Brigader 1948 och senare

[Hans]

Ingen aning men gissar spontant I19/P5.

MVH

Hans

[Vysotskij]

Jag tror er. Och det borde man förstås tagit hänsyn till när man utformade krigsorg för att åstadkomma samtränade skyttebataljoner redan före 1985.

Nej, man borde ha anpassat infrastrukturen utifrån de moderna behoven. Precis som man gjorde när regementsområdena byggdes en gång i tiden.

Ja, om det hade gett bättre effekt för pengarna. Jag tycker dock att argumenten för brigader med fyra mindre bataljoner snarare än tre större verkade vara goda. Fast möjligen var det underliggande och outsagda huvudskälet att behålla fler och något mindre regementen.

[Bjernevik]

Ja, om det hade gett bättre effekt för pengarna. Jag tycker dock att argumenten för brigader med fyra mindre bataljoner snarare än tre större verkade vara goda. Fast möjligen var det underliggande och outsagda huvudskälet att behålla fler och något mindre regementen.

Vi bör utgå ifrån att vald krigsorganisation var rätt val.

Att designa krigsorganisationen utifrån infrastruktur byggd för krigsorganisation m/tidigt 1900-tal leder ofrånkomligen fel. Framförallt när en pansarbrigad utbildas på regementsområde ursprungligen byggt för ett infanteriregemente eller när logistikförband utbildas på regementsområde byggt för ett kavalleriregemente.

Om syftet däremot var att sysselsätta ett antal ungdomar under ett år för att hålla arbetslöshetssiffrorna nere har du en poäng.

[Hans]

Men jag undrar. I4 och A1 hade liknande kaserner, typ kasern 1A, som ett antal andra regementen hade samma snitt på. Dock dubbelkasener, som jag undrar om fanns på andra ställen. Fast det var väl två infanteriregementen från början. T1 en bit bort hade inte 1A. Men kom väl senare än I4 och A1, eller? Vore roligt hursomhelst att veta tankarna bakom. Orkar inte tråla just ikväll.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Link%C3%B6pings_garnison

MVH

Hans

[Bjernevik]

Men jag undrar. I4 och A1 hade liknande kaserner, typ kasern 1A, som ett antal andra regementen hade samma snitt på. Dock dubbelkasener, som jag undrar om fanns på andra ställen. Fast det var väl två infanteriregementen från början. T1 en bit bort hade inte 1A. Men kom väl senare än I4 och A1, eller? Vore roligt hursomhelst att veta tankarna bakom. Orkar inte tråla just ikväll.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Link%C3%B6pings_garnison

MVH

Hans

De kasernerna var mycket riktigt byggda för två infanteriregementen, I 4 och I 5 enligt den ursprungliga numreringen före FB1925.

Kasernområdet har därefter använts att ett flertal olika förband i olika omgångar, men de byggdes ursprungligen just för infanteriregementen som de var krigsorganiserade tidigt 1900-tal.

[Vysotskij]

Vi bör utgå ifrån att vald krigsorganisation var rätt val.

Kanske. Och då är frågan om IB77 eller den tänkta IB91 (med NB85-struktur) var rätt för 1980-talets skyttebataljoner.

Men jag kan inte heller riktigt släppa tanken att också en mer fredsrationell ordning (inom samma ekonomiska men förstås andra politiska och militärbyråkratiska ramar) kunnat möjliggöra t ex splitterskyddade fordon till några av de nämnda skyttebataljonerna. Och inte heller riktigt frågan om vinsterna av samträning av skbat under GU bäst skulle uppnåtts med fler mindre eller färre något större regementen/GU-bataljoner. Eller om IB77-strukturen som ovan förtjänstfullt redovisats för I 3 del var en rimlig kompromiss.

[Bjernevik]

Vi bör utgå ifrån att vald krigsorganisation var rätt val.

Kanske. Och då är frågan om IB77 eller den tänkta IB91 (med NB85-struktur) var rätt för 1980-talets skyttebataljoner.

Men jag kan inte heller riktigt släppa tanken att också en mer fredsrationell ordning (inom samma ekonomiska men förstås andra politiska och militärbyråkratiska ramar) kunnat möjliggöra t ex splitterskyddade fordon till några av de nämnda skyttebataljonerna. Och inte heller riktigt frågan om vinsterna av samträning av skbat under GU bäst skulle uppnåtts med fler mindre eller färre något större regementen/GU-bataljoner. Eller om IB77-strukturen som ovan förtjänstfullt redovisats för I 3 del var en rimlig kompromiss.

Givetvis fanns det faktorer som påverkade, som tillgänglig ekonomi och hur många brigader som skulle sättas upp.

I en annan verklighet kunde vi givetvis haft fler mekaniserade brigader, men det är en diskussion som redan förts på andra ställen har jag en känsla av.

Men att en vettig krigsorganisation skulle styras av hur många sängplatser det fanns i en kasern byggd för ett infanteriregemente m/tidigt 1900-tal, det kan jag inte riktigt se. Vald organisation togs fram efter försök och får antas vara den bästa tänkbara inom givna ekonomiska och antalsmässiga ramar.

Är samövning av vikt? Givetvis. Men det gäller även brigader och fördelningar, och med vald personalförsörjning (värnplikt) var det sällan möjligt. Antalet tillfällen som komplett brigad övades under kalla kriget torde kunna räknas på ena handens fingar.