Digerdöden

[Olof Trätälja]

Löner&arbetsvillkor förbättrades drastiskt för den överlevande obesuttna landsbygdsbefolkningen - förstås i den mån de överhuvudtaget uppbar lön&villkor... Allt enligt den "eviga lagen om tillgång och efterfrågan".

Men det där går att problematisera lite mer än så. Ser nu att det inte är lätt att se vad jag menade tidigare. Men min utgångspunkt är att arbetsmarknaden inte med nödvändighet alltid har varit en marknad och då tänker jag inte bara på slaveri och livegenskap. Den har varit en marknad under 1900-talet och kanske var det så direkt efter digerdöden, men under långa tider av historien så har arbetskraftsutbudet varit långt större än behovet. I ett sådant läge erbjuds inte arbete så mycket utefter dess värde, utan nästan som en "almosa" där nivån snarare sätts av medmänsklighet. Misstolka nu inte almosa som om jag skulle hävda att de som hamnat i den situationen på något vis varit gynnade, tvärt om så har det givetvis varit en mycket svår situation där man givetvis fått arbeta mycket hårt. Men arbetsmarknad? -Det tycker jag är tveksamt att tala om i en sådan situation.

Därför anser jag att frågeställning bör vara om det verkligen var så att man fick det så mycket bättre som lantarbetare på ett gods eller var det kanske snarare så att färre behövde söka sig till detta genom ökad möjlighet att ha egen mark? Och även om svaret är det förra så kanske drivkraften till förändringen ändå var att fler fick möjlighet till det senare.

Detta kan tyckas som hårklyverier, men jag tycker ändå att det finns skäl att belysa frågan huruvida det är självklart att det faktiskt finns arbete åt alla och därmed en egentlig arbtsmarknad äns vid avskaffande av skattekilar. I synnerhet som jämförelse med dagens samtid, när arbetskraftsbehovet, trots en tillfällig uppgång troligen just pga av minskade skattekilar, på längre sikt tycks vara i en nedåtgående trend.

[millgard]

Visst går det att problematisera, men poängen är att det generella resonemanget tycks stämma såväl i isländska sagor som i Boccaccio och ofta nog i nästan varje givet tillfälle under historien som kan beläggas med skriftliga källor.

Undantag blir det givetvis när tex svält tvingar jämtlänningar söderut 1867-69 för att ta tjänst i Hälsingland - då drevs lönerna nedåt av det ökade utbudet av arbetskraft. Likaså när slaveri varit en faktor att räkna med (tex i antiken), men som generell slutsats duger den anser jag. Och uppenbarligen även många ekonom-historiker.

[Olof Trätälja]

Visst går det att problematisera, men poängen är att det generella resonemanget tycks stämma såväl i isländska sagor som i Boccaccio och ofta nog i nästan varje givet tillfälle under historien som kan beläggas med skriftliga källor.

Undantag blir det givetvis när tex svält tvingar jämtlänningar söderut 1867-69 för att ta tjänst i Hälsingland - då drevs lönerna nedåt av det ökade utbudet av arbetskraft. Likaså när slaveri varit en faktor att räkna med (tex i antiken), men som generell slutsats duger den anser jag. Och uppenbarligen även många ekonom-historiker.

Nu måste jag säga att jag inte riktigt förstår vad du menar. Jag antar att du menar att exemplet från 1867-69 är ett exempel på när lönerna sätts efter marknadsvilkor och slaveriet är ett exempel på när så inte sker?

Frågan som man måste ställa för att avgöra om vi har en arbetsmarknad i egentlig mening hos lantadeln är naturligtvis huruvida de lönekonkurrerat med varandra för att få arbetskraft. Jag skulle nog vilja påstå att så inte varit fallet utan att ersättningen har utgått efter andra kriterier.

Det är därför, menar jag, som en slarvig formulering om arbetskraftsbrist leder tankarna fel. Som om fallet med lantarbetarna vore ungefär som en läkarbrist i det moderna samhället vilket driver upp lönerna. En bättre och mer direkt liknelse skulle jag vilja påstå är konstgödseln som under 1900-talet snabbt och effektivt urholkat markvärdena och därmed också då lantadelns ställning. Det generella resultatet må bli det samma men den drivande mekanismen och vägen dit är det inte.

[millgard]

Jag menar bara att digerdöden de facto innebar en något förbättrad ställning för de överlevande och att detta sannolikt kan härledas till någon form av marknadskraft. Samt att det finns paralleller i historien som stöder denna teori.

Slaveri innebär att marknadskrafterna inte får fritt spelrum eftersom arbetskraften inte kan lämna stället för något bättre, men även slavar fick det bättre när det rådde brist på dem...

Det utesluter inte att det finns andra orsaker.

[Strömmis]

Ordet karantän uppstod under digerdödens härjningar. Det kommer från franskans quarante = fyrtio och i formen quarantaine eller på italienska quarantena betyder det fyrtio dagar. Det var vad den dåvarande erfarenheten sade att det tog från att man träffade den pestsjuke och när sjukdomssymptomen uppstod hos den utsatte. Det går också att se från många incidenter av när pestsjuka skepp ankommit och den tiden det tog innan första insjuknandet i staden dokumenterats.
Den sedan 1894 oprövade men allmänt accepterade teorin om att det skulle vara bakterien Yersinia Pestis via råttor och loppor som orsakade digerdöden är endast baserat på att en del symptom överensstämde med sjukdomssymptom återgivna i historiska källor. Dock har den sjukdomen 4 istället för 40 dagars inkubationstid och olika sjukdomar kan ju naturligtvis ha liknande symptom. Inkubationstid för en sjukdom är fundamental för sjukdomens mekanism och helt avgörande ur epidemiologisk synvinkel. I regel ju längre inkubationstid ju mer epidemisk vilket naturligtvis måste viktas mot smittsamheten. Yersinia pestis förekommer idag i stora delar av värden endemiskt hos bl.a. gnagare men orsakar trotts detta endast enstaka insjuknanden och det finns i stort sätt inga epidemiska problem. Att digerdöden skulle ha försvunnit från Europa pga. brunråttans utkonkurrerande av svartråttan överensstämmer vare sig i tid med epidemiernas utdöende eller i arternas migrationområden. Enligt modern epidemiologi pekar allt på att det var en virusburen smitta som spreds direkt från människa till människa.
En intressant detalj är att den genetiska immuniteten mot HIV / AIDS som dryga 10% av nordeuropéer besitter ser ut att vara framselekterad i samband med digerdöden.