytten?