Krigsfilmsklichéer
Tyska soldater verkar nästan aldrig använda skydd när de rycker fram, troligtvis att för att deras uniformer ska synas
Generelt; oavsätt hur länge soldater har varit ute i fält är deras uniformer alltid rena, offtast är soldaterna renrakade och välkamande. Dock så har hjältens uniform/klädsel en förmåga att gå sönder under slutstriden.
Artelleri/hangranater orsakar stora kaskade av jord, och gör att folk flyger flera meter i luften (kanske för tidigt för den klichen?) men aldrig något splitter.
Generelt; oavsätt hur länge soldater har varit ute i fält är deras uniformer alltid rena, offtast är soldaterna renrakade och välkamande. Dock så har hjältens uniform/klädsel en förmåga att gå sönder under slutstriden.
Artelleri/hangranater orsakar stora kaskade av jord, och gör att folk flyger flera meter i luften (kanske för tidigt för den klichen?) men aldrig något splitter.
-
Bad Mr. Frosty
- Medlem
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 22 april 2002, 13:20
- Ort: Sverige
Re: Krigsfilmsklichéer
Precis samma sak skulle man kunna säga om allmänhetens bild av de amerikanska soldaterna, antar jagB Hellqvist skrev:Tyska soldater
Hollywood har sett till att allmänhetens bild av tyska soldater har blivit så långt från sanningen som möjligt. Följande klichéer utmärker den tvättäkta Hollywoodnazisoldaten
Även klichéen att man flyger iväg när man träffas av en kula är vanlig. Avlivades dock ganska rejält utav mythbusters på discovery häromkvällen.
Vid ett skott med en cal 0.50 på c:a 10 meters håll så kastades deras krocktestdocka hela 5-6 centimeter bakåt
Då använde även en väst med pansarplåt i på dockan för att vara säkra på att ta upp så mycket energi som möjligt från kulan.
Vid ett skott med en cal 0.50 på c:a 10 meters håll så kastades deras krocktestdocka hela 5-6 centimeter bakåt
Då använde även en väst med pansarplåt i på dockan för att vara säkra på att ta upp så mycket energi som möjligt från kulan.
Det måste vara svårt att avfyra vapen som genererar en sådan rörelsenergi!Magnus O skrev:Även klichéen att man flyger iväg när man träffas av en kula är vanlig.
Verkar inte stämma riktigt, speciellt med tanke på att man på film lätt kan tömma magasinet i en MP40 hållandes vapnet som en pistol i en hand.
En slutsats jag dragit av de krigsfilmer jag sett, är att Tyskland vunnit kriget om vaktposter inte behövt röka eller tömma blåsan.
/Otto
Skojig tråd!
Nu skall jag rycka ut till Hollywoods försvar då det gäller eldklot. Förr genererade en handgranat alltid ett eldklot* - som kanske inte en kärnladdning men i alla fall en 250 liters napalmbomb. Någonstans efter ~1990 (?) så fick jorduppkastet sitt genombrott - i alla fall i de flesta A-filmer.
Så numera har man i alla fall en sak mindre att reta sig på.
MVH
Hans
*För de mindre erfarna då det gäller handgranater så syns det dagtid inget eldklot alls
Nu skall jag rycka ut till Hollywoods försvar då det gäller eldklot. Förr genererade en handgranat alltid ett eldklot* - som kanske inte en kärnladdning men i alla fall en 250 liters napalmbomb. Någonstans efter ~1990 (?) så fick jorduppkastet sitt genombrott - i alla fall i de flesta A-filmer.
Så numera har man i alla fall en sak mindre att reta sig på.
MVH
Hans
*För de mindre erfarna då det gäller handgranater så syns det dagtid inget eldklot alls
Stämmer än i dag, sist var det tre veckor i fält fyllda av "din mamma" etc...Djinghis Khan skrev:Jag kom på en kliché jag irriterat mig på - amerikanska soldater (oftast italienaren eller latinon) drar alltid ngt skämt och/eller ngn kommentar kring någons mamma
Men så är det ju, läs din SoldF!Otto Gaz skrev:Ubåtsmän
- En sonaroperatör måste ha munnen öppen för att höra ordentligt
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Del 2
Några av er har redan föregripit en del av vad som dyker upp i det här avsnittet, men de står kvar i alla fall.
Före striden
Det skulle inte vara mycket till krigsfilm om det inte blev lite skjutande. Här är några av klichéerna som föregår fighten:
- Varje gång soldaterna får veta att det kommer att bli lugnt på deras front, och alla gör sig redo för en välbehövlig permission, så bestämmer sig högste befälhavaren för att en ny offensiv ändå skulle sitta fint, eller så gör fienden ett överraskningsanfall.
- Alla amerikaner har riktigt trevligt den 6:e december 1941.
- Ett uppskattat befäl blir utbytt, och istället kommer en kylig, professionell officer som alla hatar till en början. När det sedan börjar gå bra i striderna börjar mannarna gilla och respektera honom.
- Piloter och ubåtskaptener önskar varandra ”god jakt” innan de drar ut.
- Sergeanten som lugnar den nervöse nykomlingen.
- Den obligatoriska repliken “Det är tyst… alldeles för tyst…”
Nästa att dö
Dramaturgin runt vem som kommer att dö är i de flesta krigsfilmer så förutsägbar, att man lika gärna kunde rita stora måltavlor på stackarna. Följande kännetecken förutspår att soldaten sannolikt inte kommer att kunna lyfta något muckarbidrag:
- Att bara ha några dagar kvar till sin permission eller hemförlovning.
- Att prata om sitt hem och barndom.
- Ha en gravid hustru som väntar på att man ska komma hem.
- Om han fått besked om att han blivit far.
- Att prata om en flickvän som man tänkt gifta sig med.
- Om han har sin bror med sig i samma kompani.
- Om han bär en eldkastare.
- Killen som ifrågasätter nyttan av att gräva ännu en skyttegrop.
- Om han är en bifigur, som man får veta lite mer om halvvägs in i filmen .
- Ha vettiga, framåtblickande planer på vad han ska göra efter kriget.
- Om han tar någon annans plats under patrullering eller ett farligt uppdrag.
- Om han misslyckats med något, eller klantat till det, och får en chans att rätta till det.
- Killen som spelar munspel i en lugn scen brukar stryka med när striden börjar igen.
- Den soldat som var kapten för skolans football-lag dör inte, men han kommer att spränga benet av sig när han trampar på en mina.
Man kan sammafatta det hela med att om soldaten har något alls att leva för, så kommer han att dö.
Under striden
Klichéstrider ska följa protokollet, och ska helst ha med så många av klichérna i listan nedan:
- Fienden anfaller alltid utan minsta tanke på taktik, och faller i drivor. Hjältarna riskerar att övermannas, men så lyckas man skjuta fiendebefälet varvid anfallet avbryts.
- Om det egna befälet blir dödat kollapsar givetvis inte den egna sidan, utan någon tar befälet (vanligen killen som i en tidigare scen fnös åt tanken på att ta ansvar) och räddar dagen.
- Någon i gruppen lyckas med något svårt, som att storma ett kulsprutenäste och slå ut det med en handgranat, men har blir själv dödad i processen.
- På tal om handgranater, så finns det alltid någon osjälvisk typ som offrar sig för att rädda sina vänner genom att kasta sig på en handgranat.
- Givetvis får någon eldavbrott precis som den elaka fienden ska till att skjuta hans kompis. Maktlös ser han sin vän dö, men lyckas få ordning på sitt vapen och dödar den lede fienden precis när denne ska skjuta igen.
- Egna förluster vedergälls genom att minst tio gånger så många fiender dör.
- Fiender som får slut på ammunitionen kastar sitt vapen mot hjälten, istället för att använda det som tillhygge.
- Hjältar som fått slut på ammunitionen kan stå upp till knäna i döda fiender, men istället för att ta en fiendes vapen, drar han sin kniv.
Sår och dödliga skador har givetvis sina givna klichéer:
- Skott- eller splitterskador som tar någon annastans än i hjärtat eller hjärnan är inte dödande om man är huvudrollsinnehavare.
- I äldre filmer så dör alltid fienden direkt, medan egna soldater tar sig för bröstet, grimaserar och segnar ned.
- Huvudrollsinnehavare dör först när de lyckats med sitt uppdrag.
- Huvudrollsinnehavarna lever dessutom tillräckligt länge för att leverera sina sista repliker så de kan kvalificera för en Oscarsnominering, eller åtminstone så att de kan skjuta jäveln som sköt dem.
- I strider med stridsvagnar är det alltid någon soldat som faller alldeles intill en lågt placerad kamera, tittar upp mot stridsvagnen som närmar sig honom och hinner skrika innan han blir krossad.
- Alla fiender som befinner sig högre upp än tre meter över marknivån faller till backen (genom fönster, över staket/murar, etc.) när de blivit skjutna, samtidigt som de ger upp ett sista skrik.
- Prickskyttar i kyrktorn som blir träffade reser sig alltid upp, tar sig för bröstet, stapplar fram till fönstret och faller 10-15 meter till marken.
Vanligen brukar hjältarna befinna sig i en desperat slutstrid. Följande gäller under de lugnare stunder som kan infinna sig:
- Oenighet slutar med att ledaren säger åt alla att de måste skärpa sig, annars…
- Man lär känna de flesta närvarande tillräckligt för att i varje fall tycka lite synd om birollssnubbarna när de dör.
- Fienden erbjuder hjältarna att ge upp på ett ärofullt sätt. I 100% av fallen avvisas detta, och hjältarna vinner till sist.
- Under pauserna kan man kolla vilka som fortfarande lever. Överlevnadschansen är omvänd placeringen på filmaffischen/i rollistan, så att den som nämns sist dör först, etc.
Efter striden
När röken lagt sig, riskerar den näst näst viktigaste av hjältarna att bli skjuten av en fiende som låtsats vara död. Om hjältarna är vanliga soldater brukar sergeanten samla ihop de stupades ID-brickor, och lämna över dem till något högre befäl (vanligen bataljonschefen) utan några andra kommentarer. Om någon soldat
Vapen
Vapen är givetvis A och O i krigsfilmer, och omges av en särskild uppsättning klichéer.
- Alla vapen har mynningsflammor som är mellan 10 och 30 cm.
- Rikoschetter hörs även vid strider i skogar, i snö och vid vatten, trots att det inte finns något för kulorna att rikoschettera mot.
- Hjältarnas vapen behöver så gott som aldrig laddas om.
- Kulsprutor kan skjuta ihållande eld med tusentals skott utan att behöva byta pipa eller kylas ner.
- En kpist som används av en tysk kan döda en fiende i taget, medan samma vapen i hjältens händer kan ta kål på minst halvdussinet fiender med samma mängd ammunition.
- Överlag så är allierade vapen lättare att hantera, mer träffsäkra och har större magasin än fiendens. Hjälten klarar alltid att släpa sin sårade kompis, samtidigt som han knäpper dussinet fiender med perfekta höftskott. Man ser aldrig fienden lyckas med samma stunt.
- Allierade handgranater har samma precision och sprängkraft som målsökande artillerigranater. Fiendens bunker blir fullständigt urblåst, och soldater kastas flera meter i alla riktningar medan ett eldkot stiger mot himlen.
- Å andra sidan så är tyska handgranater tämligen harmlösa. De har dessutom en brinntid som gör att de kan kastas tillbaka (”Örnnästet”, någon?).
- Alla tyska kanoner är 88:or.
- Alla tyska stridsvagnar är modell Tiger I, och kallas ”Panzers”.
- Tyska stridsvagnar brukar vara amerikanska M48, M60, M4 Shermans och ibland rentav M7 Priests – det räcker med att man målar ett kors och vagnsnummer på dem.
- Tyska halvbandvagnar brukar vara amerikanska M3:or med påmålade kors.
- Tyska stridsvagnar är beväpnade med kulsprutor, men dessa används sällan eller aldrig.
- Tyska stridsvagnar har alltid tornluckan olåst så att man kan kasta ner handgranater.
- Minor används främst för att höja spänningen när hjältarna är på väg in på fientligt område. En soldat trampar på en mina, hör ett litet klick, stelnar till och räddas av den cigarrtuggande sergeanten som desarmerar minan.
På patrull
QuadFiftys "Hur man överlever ett patrulluppdrag i en 2:a världskrigsfilm”:
- Anmäl dig aldrig som frivillig att ta täten. Undantag: om ditt namn står med stora bokstäver på filmaffischen är det OK.
- Följ sergeanten; löjtnanten tar bara fel väg. Gör ditt bästa för att övertyga honom om att det är en dålig idé att försökar korsa de tyska linjerna, för då kommer den nye soldaten du lärt känna att dödas.
- Underrättelseofficeren har fel – bondgården är inte övergiven.
- Om du tycker att det är för tyst så låt bli att kommentera det. Säger du något, så smäller det nästa sekund.
- Se upp med ditt sjätte steg efter att du slutat titta upp mot himlen. Du kommer bara att ha fem steg i slowmotion innan någon upptäcker minfältet.
- Undvik kvistar till varje pris! Inte nog med att de knäcks med ett ljud högre än en exploderande granat – de väcker varenda fiende i närheten, och resten av din grupp stannar upp och tittar anklagande på dig.
- Ducka när någon säger något till dig på tyska. Som tur är brukar den första tysken ha tummen mitt i handen, och lyckas inte osäkra sitt vapen förrän du skjutit honom.
- Om du stöter på en annan amerikansk patrull i Ardennerna, så skjut ned dem utan att tveka. Det är tyskar i amerikansk uniform. Likaså om du befinner dig i Normandie på D-dagen och signalerar med din ”knäppare”, så är ljudet du får till svar mantelrörelsen på en tysk Mauser.
- Om du går vilse och kommer ifrån din grupp, och råkar stöta på en fiendepatrull, så finns det ingen anledning till panik: det räcker med att gömma sig bakom en stubbe, sten, grästuva eller mindre buske. Fienden kommer att stanna upp och titta i din riktning, men så länge du är tyst kan de inte upptäcka dig.
…och så mitt tillägg:
- Om du har en av huvudrollerna, kan du vara 100% säker på att patrullen kommer att upptäcka hur fienden kraftsamlar inför ett överraskningsanfall, och att det bara är du som kan se till att staben får reda på det.
Före striden
Det skulle inte vara mycket till krigsfilm om det inte blev lite skjutande. Här är några av klichéerna som föregår fighten:
- Varje gång soldaterna får veta att det kommer att bli lugnt på deras front, och alla gör sig redo för en välbehövlig permission, så bestämmer sig högste befälhavaren för att en ny offensiv ändå skulle sitta fint, eller så gör fienden ett överraskningsanfall.
- Alla amerikaner har riktigt trevligt den 6:e december 1941.
- Ett uppskattat befäl blir utbytt, och istället kommer en kylig, professionell officer som alla hatar till en början. När det sedan börjar gå bra i striderna börjar mannarna gilla och respektera honom.
- Piloter och ubåtskaptener önskar varandra ”god jakt” innan de drar ut.
- Sergeanten som lugnar den nervöse nykomlingen.
- Den obligatoriska repliken “Det är tyst… alldeles för tyst…”
Nästa att dö
Dramaturgin runt vem som kommer att dö är i de flesta krigsfilmer så förutsägbar, att man lika gärna kunde rita stora måltavlor på stackarna. Följande kännetecken förutspår att soldaten sannolikt inte kommer att kunna lyfta något muckarbidrag:
- Att bara ha några dagar kvar till sin permission eller hemförlovning.
- Att prata om sitt hem och barndom.
- Ha en gravid hustru som väntar på att man ska komma hem.
- Om han fått besked om att han blivit far.
- Att prata om en flickvän som man tänkt gifta sig med.
- Om han har sin bror med sig i samma kompani.
- Om han bär en eldkastare.
- Killen som ifrågasätter nyttan av att gräva ännu en skyttegrop.
- Om han är en bifigur, som man får veta lite mer om halvvägs in i filmen .
- Ha vettiga, framåtblickande planer på vad han ska göra efter kriget.
- Om han tar någon annans plats under patrullering eller ett farligt uppdrag.
- Om han misslyckats med något, eller klantat till det, och får en chans att rätta till det.
- Killen som spelar munspel i en lugn scen brukar stryka med när striden börjar igen.
- Den soldat som var kapten för skolans football-lag dör inte, men han kommer att spränga benet av sig när han trampar på en mina.
Man kan sammafatta det hela med att om soldaten har något alls att leva för, så kommer han att dö.
Under striden
Klichéstrider ska följa protokollet, och ska helst ha med så många av klichérna i listan nedan:
- Fienden anfaller alltid utan minsta tanke på taktik, och faller i drivor. Hjältarna riskerar att övermannas, men så lyckas man skjuta fiendebefälet varvid anfallet avbryts.
- Om det egna befälet blir dödat kollapsar givetvis inte den egna sidan, utan någon tar befälet (vanligen killen som i en tidigare scen fnös åt tanken på att ta ansvar) och räddar dagen.
- Någon i gruppen lyckas med något svårt, som att storma ett kulsprutenäste och slå ut det med en handgranat, men har blir själv dödad i processen.
- På tal om handgranater, så finns det alltid någon osjälvisk typ som offrar sig för att rädda sina vänner genom att kasta sig på en handgranat.
- Givetvis får någon eldavbrott precis som den elaka fienden ska till att skjuta hans kompis. Maktlös ser han sin vän dö, men lyckas få ordning på sitt vapen och dödar den lede fienden precis när denne ska skjuta igen.
- Egna förluster vedergälls genom att minst tio gånger så många fiender dör.
- Fiender som får slut på ammunitionen kastar sitt vapen mot hjälten, istället för att använda det som tillhygge.
- Hjältar som fått slut på ammunitionen kan stå upp till knäna i döda fiender, men istället för att ta en fiendes vapen, drar han sin kniv.
Sår och dödliga skador har givetvis sina givna klichéer:
- Skott- eller splitterskador som tar någon annastans än i hjärtat eller hjärnan är inte dödande om man är huvudrollsinnehavare.
- I äldre filmer så dör alltid fienden direkt, medan egna soldater tar sig för bröstet, grimaserar och segnar ned.
- Huvudrollsinnehavare dör först när de lyckats med sitt uppdrag.
- Huvudrollsinnehavarna lever dessutom tillräckligt länge för att leverera sina sista repliker så de kan kvalificera för en Oscarsnominering, eller åtminstone så att de kan skjuta jäveln som sköt dem.
- I strider med stridsvagnar är det alltid någon soldat som faller alldeles intill en lågt placerad kamera, tittar upp mot stridsvagnen som närmar sig honom och hinner skrika innan han blir krossad.
- Alla fiender som befinner sig högre upp än tre meter över marknivån faller till backen (genom fönster, över staket/murar, etc.) när de blivit skjutna, samtidigt som de ger upp ett sista skrik.
- Prickskyttar i kyrktorn som blir träffade reser sig alltid upp, tar sig för bröstet, stapplar fram till fönstret och faller 10-15 meter till marken.
Vanligen brukar hjältarna befinna sig i en desperat slutstrid. Följande gäller under de lugnare stunder som kan infinna sig:
- Oenighet slutar med att ledaren säger åt alla att de måste skärpa sig, annars…
- Man lär känna de flesta närvarande tillräckligt för att i varje fall tycka lite synd om birollssnubbarna när de dör.
- Fienden erbjuder hjältarna att ge upp på ett ärofullt sätt. I 100% av fallen avvisas detta, och hjältarna vinner till sist.
- Under pauserna kan man kolla vilka som fortfarande lever. Överlevnadschansen är omvänd placeringen på filmaffischen/i rollistan, så att den som nämns sist dör först, etc.
Efter striden
När röken lagt sig, riskerar den näst näst viktigaste av hjältarna att bli skjuten av en fiende som låtsats vara död. Om hjältarna är vanliga soldater brukar sergeanten samla ihop de stupades ID-brickor, och lämna över dem till något högre befäl (vanligen bataljonschefen) utan några andra kommentarer. Om någon soldat
Vapen
Vapen är givetvis A och O i krigsfilmer, och omges av en särskild uppsättning klichéer.
- Alla vapen har mynningsflammor som är mellan 10 och 30 cm.
- Rikoschetter hörs även vid strider i skogar, i snö och vid vatten, trots att det inte finns något för kulorna att rikoschettera mot.
- Hjältarnas vapen behöver så gott som aldrig laddas om.
- Kulsprutor kan skjuta ihållande eld med tusentals skott utan att behöva byta pipa eller kylas ner.
- En kpist som används av en tysk kan döda en fiende i taget, medan samma vapen i hjältens händer kan ta kål på minst halvdussinet fiender med samma mängd ammunition.
- Överlag så är allierade vapen lättare att hantera, mer träffsäkra och har större magasin än fiendens. Hjälten klarar alltid att släpa sin sårade kompis, samtidigt som han knäpper dussinet fiender med perfekta höftskott. Man ser aldrig fienden lyckas med samma stunt.
- Allierade handgranater har samma precision och sprängkraft som målsökande artillerigranater. Fiendens bunker blir fullständigt urblåst, och soldater kastas flera meter i alla riktningar medan ett eldkot stiger mot himlen.
- Å andra sidan så är tyska handgranater tämligen harmlösa. De har dessutom en brinntid som gör att de kan kastas tillbaka (”Örnnästet”, någon?).
- Alla tyska kanoner är 88:or.
- Alla tyska stridsvagnar är modell Tiger I, och kallas ”Panzers”.
- Tyska stridsvagnar brukar vara amerikanska M48, M60, M4 Shermans och ibland rentav M7 Priests – det räcker med att man målar ett kors och vagnsnummer på dem.
- Tyska halvbandvagnar brukar vara amerikanska M3:or med påmålade kors.
- Tyska stridsvagnar är beväpnade med kulsprutor, men dessa används sällan eller aldrig.
- Tyska stridsvagnar har alltid tornluckan olåst så att man kan kasta ner handgranater.
- Minor används främst för att höja spänningen när hjältarna är på väg in på fientligt område. En soldat trampar på en mina, hör ett litet klick, stelnar till och räddas av den cigarrtuggande sergeanten som desarmerar minan.
På patrull
QuadFiftys "Hur man överlever ett patrulluppdrag i en 2:a världskrigsfilm”:
- Anmäl dig aldrig som frivillig att ta täten. Undantag: om ditt namn står med stora bokstäver på filmaffischen är det OK.
- Följ sergeanten; löjtnanten tar bara fel väg. Gör ditt bästa för att övertyga honom om att det är en dålig idé att försökar korsa de tyska linjerna, för då kommer den nye soldaten du lärt känna att dödas.
- Underrättelseofficeren har fel – bondgården är inte övergiven.
- Om du tycker att det är för tyst så låt bli att kommentera det. Säger du något, så smäller det nästa sekund.
- Se upp med ditt sjätte steg efter att du slutat titta upp mot himlen. Du kommer bara att ha fem steg i slowmotion innan någon upptäcker minfältet.
- Undvik kvistar till varje pris! Inte nog med att de knäcks med ett ljud högre än en exploderande granat – de väcker varenda fiende i närheten, och resten av din grupp stannar upp och tittar anklagande på dig.
- Ducka när någon säger något till dig på tyska. Som tur är brukar den första tysken ha tummen mitt i handen, och lyckas inte osäkra sitt vapen förrän du skjutit honom.
- Om du stöter på en annan amerikansk patrull i Ardennerna, så skjut ned dem utan att tveka. Det är tyskar i amerikansk uniform. Likaså om du befinner dig i Normandie på D-dagen och signalerar med din ”knäppare”, så är ljudet du får till svar mantelrörelsen på en tysk Mauser.
- Om du går vilse och kommer ifrån din grupp, och råkar stöta på en fiendepatrull, så finns det ingen anledning till panik: det räcker med att gömma sig bakom en stubbe, sten, grästuva eller mindre buske. Fienden kommer att stanna upp och titta i din riktning, men så länge du är tyst kan de inte upptäcka dig.
…och så mitt tillägg:
- Om du har en av huvudrollerna, kan du vara 100% säker på att patrullen kommer att upptäcka hur fienden kraftsamlar inför ett överraskningsanfall, och att det bara är du som kan se till att staben får reda på det.
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Skulle vilja lägga till en kliché som jag iakttagit:Givetvis får någon eldavbrott precis som den elaka fienden ska till att skjuta hans kompis. Maktlös ser han sin vän dö, men lyckas få ordning på sitt vapen och dödar den lede fienden precis när denne ska skjuta igen.
Som du beskriver står en hjälte och ser maktlöst på när en fiende en bit bort är i färd med att ända hans kamrats liv med en kula (naturligtvis står fienden och siktar tillräckligt länge - även om han är alldelles intill kamraten - för att hjälten ska hinna förstå situationen). Hjältens vapen klickar under det att han ropar "Nej!" + kamtratens namn, men i sista sekunden dyker en annan kille plötsligt upp från en dold position och fäller fienden. Denne snubbe kan antingen vara en sårad kamrat som reser sig och med sina sista krafter avlossar ett skott, men han kan även vara en skum eller feg figur vars lojalitet är ifrågasatt. Genom att dyka upp i sista sekunden och rädda sin kamrats liv bevisar han till sist vart han står och får hela plutonens respekt
Jädrans bra inlägg Björn
tänkte på en grejj bara, det är snart omöjligt att göra krigsfilm utan klicheer
en annan grej o ta det inte som kritik men man får ju förstå filmvärden att dom inte låter sina hjältar/huvudpersoner dö mitt i sina filmer. Jag vill ha huvudpersoner i dom filmerna jag ser
/Pelle
tänkte på en grejj bara, det är snart omöjligt att göra krigsfilm utan klicheer
en annan grej o ta det inte som kritik men man får ju förstå filmvärden att dom inte låter sina hjältar/huvudpersoner dö mitt i sina filmer. Jag vill ha huvudpersoner i dom filmerna jag ser
/Pelle