närstrid à la blankvapen

[wreezig]

Läs Churchills böcker där bajonettanfall verkar ha en enorm effekt på vildarna.

[Scout]

[quote="Gerle]

Jag säger inte att du har fel, däremot har jag aldrig hört att man började använda smeknamnet leatherneck under tiden i Filippinerna, enligt http://gunnyg.blogspot.com/2003_11_07_g ... chive.html och många andra siter och även efter vad vi lärt oss i boot camp etc har smeknamnet ett betydligt äldre ursprung. Var har du hört det här om Filippinerna? Låter inte helt otroligt, men som sagt har jag aldrig hört det tidigare.[/quote]

Hört det i från folk som tränar filippinska kampkonster, vad jag kan minnas så kommer det från amerikaner (där de florerar, mer än på FIlippinerna numer, sägs det ofttsa iaf. Vill minnas att det kommer från kretsar som har anknytning till Dan Inosanto (har f ö skrivit bok om filippinska metoder att slåss bla, fick bra betyg i Soldier of Fortune,möjligt det nämns i den,har för mig att förf. faktiskt hävdat detta men får väl kolla lite för säkerhets skull. Filippinska frivilliga under det andrav-kriget slapp f ö träna amerikanernas närstridsträning efter ett tag, det sksa ha framgått att deras egna kunskaper låg på en mycket hög nivå.[/i]

[jofredes]

Under andra världkriget använde sig även brittiska kolonialregementen (Kings african rifles) av knivar (Pangas) dessa användes vid flera tillfällen medframgång i Burma. Det samma gällde för Gurkas med kukriknivar och av Karen-förband om jag minns rätt.
Vid några tillfällen skall jänkarna ha använt kniv och bajonett i Irak vilket Soldier of fortune har skrivit en del om.

[jofredes]

Mitt intryck av vad jag har läst om andra värlskriget är för övrigt att det var betydligt vanligare med bajonettstrid i Sydostasien, i synnerhet under Burmakampanjen, japanska armén var för övrigt helt fanatiska i sin bajonetträning och ansåg att det skapade aggresiva soldater. Mot jänkarna fungerade taktiken vanligvis väldigt dåligt. Hela kompanier kunde bli nermejade av en kulspruteservis utan att amerikanarna fick en enda förlust. Under Slaget om Iwo Jima beordades dock soldaterna att undvika denna taktik eftersom den hade visat sig vara helt resultatlös. Olika brittiska kolonialsoldater verkar alltså ha varit mer villiga i att gå in i närstrid med fi, sen vet jag inte om den speciella täta vegetationen i Burma kan ha underlättat närstrid.
I boken "Band of brothers" beskrivs bara en enda bajonetstrid, som skedde under väldigt speciella förhållanden, och då var ju easy company ändå elitsoldater som skulle ha varit mer villiga än de flesta att gå in i närstrid.

[B Hellqvist]

Jag håller på med att läsa Don Burgetts "Currahee! A Screaming Eagle in Normandy", och av hans erfarenheter att döma (striderna under D-dagen och några dagar framåt) användes bajonetter ganska ofta, både som stridsknivar och monterade på gevären.

[snyde]

Men hans analys visade att enbart ett relativt mindre antal sår var bajonett-sår! Dvs i verkligheten var det relativt sällan de slogs på fullt allvar med bajonetter! Dvs i praktiken retirerade en av sidorna innan det blev allvar av. Ett slags chicken-race!

Åtminstone Peter Englund skriver något liknande i Poltava; att det aldrig riktigt blev blankvapenstrid eftersom den försvarande sidan i de fall då anfallaren inte vek i nio fall av tio vände om och flydde. Detta ledde ju i sin tur till att anfallaren fick en lång rad med ryggtavlor att sticka bajonetten i, men det var aldrig tal om regelrätt strid.

[Bagheera]

The battle erupted after Land Rovers carrying 20 Argylls came under attack on a highway.

After radioing for back-up, they fixed bayonets and charged at 100 rebels using tactics learned in drills.

Det betyder inte att de de facto använde bajonetterna.

"Bajonett på" är snarare en order som får dem att mentalt förstå att de skall gå hela vägen in till närstrid.

Drillen under utbildningen med bajonett handlar om att rusa på.

Vapnet bajonett i sig är inte det viktiga, utan meningen med ordern till soldaterna är att gå in snabbt och nära.

Dagens skjutvapen har fler än 7 eller 8 skott i magasinet.

Bajonetten på vapnet visar fienden att de kommer att gå hela vägen into close combat.

Skrämsel är ordet.

[Kapten_Gars]

Men hans analys visade att enbart ett relativt mindre antal sår var bajonett-sår! Dvs i verkligheten var det relativt sällan de slogs på fullt allvar med bajonetter! Dvs i praktiken retirerade en av sidorna innan det blev allvar av. Ett slags chicken-race!

Åtminstone Peter Englund skriver något liknande i Poltava; att det aldrig riktigt blev blankvapenstrid eftersom den försvarande sidan i de fall då anfallaren inte vek i nio fall av tio vände om och flydde. Detta ledde ju i sin tur till att anfallaren fick en lång rad med ryggtavlor att sticka bajonetten i, men det var aldrig tal om regelrätt strid.

Fast det är lite av en övertolkning av de tillgängliga bevisen från Hr Englunds sida. Att en sida ger vika hellre än står kvar gäller först och främst på öppen mark utan någon form av terräng eller befästning att försvara sig bakom/ifrån. Fanns det även rätt begränsade sådan kunde striderna bli förbittrade, både vid Kliszow och Fraustadt så högg de svensak och sachsiska infanteriet ömsesidigt in på varandra med blankavapen.

Går man längre tillbaks i tiden till 1600-talet så var strider med blanka vapen en rätt vanlig del av infanteristriden.

Ett problem med att räkna antalet skador är att närstrider med blanka vapen har en tendens avv resultera i mer döda än skadade pga den enorma förbittring och häftigheten i striden när det blir en riktig närstrid.

Av intresse kan vara siffrorna ifrån en undersökning av de 263 soldaterna i två franska infanteri kompanier 1567.
totalt så hade soldaterna 127 ärr ifrån skador där vapnet som orsakade skadan kunde identifieras, 43% av skadorna kom ifrån avståndsvapen (inklusive sten som kastats eller vräkts ner på soldaterna under stormningar) 57% av skadorna kom ifrån närstridsvapen främst svärd.

[Scout]

Mitt intryck av vad jag har läst om andra värlskriget är för övrigt att det var betydligt vanligare med bajonettstrid i Sydostasien, i synnerhet under Burmakampanjen, japanska armén var för övrigt helt fanatiska i sin bajonetträning och ansåg att det skapade aggresiva soldater. Mot jänkarna fungerade taktiken vanligvis väldigt dåligt.

Ja, dåligt funkade den mot amerikanerna, betydligt bättre vid träning på levande objekt i mänsklig form (Nan-King i Kina innan WW2), alltså bundna civila.

[Sergeant Pepper]

Har hört att skarpslipade spadar var mer populära än bajonetter i första världskriget för att de var kortare och smidigare samt inte fastnade i brosk lika lätt som bajonetter. Räknas således spadar till blanka vapen?

[B Hellqvist]

Har hört att skarpslipade spadar var mer populära än bajonetter i första världskriget för att de var kortare och smidigare samt inte fastnade i brosk lika lätt som bajonetter. Räknas således spadar till blanka vapen?

Kanske inte i strikt mening, men med tanke på hur många vapen som genom tiderna börjat som jordbruks- eller jaktredskap, så borde även fältspadar räknas till blankvapnen.

[frodeh]

Jeg har opp gjennom årene aldri sluttet å undres over den fascinasjon som mennesker synes å ha rundt et våpen som bajonetten. Det er den ultimate stridssituasjon når siste kule er skutt og sersjanten roper "bajonett på!". Stridsromantiske fantasier er hva jeg kaller det.

Når man er tom for ammunisjon i et moderne stridsmiljø så er ikke bajonett et tillitvekkende alternativ. Sannsynligheten for at alle historiene om heltemodige og utrolige nærstrider med bajonett er riktig framstilt holder jeg for å være svært lav, og det er mye mer sannsynlig at en bajonettdrept soldat i de siste 100 år i et "vestlig" stridsmiljø har vært utsatt for en eller annen form for folkerettsstridig drap. Episodevise unntak finnes det sikkert som allerede nevnt.

Bajonetten er det moderne stridmiljø's svar på å pisse i buksa for å holde varmen. Til og med jeg skjønte i sin tid at teorien om å plassere bladet på tvers mellom fiendens 3. og 4. ribben (slik at det ikke setter seg fast) var en erketypisk engelsk arv i stridsleksjonen og som sådan helt absurd. Normalt intellektuelt bestykkede soldater i det 20. og 21. århundre forstår at en bajonett bruker man for å åpne hermetikk eller annet forefallende arbeid. Også der finnes det egentlig mer egnede verktøy.

[frodeh]

Jeg ble visst fryktelig kategorisk der. For å konkludere så er jeg skeptisk til bajonettens verdi i moderne strid.

Frode

[Moonman]

Underbar text! Skrattade hela vägen. Tycker att du prickade precis.

mvh Alex Robsahm

[Bagheera]

Då ar vi på samme måte Frode.