Falklandskriget

[varjag]

Hur är P/B - Bomber konstruerade? Är det bara en vanligt bomb som är förstärkt och har en spets av något hårt material som t ex wolframkarbid längst fram?

Den är specialbyggd för ändamålet, har spetsig nos - mer som en granat - och mycket tjock och hård noskon som upptar mer än halva bombens vikt = att sprängsatsen blir relativt liten.

Varjag

[Hans]

Det var då själva, igen

Scenario Ett
Scenario Två

Scenario tre.

Britterna har ett riktigt hangarfartyg.

3a.
Argentinarna är inte korkade nog att angripa.

3b.
Argentinarna är korkade nog att angripa.

Då finns det inga bomber eller robotar som kommer i närheten av båtarna. När flygfältet blir pulveriserat och när allt som flyter blir sänkt samt när britterna mjukat upp armé och marinkårställningarna så har de förlorat tre plan (bättre ECM).

Punkt. 1942 inte 1982. Hur gärna ni än vill

MVH

Hans

[dc]

Jag trodde det handlade om att det rent hypotetiskt fanns ett operativt brittiskt slagskepp 1982. Om JA, då kunde man lämna flattopsen hemma

[Hans]

Jag trodde det handlade om att det rent hypotetiskt fanns ett operativt brittiskt slagskepp 1982. Om JA, då kunde man lämna flattopsen hemma

Vi kanske diskuterar förbi varandra.

1. Ett slagskepp är bättre än inget alls.
2. Ett riktigt hangarfartyg är bättre än ett slagskepp.

OK så?

MVH

Hans

[dc]

Jag trodde det handlade om att det rent hypotetiskt fanns ett operativt brittiskt slagskepp 1982. Om JA, då kunde man lämna flattopsen hemma

Vi kanske diskuterar förbi varandra.

1. Ett slagskepp är bättre än inget alls.
2. Ett riktigt hangarfartyg är bättre än ett slagskepp.

OK så?

MVH

Hans

Då är jag med

1: Självklart
2: Ibland, beroende på uppgift.

GMY

[Hans]

2: Ibland, beroende på uppgift.

GMY

2. Fram till 1942.

GMY?

MVH

Hans

[frodeh]

Falklandskrigen er på et eller annen merkelig vis erketypisk for hvordan britene har klart å beholde evnen fra gamle tider til å klare seg med det man har (og som ofte er gammelt, slitt og dårlig).

Likevel, jeg ser ikke helt hva et slagskip ville kunne bidra med i denne typen operasjon annet enn som artilleribase, og selv om det ville utgjort et formidabelt sådant, så var ikke dette den mest presserende mangelen som den britiske TF hadde. Når det gjelder å operere som en beskyttende vegg så framstår dette som en merkelig disposisjon av et slagskip siden skipene ikke befant seg i samme farvann til enhver tid og dessuten - blant annet - ble utsatt for en taktikk hvor argentinske fly angrep fra flere sider - noen ganger samtidig. Spredning av RN overflateskip var nok et bedre tiltak.

Ser man på de umiddelbare tiltak som ble gjort i RN etter konflikten så var introduksjon av luftbåren varslingsradar det mest presserende behov, da man med dette ville vært i stand til å koordinere flåtebeskyttelsen mot lufttrusler bedre (Flere Sea Kings ble konvertert fra ASW-rollen til dette umiddelbart i etterkant av konflikten). Jeg mener også at man økte hastigheten på utskifting av gamle og mer eller mindre impotente antiluft-missilsystemer og at nærbeskyttelsessystemer for fartøyer ble anskaffet. Målradarteknologien var også gammel på flere av skipene slik at de klarte ikke å engasjere flere angripere samtidig.

Uansett må jeg stille meg på linje med de som er skeptiske til slagskipets hypotetiske verdi i konflikten. Disponeringen av hangarskipene viser også dette, da de ble dratt østover og unna trusselen fra argentinske luftangrep, til den grad at Harrier-flyene opererte helt på grensen av sin rekkevidde og hadde liten tid til å engasjere argentinske fly eller utføre ildstøtte for bakkestyrkene.

[Ragnar Svedje]

Den är specialbyggd för ändamålet, har spetsig nos - mer som en granat - och mycket tjock och hård noskon som upptar mer än halva bombens vikt = att sprängsatsen blir relativt liten.

Varjag

Skulle det fungera med en bomb (500 kg) som har en liten (5 kg) spets av uran för att bränna igenom pansaret på ett slagskepp? Eller är farten 300 m/s för låg för att uranet skall bli reaktivt?

[Hans]

Skulle det fungera med en bomb (500 kg) som har en liten (5 kg) spets av uran för att bränna igenom pansaret på ett slagskepp? Eller är farten 300 m/s för låg för att uranet skall bli reaktivt?

Uranet bränner inte och blir inte reaktivt, det är 'bara' hårt och har hög densitet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Depleted_uranium

MVH

Hans

[Ragnar Svedje]

Uranet bränner inte och blir inte reaktivt, det är 'bara' hårt och har hög densitet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Depleted_uranium

MVH

Hans

Enligt länken:

DU projectile ordnance is often incendiary because of its pyrophoric property.

Urans goda genomslagsförmåga (även jämfört med Wolfram) kan väl inte bara förklaras med densitet och hårdhet. Stämmer det att en stridsvagn med DU ammunition kan skjuta igenom fyra andra stridsvagnar som står bredvid varandra? Iså fall måste det väl vara någon kemisk reaktion inblandad.

[Göstring]

Hur är P/B - Bomber konstruerade? Är det bara en vanligt bomb som är förstärkt och har en spets av något hårt material som t ex wolframkarbid längst fram?

Den är specialbyggd för ändamålet, har spetsig nos - mer som en granat - och mycket tjock och hård noskon som upptar mer än halva bombens vikt = att sprängsatsen blir relativt liten.

Varjag

Spetsigheten är till för att göra den mer aeorodynamisk. Dessutom fick pansarbrytande sjömålsgranater en mjuk topp under vindskyddet.

Due to the increase in armor thickness during the conflict, the projectiles’ impact velocity had to be increased to ensure perforation. At these higher velocities, the hardened tip of the shot or shell has to be protected from the initial impact shock, or risk shattering. To raise the impact velocity and stop the shattering, they were initially fitted with soft steel penetrating caps. The best performance penetrating caps were not very aerodynamic, so an additional ballistic cap was later fitted to reduce drag. The resulting projectile types were given the names "Armor-Piercing Capped (APC)" and "Armor-Piercing Capped Ballistic Capped (APCBC)".

[varjag]

Japanska Flottan, modifierade ett antal äldre pansarbrytande 41-centimetersgranater (för Nagato-klassens slagskepp) till flygbomber som kallades Type 99 No 80 Mark 5. Ett femtiotal av dem användes vid anfallet på Pearl Harbour och fälldes från Nakajima ''Kate'' höjdbombare. I orginalskick vägde granaterna över 1000 kg styck vilket var i högsta laget för ''Kate''-planen så de tycks ha bantats ner till omkring 775 kg.
Det var en sådan som slog igenom däcken och orsakade magasinsexplosionen på slagskeppet ARIZONA. Två andra träffade ovanpå de tunga kanontornen på TENNESSEE och WEST VIRGINIA med bomberna tycks ha brutits sönder vid inslaget och när detonatorn tände - fanns mycket lite sprängämne kvar i granatkroppen så de kom undan billigt......Just tornens tak - hade naturligtvis mycket tjockt pansar. Hade dom träffat däcken - kunde det blivit tre ARIZONA-smällar i.s.f. en.
För att ge bomberna maximal fallhastighet - bombade Kate-planen från tretusen meters höjd!( ?) Vilket säger en del om den noggranna utbildning och övning bombfällarna hade genomgått.....Varjag

[Wooster]

Nu börjar kanske diskussionen försvinna från ämnet, men går det att få till "riktad sprängverkan" i en sjöartillerigranat och på så sätt få pansarbrytande förmåga?

[Bjernevik]

2. Ett riktigt hangarfartyg är bättre än ett slagskepp.

1982? Javisst. 1942? Långt ifrån självklart.

Titta lite på de tillfällen under vk2 när slagskepp sänktes av hangarfartygsbaserat flyg. Det var inte direkt frågan om ett slagskepp mot ett hangarfartyg...

Hangarfartygets vapensystem är dess flygplan och dessas vapen. 1942 var de vapensystemet långt ifrån fulländade, till skillnad från amerikanska och brittiska slagskepp med dåtidens modernaste eldledning.

Tittar man för övrigt på Falklandskriget 1982 så kan vi fundera lite på vilken effekt HMS Vanguard med sitt luftvärn hade haft på de argentinska flyganfallen. Jag är inte övertygad om att några 500 kg bomber hade träffat något fartyg om så hade varit fallet.

[Bjernevik]

Enligt länken:

DU projectile ordnance is often incendiary because of its pyrophoric property.

Urans goda genomslagsförmåga (även jämfört med Wolfram) kan väl inte bara förklaras med densitet och hårdhet. Stämmer det att en stridsvagn med DU ammunition kan skjuta igenom fyra andra stridsvagnar som står bredvid varandra? Iså fall måste det väl vara någon kemisk reaktion inblandad.

DU-pilars förmåga att börja brinna ger en bra mer effekt efter pansargenomslaget. Dvs, en projektil som studsar omkring och sätter eld på saker ger bättre effekt än en projektil som bara studsar omkring. Men den förmågan har ingenting med själva pansargenomslaget att göra.

Huruvida en DU-pil kan slå igenom fyra stridsvagnar torde helt bero på vilken pil det är och vilka stridsvagnar som utgör målen. Dessutom så betyder det inte att samma fyra stridsvagnar inte hade fått genomslag av en wolframpil...