Njääääääääähh. Rooseveldt önskade väl i utgångspunkten inte krig mot Tyskland eller mot någon annan. Däremot var han övertygad om att USA skulle bli indraget i kriget förr eller senare. Och han agerade utifrån den övertygelsen, som också visade sig vara riktig. Och då visade det sig vara bra att han i det tysta hade förberett landet för krig.Solitaire skrev:Det är dock sant att den amerikanske presidenten Roosevelt manövrerade för att försöka få till ett krig med Tyskland efter Frankrikes fall 1940 trots en stark hemmaopinion mot deltagadne i kriget.
Varför gick USA med i kriget mot Tyskland?
Kanske inte vid utgångspunkten Donkeyman - om vi betraktar den som 1/9/1939 - då alla, FDR inkluderad, hoppades på snar fred i Europa. Men som Solitaire skrev - efter Frankrikes fall och Churchills solklara meddelanden till presidenten, och världen - att England kompromisslöst skulle fortsätta kampen stod det nog klart för FDR att det var långt ifrån säkert att England skulle kunna överleva tills USA blev indraget i kriget. Ingen mindre än President J.F. Kennedy's far - Joseph Kennedy och amerikansk ambassadör i London - rapporterade om Englands dåliga chanser i ett fortsatt krig mot Tyskland. FDR - arbetade därefter mycket aktivt för att provocera fram ett amerikanskt inträde i det europeiska kriget. Du har helt rätt om de amerikanska rustningarna - som varvade upp just vid den tiden. Utom USN - som hade börjat 3-4 år tidigare, då man som bekant inte konstruerar och bygger slagskepp och hangarfartyg lika fort som flygplan eller drillar rekryter.Donkeyman skrev:Njääääääääähh. Rooseveldt önskade väl i utgångspunkten inte krig mot Tyskland eller mot någon annan. Däremot var han övertygad om att USA skulle bli indraget i kriget förr eller senare. Och han agerade utifrån den övertygelsen, som också visade sig vara riktig. Och då visade det sig vara bra att han i det tysta hade förberett landet för krig.Solitaire skrev:Det är dock sant att den amerikanske presidenten Roosevelt manövrerade för att försöka få till ett krig med Tyskland efter Frankrikes fall 1940 trots en stark hemmaopinion mot deltagadne i kriget.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13567
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Har postat detta tidigare, det berör denna tråds ämne.
I slutet av juli 1941 tog president Roosevelt initiativet till ett sammanträffande med premiärminister Churchill. Mötet mellan de båda statsmännen ägde rum 9 - 12/8 i Argentia-bukten på Newfoundland, dit Churchill färdades ombord på slagskeppet Prince of Wales och presidenten på tunga kryssaren Augusta.
Sammankomstens viktigaste resultat var "Atlant-deklarationen" (The Atlantic Charter), dagtecknad 12/8 1941. I denna tillkännagav det krigförande Stobritanniens premiärminister som representant för brittiska regeringen och det neutrala Förenta staternas president i åtta punkter vissa allmänna principer för de båda ländernas framtida politik.
Närmast gällde deklarationen efterkrigstiden. Av de åtta punkterna kommer den andra och den sjätte att beröras i det följande. Den andra punkten löd i fri översättning: "För det andra: de önskar icke se några territoriella förändringar, som icke står i överensstämmelse med berörda folks fritt uttryckta önskemål."
Den dåtida världsopinionen torde särskilt ha uppmärksammat den sjätte punkten: "För det sjätte: de hoppas att, sedan nazisttyranneriet slutgiltigt krossats, en sådan fred skall genomföras, som kan ge alla nationer möjlighet att väljas i trygghet inom sina gränser och som kan lämna människor i alla länder säkerhet att leva i frihet från fruktan och nöd." Deklarationens betydelse låg kanske icke så mycket i dess allmänt formulerade satser som i det faktiska förhållandet, att genom dess undertecknande en krigförande och en neutral stormakt ställde sig sida vid sida med ett gemensamt fredsmål för ögonen.
Några veckor efter Atlant-deklarationenens undertecknande vidtog Förenta staterna de tidigare nämnda åtgärderna att organisera "Denmark Strait Patrol" och sätta "Försvarsplan nr 4 för västra hemisfären" i kraft.
Det ligger i sakens natur, att de amerikanska sjöstridskrafternas ökade aktivitet i Nordatlanten så småningom ledde till stridshandlingar mellan tyska och amerikanska örlogsfartyg. Den första sammanstötningen ägde rum den 4/9 1941, då den amerikanska jagaren Greer på väg till Island anfölls med torpeder av en tysk ubåt....
[...]4 sep Amerikanska jagaren Greer rapporterar att den blivit anfallen av en tysk ubåt 175 distansminuter SV Island.
7 sep Amerikanska handelsfartyget Steel Seafarer sänks av tyska stukabombare i Suezbukten.
11 sep Till följd av angreppet mot jagaren Greer ger president Roosevelt order till alla amerikanska krigsfartyg, som patrullerar säkerhetszonen, att "skjuta först".
31 okt I närheten av Island sänks den amerikanska jagaren Reuben James av en tysk ubåt och de omkommna är knappt hundra.
6 nov Atlanten, det tyska blokadbrytaren Odenwald, kamoflerat till amerikanskt handelsfartyg, kapas av den amerikanska kryssaren Omaha och av jagaren Somers.
7 nov som svar på USA's åtgärd att beväpna alla sina handelsfartyg tillkännager tyskarna att ubåtarna fått order att torpedera varje beväpnat handelsfartyg."
Det var redan före krigsutbrottet ett krigsliknande tillstånd ute på Nordatlanten.
MVH
I slutet av juli 1941 tog president Roosevelt initiativet till ett sammanträffande med premiärminister Churchill. Mötet mellan de båda statsmännen ägde rum 9 - 12/8 i Argentia-bukten på Newfoundland, dit Churchill färdades ombord på slagskeppet Prince of Wales och presidenten på tunga kryssaren Augusta.
Sammankomstens viktigaste resultat var "Atlant-deklarationen" (The Atlantic Charter), dagtecknad 12/8 1941. I denna tillkännagav det krigförande Stobritanniens premiärminister som representant för brittiska regeringen och det neutrala Förenta staternas president i åtta punkter vissa allmänna principer för de båda ländernas framtida politik.
Närmast gällde deklarationen efterkrigstiden. Av de åtta punkterna kommer den andra och den sjätte att beröras i det följande. Den andra punkten löd i fri översättning: "För det andra: de önskar icke se några territoriella förändringar, som icke står i överensstämmelse med berörda folks fritt uttryckta önskemål."
Den dåtida världsopinionen torde särskilt ha uppmärksammat den sjätte punkten: "För det sjätte: de hoppas att, sedan nazisttyranneriet slutgiltigt krossats, en sådan fred skall genomföras, som kan ge alla nationer möjlighet att väljas i trygghet inom sina gränser och som kan lämna människor i alla länder säkerhet att leva i frihet från fruktan och nöd." Deklarationens betydelse låg kanske icke så mycket i dess allmänt formulerade satser som i det faktiska förhållandet, att genom dess undertecknande en krigförande och en neutral stormakt ställde sig sida vid sida med ett gemensamt fredsmål för ögonen.
Några veckor efter Atlant-deklarationenens undertecknande vidtog Förenta staterna de tidigare nämnda åtgärderna att organisera "Denmark Strait Patrol" och sätta "Försvarsplan nr 4 för västra hemisfären" i kraft.
Det ligger i sakens natur, att de amerikanska sjöstridskrafternas ökade aktivitet i Nordatlanten så småningom ledde till stridshandlingar mellan tyska och amerikanska örlogsfartyg. Den första sammanstötningen ägde rum den 4/9 1941, då den amerikanska jagaren Greer på väg till Island anfölls med torpeder av en tysk ubåt....
[...]4 sep Amerikanska jagaren Greer rapporterar att den blivit anfallen av en tysk ubåt 175 distansminuter SV Island.
7 sep Amerikanska handelsfartyget Steel Seafarer sänks av tyska stukabombare i Suezbukten.
11 sep Till följd av angreppet mot jagaren Greer ger president Roosevelt order till alla amerikanska krigsfartyg, som patrullerar säkerhetszonen, att "skjuta först".
31 okt I närheten av Island sänks den amerikanska jagaren Reuben James av en tysk ubåt och de omkommna är knappt hundra.
6 nov Atlanten, det tyska blokadbrytaren Odenwald, kamoflerat till amerikanskt handelsfartyg, kapas av den amerikanska kryssaren Omaha och av jagaren Somers.
7 nov som svar på USA's åtgärd att beväpna alla sina handelsfartyg tillkännager tyskarna att ubåtarna fått order att torpedera varje beväpnat handelsfartyg."
Det var redan före krigsutbrottet ett krigsliknande tillstånd ute på Nordatlanten.
MVH