Jag har inte orkat läsa igenom den 10 sidor långa diskussionen men att överhuvudtaget tro på hans tankar om kristendomens historia är bara befängt. Helt och hållet fiktion som används för att krydda en roman med i övrigt noll originalitet.
Som ni säkert redan gissat, tycker jag inte speciellt mycket om den här boken. Jag tvingades läsa den i Svenska B kursen i höstas, och eftersom klassen består till 80% av ytliga tjejer röstades den här sörjan fram som obligatorisk läsning. Här nedan har jag bara kopierat lite anteckningar jag hade gjort till min muntliga recension av boken, endast för att förstärka mitt argument att detta är den sämsta skönlitterära boken jag läst. (vilket kanske inte säger så mycket eftersom jag nästan bara har läst faktaböcker/facklitteratur)
på sidan 342 skriver han att engelskan inte är det minsta besläktad med latinet och det var därför Prieuré de Sion använde det språket... längre ifrån sanningen kan man inte komma, engelskan och latinet är ett av de närmaste (om inte det närmaste) besläktade språken i världen,
Jag har iförsig gett iväg mitt exemplar av boken som present (till en jag ändå inte gillade speciellt mycket

) så jag kommer inte exakt ihåg hur det stod men om ni slår upp sidan 438 kommer ni kunna läsa något som lyder ungefär:
Silas slängde sig ner på marken och snurrade runt och avlossade ett skott. Blodet sprutade.
på sidan 347 för man tillsist reda på vad Sofie har sett sin pappa göra i källaren för så många år sedan, på den här sidan du man får reda på det har hon inkluderat denna nämnt detta NIO gånger!!! (Jag hade räknat). Den som inte hade tappat intresset innan det borde allvarlig talat sätta sig ner och fundera över sitt liv. Att sedan det hemska hennes farsa gjort var totalt obetydligt för historien gjorde inte saken bättre
Tillsist måste jag bara nämna den här artikeln (som Lindir redan tipsat om i en annan tråd, för länge sedan):
http://www.newmaninstitut.nu/signum/pb504.htm