ryskt bondeliv

[Martin Lundvall]

Det skall ha funnits en kyrklig skola undervisad av präster och en vanlig skola man kunde välja mellan. Hur vanligt var det då om vi säger på 1870-talet och framåt med skolor i byar och på landsbygden?

Jag har bara hittat siffror på de världsliga skolorna, siffrorna gäller bara för landsbygden;

• 1880 fanns det 23 000 skolor
  1890 fanns det 54 000 skolor
  1911 fanns det 89 000 skolor
  1914 fanns det 108 000 skolor

Runt 1910 talades det om att en allmän folkskola skulle vara införd kring 1920.
Siffrorna är hämtade från den tidigare boken av Hosking.

Den ordningen respekterades sedan av det omgivande samhället. Däremot hade miren ingen formellt delegerad "makt" frân samhâllet som sâdant.

Det kan ju ske på flera sätt, antingen att omgivningen tyst accepterar ordningen eller att man instiftar det i lag. I lagboken från 1649 bestämdes just så, här lagstagdades böndernas sedvana.

Sedan är jag återigen tveksam till den här kopplingen med miren och sovjeterna, tycker i så fall att en troligare förklaring till sovjeternas popularitet är att det redan fanns en viss tradition av sådant inom armén och när soldaterna/bönderna vände hem tog de med sig sovjetidén.

/Martin

[Bonaparte]

Om man ser till skolsystemet i Ryssland. Hur länge gick en man som gick ända till universitet? Var det nu som då att man gick grundskolan, gymnasie och Universitet? Grundskolan kan väl omöjligen ha varit lika lång som den skolperiod vi har idag så man måste varit rätt ung när man studerade vid Universitetet. Eller?

[Martin Lundvall]

Vet ej men som exempel
Lenin började med sina universitetsstudier när han var 16 och Stalin började på prästseminariet när han var 14.

/Martin

[Spaningsledaren]

Det förrevolutionära Ryssland var ung. 5O gânger större än Sverige.
(Redan det tâl att tänka pâ.)
Nio av tio hade inte gâtt i skola alls utan var analfabeter.
Det fanns ôverhuvudtaget ingen skolplikt.
(Att kunna läsa och skriva var därmed, positionsmâssigt, ung. likvärdigt med att i dagens Sverige ha en högskolexamen.)
Mycket av den undervising som fanns var "yrkesinriktad":
Armén hade sina skolor, med vapenlâra och befâlsföring och kyrkan sina, med kyrkoslaviska och sâng.
Det fanns givetvis, som alltid, en vâxelverkan mellan utbildningssituationen och samhällsstrukturen. Ryssland, jâmfört med ett land som Sverige, var "efterblivet".
Boktips: Nordisk Familjebok, 2:a uppl.
Dumraths "Rysslands historia"

[Martin Lundvall]

Vilken tid pratar du om? Förrevolutionära Ryssland är ett rätt så vitt begrepp, 1914 kunde till exempel fler än tio procent av befolkningen läsa.

/Martin

[Spaningsledaren]

Jag angav mina huvudkâllor i inlägget. Här är NF-artikeln skriven endast nâgot âr innan revolutionen. Vad menar du sjâlv med "fler" än tio? Elva? Femton? Tjugo?

[Martin Lundvall]

Jag ifrågasatte dina siffror då de verkar väldigt för låga, står det verkligen att 90 % av befolkningen var analfabeter?
Jag kan inte siffrorna och det verkar vara svårt att hitta på internet, ska göra yterliggare ett försök när jag får mer tid. Men jag har mycket svårt att tro att år 1914 kunde bara 10 % av alla som levde i Ryssland skriva och läsa.
Just nu hittade jag bara detta
http://www.friends-partners.org/partner ... 31-11.html
http://home.vicnet.net.au/~ozideas/wrussref.htm
Närmare 40% vet ej om det stämmer.

/Martin

[Spaningsledaren]

Till sist undrar jag hur stor betydelse allt detta skall tillmâtas.
Att det gick framât ocksâ i det tidiga 1900-talets Ryssland kan vi nog anta.
Som du själv angett byggdes det mânga nya skolor.
Jag minns frân NF-artikeln att ung. 5 % av den ryska befolkningen gick i skola, att jâmföra med den tidens ung. 14 % i Sverige och Preussen.
Vidare kan det ju mycket vâl vara sâ att en betydligt större del av barnen än av totalbefolkningen kunde lâsa och skriva. Jag kan slâ upp igen i morgon och posta en komplettering. Jag har böckerna tre trappor upp i huset sâ det blir till att gôra stôdanteckningar.

[a81]

Vet inte hur det fungerade i Ryssland, men man ska nog inte blanda ihop läs- och skrivkunnighet med skolgång. I Sverige blev det lag på att lära sina barn läsa 1686 (eller något år däromkring). Jag har själv sett i kyrkböcker från en socken i södra Dalarna (tror det var 1660- eller 1670-tal), att sådär knappt hälften av den vuxna befolkningen kunde läsa. Under 1700-talet fick man i Sverige nära nog 100 procentig läskunninghet. Skrivkunnigheten var dock lägre, framför allt bland kvinnor. När folkskolan infördes i Sverige 1842 fanns (i princip) inga analfabeter.

Läs- och i viss mån skrivkunnigheten var alltså hög i 1600- och 1700-talets Sverige, trots att de flesta aldrig någonsin gått i skolan eller möjligen haft en kort skolgång.

Analfabetismen var säkert oerhört mycket mer utbredd i Ryssland än i Sverige, men att exempelvis 10 procent gått i skolan behöver inte betyda att bara 10 procent kunde läsa och skriva.

Sedan några andra frågor:

Hur stor del av de ryska bönderna var självägande? Fick dessa flytta eller var de också låsta till sin by på något sätt? Om man arrenderade en gård före 1861, var man då alltid livegen, eller fanns det också arrendatorer ungefär som i Sverige? Hände något med ägandet 1861, eller fortsatte bönderna vara arrendatorer, fast friare?