Judarnas historia

[Hexmaster]

I dagens judendom tror jag man gör så att man omdefinierar vad ett lån är. Pengar som investeras anses inte lyda under samma regler och då får man ta ränta även av en broder. Förhoppningsvis vet någon här mer om det.

Jag vet att det finns muslimska banker, som av religiösa skäl inte får ta ut ränta - så de tar betalt för lånen på något annat och krångligare sätt, och kallar det något särskilt. Finns detta även i Israel?

[Stefan]

I dagens judendom tror jag man gör så att man omdefinierar vad ett lån är. Pengar som investeras anses inte lyda under samma regler och då får man ta ränta även av en broder. Förhoppningsvis vet någon här mer om det.

Jag vet att det finns muslimska banker, som av religiösa skäl inte får ta ut ränta - så de tar betalt för lånen på något annat och krångligare sätt, och kallar det något särskilt. Finns detta även i Israel?

Jag vet ej heller exakt hur de muslimska bankerna fungerar, och ids inte söka på det. Det intresserar mig inte speciellt.

Men jag antar att de fungerar ungefär som våra svenska JAK-banker. Som då är ett slags lånesparkassa. Man är alltså medlem och sparar i ett par tre år. Och sedan får man låna en mängd penningar med sina besparingar som grundplåt. Ens egna förväg-besparingar fungerar då som "ränta" så verksamheten lönar sig fast man inte tar ut någon ränta eller tar några ekonomiska risker.

Metoden fungerar alltså rätt bra, men kräver långtidsplanering. Det går inte att ta några snabba beslut eller snabba lån.
(Å andra sidan slipper de sms-lån, så det kanske jämnar ut sig.... )

[Hexmaster]

Jag vet ej heller exakt hur de muslimska bankerna fungerar, och ids inte söka på det. Det intresserar mig inte speciellt.

Här finns en snabbkurs i "islamic banking" (det finns flera metoder, nämner den som kallas murabaha):

In an Islamic mortgage transaction, instead of loaning the buyer money to purchase the item, a bank might buy the item itself from the seller, and re-sell it to the buyer at a profit, while allowing the buyer to pay the bank in installments. However, the fact that it is profit cannot be made explicit and therefore there are no additional penalties for late payment. In order to protect itself against default, the bank asks for strict collateral.

http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_banking

Det är alltså inte frågan om någon lånesparkassa á la JAK. Men man kan fråga sig hur stor black om foten detta är för muslimska finanser. (Inte för att det verkar gå någon nöd på dem.) Folk brukar vara duktiga på att anpassa sig så i praktiken är det här kanske inget större problem.

Gräv gräv... Googlande på judisk bankverksamhet ger en del konstiga länkar men omsider fann jag att koroshiya hade rätt - det finns judiska lagar mot ränta, och följdaktligen väl begagnade kryphål:

Mr. Cohen's textile business is in dire need of $100,000 working capital. So Cohen approaches Mr. Mamon, a wealthy Jewish businessman. Mr. Mamon is prepared to lend Mr. Cohen the money but would like to earn 10% interest on the loan and receive back $110,000. But this is not possible because Mr. Cohen and Mr. Mamon would be in violation of the prohibition against paying and receiving interest. Does this mean that Cohen's business must fail? Certainly not. The Rabbis, sensitive to the important role of credit in an economy, permit one to structure the transaction as a partnership agreement rather than a loan agreement and to view the 10% as a return on investment rather than interest on a loan. This restructuring of the loan into a partnership agreement is known as "Heter Iska." And this is how it works.

http://www.ou.org/torah/dafyomi/5762/020802.htm

"Heter Iska", som sagt.

(Å andra sidan slipper de sms-lån, så det kanske jämnar ut sig.... )

Skrev inte Dante nåt om ockrare? Man behöver inte vara religiös för att ha åsikter om dem.

[A non Ym]

Jag lyssnade några gånger på en judisk andakt i P1, det var kanske ett år sedan. 2-3 dagar i rad berättade en man om hur Farao förföljde judar. Jag mailade till honom (som höll andakten) och ställde två frågor: Inom kristendomen talar man om att "förlåta och gå vidare". Hur ser du på det? Det var min första fråga. Den andra frågan jag ställde i mailet var om han ansåg att martyrskap kan gå i arv. Jag fick inget svar. Kan någon annan svara itsället, hur ser troende judar på det här? Eller rättare sagt, vad säger deras religion om det här?