Amund skrev:
Men jag tycker nog att våra tolkningar inte skiljer sig åt särskilt mycket, lilla Finnair har naturligtvis haft lättare att anpassa sig än SAS med olika ägare men min kritik var ju också främst riktad mot de stora flaggbolagen i Europa, SAS, Sabena, Allitalia, Air France, Iberia etc.
Jodå det är nog sant, men någon måste hålla igång flygplansindustrin så det går säkert alltid att skriva kontrakt, rent affärsmässigt är nog Norwegian och även Ryan Air för den delen bland de sundare bolagen i branschen men utan någon stat som kan rycka in när och om det kniper.
Min poäng är egentligen att hela flygbranschen är dopad genom enorma subventioner vilket är till gagn för flygresenärerna, men vad händer om branschen fråntas denna särställning?
Subventionerna består bland annat av en gynnad flygindustri som kan lämna mycket fördelaktiga priser, en flygindustri vars enorma investeringar på ett eller annat sätt garanteras av staten/stater.
Flygplatser och avgifter för nyttjande av dessa är knappast lika marknadsmässiga som exempelvis hamnavgifter.
Skatter på flygbränsle och utsläppsavgifter på koldioxid existerar knappast, vad händer med flygbranschen den dag bolagen får betala samma skatter som fartygs och landsvägstrafik?
Att det är billigare att flyga från Västerbotten till Stockholm jämfört med att åka buss samma sträcka borde få var och en att inse hur gynnade flygbolagen är, flygplanet tar visserligen dubbelt så många passagerare om man klarar av att fylla det förstås, men kräver samtidigt minst 5 mans besättning (med högre löner än en busschaufför), flygledare, personal för bagagehantering etc.
Observera att jag med detta inlägg inte lägger någon värdering i att visa på detta utan jag påtalar det bara för att visa på vilken skör subventionerad tråd hela flygbranschen vilar på, vem vet om inte världens länder inom en 5-års period enas om att låta flyget betala för sin del av den globala uppvärmningen, en pålaga på branschen som förmodligen omöjliggör medelsvenssons billiga charterresor.
Hmm..
Är inte riktigt säker på subventionerna. Vist kan det finnas strukturella subventioner, men rena traditionella subventioner tillåter inte konkurrensrätt, som är baserat på EU direktiv.
Av de bolagen du nämnde, är ju Alitalia nu 3.0, och ägs dels av Etihad, dels av iinvestorer.Se
http://www.check-in.dk/alitalia-3-0-er- ... nxqVB-5nMI
Är busstrafiken avreglerad i Sverige? I Finland pågår avregleringen och mellan större städer torde det vara fritt i praktiken. Landsortsrutterna är ännu reglerade och njuter transportstöd.
Men för att se på kostnadsnivån i Finland, kontrollerade jag rutten Helsingfors -Uleåborg.
Om jag nu skulle boka bussresa till den trettonde januari, skulle jag få en bussresa på nya bussbolaget Onnibus för antingen 10€, med start kl 7:00, 20€ kl 11:30 eller 15€ kl 23.59. Bolagets affärsmodell motsvarar billigflygens.
De traditionella busserna bjuder rutten som billigast för 50€
Ville jag flyga samma dag, är Norwegian billigast med 29€, 32€ eller 39€ beroende på från vilken nätresebyrå jag köper. Finnair hittar jag billigast för 138 €. Båda priserna är för samma dag, dvs. januari den trettonde.
Hos oss är persontågtrafiken inte ännu avreglerad, utan ett statsbolag har ensamrätt. Bolaget har nu ändrat på sin prissättning, och för samma dag som ovan, får man en biljett för 30€. Det är uppenbart att nya chefen märkt att man inte är i tågbranschen utan transportbranschen.
Persontågtrafiken avregleras våren 2016. Godstrafiken avreglerades hos oss 2007
Och för att ännu återgå till de sk. nationella bolagen, deras modell funkade ju då de tillsammans kom överens om priser och utbud (dvs. rutter) internationellt och skyddades i sitt eget land av regeringen. Då kunde man bygga bolag med enorm administration, höga löner och förmåner och alla funktioner inom bolaget. När subventionerna nu är förbjudna och regeringarna slutat pumpa in pengar i de stora bolagen måste dessa bolag förnya sig och bli av med fläsket, dvs. kapital i byggnader, verksamhet som kan köpas in utan att själv behöva äga och administrera den, osv.
Samtidigt ser vi att regeringar i t.ex mellanöstern, Asien, etc. är färdiga att pumpa stora mängder kapital i sina nationella bolag. Å andra sidan kommer de förr eller senare att bli trötta på det eller inse att de har andra föremål för kapitalet än att ha skrytbolag.